Wednesday, February 26, 2014

Franska barn kastar inte mat


Att en amerikan i Paris blir förvånad över att franska barn är "väluppfostrade"är sin sak. Jag undrar vad hon tyckt om hon hamnat i Stockholms innerstad i stället. Eller egentligen var som helst i Sverige. För känslan jag får av den här boken är att Sverige ligger nånstans mittemellan de lite tillskruvade bilder som författaren målar upp av skillnaderna mellan Frankrike och USA.

Jag gillar:
- att fransmännen använder ordet utbildning i stället för uppfostran.
- att ha tydliga ramar med mycket frihet inom dem för sina barn som princip.
- att vara noga med att förklara hur och varför vi gör/inte gör saker för barnen.
- vikten fransmän lägger vid att lära barn uppskatta mat.

Jag är mer frågande till:
- att alla franska barn sover hela nätter efter några få månader.
- att det framställs som så odelat positivt att franska barn bara ammar ett par månader med argument i stil med "franska mammor har ju tittat sig omkring och sett att det går bra för barn som får ersättning".

Det nämns i princip ingenting om pappor och deras roll. Det är alltså knappast en bok om FÖRÄLDRASKAP. Kul läsning om en ser det som en persons betraktelse kring att vara mamma och ta hand om barn i olika västerländska kulturer. Läsvärd absolut.

Tuesday, February 25, 2014

På maskinfronten

Maria skrev om hur en som föräldraledig utvecklar maskinförmågan. Kan bara instämma. Det har ofta slagit mig att min arbetsgivares sannolikt mest lönsamma kompetensutvecklingsinsats för min del är att låta mig vara föräldraledig med hyfsade förmåner (såsom 10% föräldralön, bibehållen semesterrätt, få jobba deltid flexibelt under ledigheten enligt egna önskemål).

Det jag hunnit på min deltidstjänst som föräldraledig överträffar utan tvekan de 25% jag faktiskt fått lön för. För är det nån gång som en har tid för tankearbete och process är det under amning och barnvagnspromenad. När jag sen väl ska leverera nåt är jag supereffektiv och verkställer snabbt eftersom jag aldrig vet hur länge bebis tänker sova/vara nöjd. 

OBS att i mitt fall har jag jobbat så pass mycket att jag kanske inte hunnit maskina lika mycket som Maria. Det har snarare varit en överenskommelse mellan solrosen och mig att mycket hushållsarbete gör vi a) tillsammans b) betalar för c) inte alls i den omfattning som vore önskvärt. 

Den tid jag jobbat skulle jag ju såklart kunnat städa, förbereda middag eller liknande på. Nu har jag dragit in pengar i stället och umgåtts med barnen på all övrig tid. Tvätt, handling och en hel del planeringsarbete har jag dock gjort men huvuddelen av matlagningen har solrosen tveklöst stått för och städningen har vi antingen struntat i eller skött med vänstran. Ett par gånger har vi också betalat för städ. Jag har dock maskinat en hel del med lägenhetsförsäljningsförberedelser, flyttpackning och liknande vilket tagit en hel del tid. 

Och ändå - så känns det som att jag haft massor av underbar fin tid med mina båda barn under det här dryga halvåret. Jag har haft heltidsplats åt cheetahn på förskolan men i princip har hon varit där 9-15.30 under hösten och 9-15 sedan i januari. Jag vet att det i sig är provocerande länge för alla i kommuner som bara har 15 timmar som standard men ändå. Poängen är att jag hunnit så himla mycket mer än jag nånsin trodde.

PS. Till min dagliga hjälp har jag haft underbara maskiner: kaffemaskinen, kolsyremaskinen, diskmaskinen, tvättmaskinen, tumlaren, barnvagnarna, vattenkokaren m fl.

Annars då?

Flyttar på torsdag. Packar. Bebisen lär sig krypa. Packar. Bebisen är en målsökande robot som älskar sladdar och annat förbjudet. Har liksom tappat blogglusten. Har framför allt tappat sociala medier-lusten i övrigt. Kollar mail men orkar inte ens logga in på facebook. Läser bloggar på telefonen men kommenterar inte eftersom det är så jobbigt på telefonen. 

Kanske lika bra. Jag jobbar 25% i två veckor till. I praktiken tror jag mig ha avverkat de jobbtimmar som krävs redan nu. Sen är jag helt ledig i tre veckor. Ska packa upp, komma i ordning, fixa garderobslösning, åka skidor. Om fem veckor börjar jag jobba heltid. Då är det bra om jag har detoxat mig från sociala medier tänker jag. Kommer förvisso åka kollektivt ganska mycket men bör ha disciplinen att läsa jobbsaker på bussen för att inte få för långa dagar borta. 

Symboliskt det där med heltidsjobb. Jag ska börja klä på mig hela och rena kläder på morgnarna. Ska koppla bort allt vad barnvagnsbestyr, fleeceoveraller, lattefika heter. Ägna mig åt statistisk analys på dagarna. Solrosen ska få vår, sommar, höst med bebisgos, lära gå, äta mat, hämta, lämna. 

Saturday, February 15, 2014

Mitt kompetenta barn

Jag lånade boken på biblioteket för ett tag sedan. Hann aldrig läsa ut innan nån annan köat till den. Well, prioriterade kanske inte heller att läsa ut den om sanningen ska fram. För det var lite för krångligt språk. Lite för mycket psykologisk teori (?) för min smak. Och exemplen rörde lite äldre barn än mina så jag fick inte känsla för hur jag skulle tillämpa. Kanske lånar jag den igen på sikt. För jag tror att det finns en massa mer bra.



Tre reflektioner:

1. Det bästa med boken var en påminnelse om att lära barnen uttrycka sina känslor. Att inte fastna i bra, dåligt, duktig och dum. Som vuxna kan vi inspirera genom att fråga hur saker känns, exemplifiera på många sätt och använda andra ord för att berömma än bra och duktig. På så sätt är tanken att barn får ett rikare språk och känsloliv.
2. Även tänkvärt att ha som utgångspunkt att barnet alltid samarbetar även om samarbete inte alltid för barn är det vi som vuxna tänker på. Samarbete med barn kan inte vara att barnet ska göra som vi säger och lyda. I stället anpassar sig barn till situationen och agerar utifrån sina behov i den.
3. Föräldrar är inte en serviceinstans eller auktoritär uppfostransinstans. Vi kan visa våra egna behov för barn, vara lyhörda för deras behov och därigenom bli mer jämbördiga medmänniskor i förlängningen.


Mitt äldsta barn då? Jo se hon känns verkligen som en kompetent samarbetspart i vårt team numera. Tre år, hon har fyllt tre år!

Lilla stora cheetahn, när du var 1,5 år gammal kunde du säga kooj (skor) och baaaa (bada/vatten). Nu är du tre och kan säga nästan allt. Som till exempel fläktfilter, tryffelsalami, S:t Eriksplan och nihao (hej på kinesiska). Du har inte napp, blöja eller sover på dagen längre. Du är nyfiken och ställer många frågor - som vi än så länge oftast kan svara på.

Vad är det för konstiga lampor? Hade du en grön tandborste när du var liten, mamma? Varför är det rök? Är det Zlatan? Ska mormor laga dina strumpor? Får Sam bada med mig?

Att välja själv är viktigt för dig. Ofta märker vi att du i förväg tänkt ut hur du vill att något ska göras. Om vi då gör annorlunda blir du engagerad i att förklara hur du hade tänkt så att vi kan "göra om och göra rätt". Gott om tid är bra att ha för du vill göra saker i ditt eget tempo. Ibland blir du upptagen av en lek och vill inte alls skynda. Ibland har du bråttom och vi hinner inte med.

Du kan också sitta länge och äta smörgås, titta på film, fundera, mysa. Att lyssna när någon läser för dig gillar du och vi har läst ut din första kapitelbok (Jul i stora skogen). Just nu är favoriterna Mamma Mu och kråkan som du både vill läsa och se på film. Du har sinne för detaljer, hur olika material känns, hur saker luktar och funderar på hur färger kan blandas.

Din lillebror följer dig med blicken och tycker om när du leker med honom. Om vi glömmer kommer du upp ur sängen på kvällen och påminner om att du glömt säga godnatt till honom. Du har varit en omtyckt kompis på förskolan där du precis slutat. Vi är särskilt stolta över att favoritpersonalen säger att du visar empati och är hjälpsam. Du fick ha ett kalas med Pippi-servetter, flaggtandpetare och vimplar som avslutning där. Du har börjat på nya stället i en grupp med äldre barn och vi hoppas att du kommer att trivas bra och få nya goda vänner.

Du är tre år och du vill massor. Och ibland vill du ingenting. Vi tar hand om dig. Vi svarar på dina frågor. Vi kramar dig. Vi håller dig i handen. När du säger att du inte kan säger vi att du kan. Det som är viktigt för dig blir viktigt för oss. Vi guidar dig efter bästa förmåga och du lär oss massor av saker som vi inte visste att vi kunde veta innan du kom till oss för tre år sedan.

Friday, February 14, 2014

Finaste barnkläderna

- Randigt och prickigt.
- Sjömansinsiprerat t ex ALLT från Emma & Malena.
- Mjuka byxor med smal passform.
- Fint djurmönstrat. T ex leo eller zebra.
- Vissa djurtryck t ex PoPs Bä bä vita lamm.
- Rött, blått, vitt.
- Skor och sandaler i läder, typ Kavat.

Fulaste barnkläderna

- Sportiga kläder med stora tryck/påsydda tygmärken, typ amerikansk collegestil, i gråmelerat, brunt, murrigt.
- Sånt som ser ut som lillgamla vuxenkläder i miniatyr typ små märkespikétröjor, dräkter, kostymer.
- Baggy byxor med fickor på sidorna.
- Neonfärger.
- Allt med dödsskallar och liknande "negativt klingande" mönster.
- Plastiga skor.



Thursday, February 13, 2014

Snyggaste skorna då?


Typ såna här. Och clarks originals i olika varianter. Och ballerinas. Och svarta nätta knytskor i läder, gärna med lite subtilt mönster/fina sömmar.

På flyget förra veckan

Två kinesiska tanter framför mig på flyget tittade bak när jag ammade Sam. Jag hann tänka "de kollar och pekar för att de tycker han är gullig". Innan jag förstod att de gestikulerade att jag borde gå till toaletten för att mata bebisen. 

Sen beställde de fika. Konstigt nog satt de kvar på sina platser när de åt. 

Tuesday, February 11, 2014

Ekofronten

486 av 754 kr eko/miljömärkt häromdan.

Helt ok. Det är himla mycket som jag köper i affären där det inte finns ekoalternativ liksom. Blöjor (även om jag såklart köper svanenmärkta och såklart kunde valt tygisar i stället om jag orkat). Polarbröd (enda brödet alla gillar). Godis (helt onödigt egentligen). Goda ostar. Chark. Smaksatt yoghurt. Frusna grönsaker (cheetahn och jag ÄLSKAR Findus nya ångade ärtiga bönor). 

Vet ni förresten. Stod och skulle köpa torkade aprikoser. Valde medvetet gula svavlade. För de är så himla mycket godare. Jag inser att det är nåt fel med det. Att det är som de bruna, fadda ekologiska som de SKA smaka. Men det är tyvärr inte gott. Min marmelad och chutney (helt utan tillsatt socker) blir inte alls lika goda med dem. Synd. Och ja, jag känner mig som skräckexemplen på amerikanska ungar som häller nåt slags e-nummersirap på färsk frukt så att den ska smaka som konserverad.

Undras när det är aprikossäsong. Undras om det kan gå att hitta färska ekologiska då.

Var god dröj

Jag tillbringar mina dagar med att åka fram och tillbaka till cheetahns nya förskola. Idag tog det 1,5 timme innan jag var hemma igen. Skulle fixa en snabb jobbsak men jobbdatorn krånglar å det grövsta pga nytt officepaket och fel med tidrapporteringssystemet. Kommer inte åt några av mina dokument heller. Svarade på lite mail i stället medan bebisen övade på att krypa. IT-avdelningen är på konferens så det lär dröja till minst torsdag innan jag får ordning på det.

Igår på sin 6-månadersdag satte han sig upp av egen kraft. Förvisso med handstöd framåt men ändå. Fina fina Sam. Han sov 2,5 timmar medan jag hade workshop med jobbet också. Provocerande skötsam praktbebis.

Ska till banken om en timme och greja inför flytten. Packar när jag hinner. Hinner inget. Måste klä på mig nåt vettigt inför banken kanske.

Cheetahn slutade med napp i helgen. Dvs. hon lämnade napparna till katterna på Skansen. Sen fick hon rida ponny, fika på Godthem, välja ett gosedjur samt kolla på möbler på Stalands. Efter första nappfria natten fick hon gå på Bamsebiofilm. Hittills har hon somnat okej på kvällarna men vaknat en gång varje natt och varit ledsen på gränsen till ursinnig. Det känns okej. Det känns till och med betydligt enklare än väntat.

Hinner inte blogga. Orkar inte facebooka. Måste ändå dra ner på allt sånt när jag börjar jobba om mindre än två månader. Känns okej tror jag.

Wednesday, February 5, 2014

Varsågod att anteckna, intresseklubben

Fulaste skor jag vet: stövletter med klack. Särskilt till kjol. Får rysningar. 

Bubblare: spetsiga pumps, pumps med grov klack, pumps överlag. 

Mot Malmö!

Här sitter vi och väntar på flyget efter att ha lämnat en ledsen storasyster på förskolan. Ångrar lite att vi inte tig med henne också på konferens. Men en vill ju tro att hon har det rätt bra hemma med daddy som lovat hämta tidigt också. Ringde nyss och då sa personalen att hon blev glad nästan direkt. Skönt. 

Sam och jag ska flyga, åka tåg över en bro, fika, fira en födelsedag och sova gott innan morgondagens konfererande. Morfar kommer och myser också.