Friday, December 30, 2016

PS om charter

OBS att Kanarieöcharter säkert passar andra och att charter kan se ut på alla möjliga sätt. Och jag fattar ju att alla inte uppskattar de resor som jag gillar bäst. 

Charter

De säger att det är sju grader i Stockholm. Och jag har glömt att lägga senaste kentskivan offline. Förlåt, sista kentskivan.

Jag flyger charter för andra gången i år. Och förhoppningsvis sista gången någonsin. Att personalen går runt och skriker "sprit och maskara" och säljer skraplotter är faktiskt inte värdigt. Maten som vi betalat extra för smakade som barnmatsburkar.

Jag tänker att höjdpunkten på resan var att se kentdokumentär på ipaden ihop med solrosen när barnen somnat. Och att gå på yoga. 

Det låter måhända pretto och otacksamt och negativt. Jag gillade verkligen att vara overallfritt ledig med barnen också förstås. Men Gran Can var helt enkelt inte för mig. Jag kunde inte uppskatta platsen eller upplägget som tänkt. Femåringen (måhända bortskämd och otacksam men också klok och ärlig) säger att hon önskar sig en semester när hon fyller sex om en månad. Det är inte aktuellt. Om en säger så. 


Thursday, December 29, 2016

2016

2016. Ett prövningarnas år. Och mycket fint också. Inför 2017 känns det faktiskt precis som det gjorde inför 2016:




1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Besökte Kanarieöarna - för sannolikt första och sista gången. Värmen och solen, yay! Ska inte gnälla för det var bra, men alltså, det går över mitt förstånd hur stället kan vara så poppis. 

Blev sjukskriven mer än två veckor. Tog tag i yoga och meditation. Började skriva på min avhandlingskappa. Kände att jag inte längtade till jobbet efter semestern. Frågade solrosen om han ville gifta sig med mig.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Njae, tror inte att jag hade några. 2017 tänkte jag ta upp pianospelandet. Hoppas kunna hyra ett bra piano nästa vecka.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja, några, men takten har dragits ner något jämfört med tidigare år. 

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej tack och lov!

5.Vilka länder besökte du?
Thailand, Danmark, Luxemburg (det enda nya) och Spanien. Österrike som var planerat blev inställt.

6. Är det något du saknar år 2016 som du vill ha år 2017?
Som förra året: 
Republik. Ett mindre främlingsfientligt Sverige. En Öresundsbro utan id-kontroll. En samhällelig vision om fri invandring. 

Men vill också lägga till: 
mer ork, energi samt tid för yoga och återhämtning. Och kanske kanske vågar jag också tänka att jag ska bli klar med avhandlingen. Om jag vågar, orkar och har energin att slutföra det som hittills varit ett nöje och som jag vill ska få vara just det hela tiden ut.

7. Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas?
Inget särskilt tror jag. Kanske 17 december med sista kentkonserten. 8(?) november när det stod klart att Trump vunnit valet i USA.

8. Vad var din största framgång 2016?
Två publicerade vetenskapliga artiklar. Roligt jobb. Fantastisk sommarsemester. Att våga hojta till direkt när jag tappade alla bollar jag haft i luften. Förhoppningsvis blir det lättare att komma igen nu.

9. Största misstaget?
Att inte bättre prioritera egen återhämtning och vila.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Halsfluss brutale i april. Stress och överansträngning på hösten.

11. Bästa köpet?
Thailandsresan i februari. Klippkort på yoga. 

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Mat och boende. Men annars resor och teknikprylar.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Medkänsla och förståelse från min omgivning. En fantastisk stickad julklappskofta som tagit solrosens mamma ett år att sticka! Sommarens lunk och lugn.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2016.
Kents sista skiva. Lalehs Goliat.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Lite ledsnare skulle jag säga. Känsla av misslyckande på många plan. Försöker tänka att det var mycket bra också men det är inte alltid så lätt.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Tränat yoga, mediterat och åkt längdskidor. 

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Stressat, varit sjuk.

18. Hur tillbringade du julen 2016.
På Gran Canaria.

19. Blev du kär i år?
Fortsatt stabilt i solrosen.

20. Favoritprogram på TV?
House of cards. The crown. Bachelor. Gifta vid första ögonkastet. Paradise hotel. 

21. Bästa boken du läst i år?
Läste 39 böcker varav 38 som gick att betygsätta på goodreads. 9337 sidor säger appen. Men sanningen är att jag faktiskt inte läste prick allt i några novell/krönikesamlingar. 

28 böcker var skrivna av kvinnor, 22 av svenskar, skamligt låga 2 av författare utanför Europa/USA (räknar Jhumpa Lahiri som USA men det kan ev diskuteras).

Hade satt 24 böcker som årsmål. Gav 5/5 i betyg till: Sankmark av Jhumpa Lahiri, Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen (som jag de facto läste om pga läst för typ 10 år sedan sist) och Hon är arg av Maja Lee Ragvald. Endast en bok fick 1/5 och det var The show av Filip Syta.

22. Största musikaliska upptäckten?
Återupptäckten av José Gonzales.

23. Något du önskade dig och fick?
Sova bra. Den fina koftan.

24. Något du önskade dig men inte fick?
Sinnesro och balans i livet. Hur klyschigt det än låter är det så jag får summera. 

25. Vad gjorde du på din födelsedag 2016.
Minns inte faktiskt. Såg fram emot Thailandsresa kanske.

26. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Mer lugn och återhämtning, mindre stress - och framför allt att jag hade fattat att jag var överansträngd ännu tidigare. 

Och som vanligt: Republik, jämställdhet och allmän genusmedvetenhet.

27.Vad fick dig att må bra?
Yoga. Meditation. 
Och samma som 2015: Sova. Att sitta med nyvaket gosigt barn i knäet och titta ut över havet från kökssoffan i sommarstugan. Upptäcka världen och ha konversationer med mina roliga, kloka, nyfikna barn. Att somna som lilla skeden med solrosen som stora skeden i vårt mysiga sovrum.

28. Vilken kändis var du mest sugen på?
Ingen.

29. Vem saknade du?
Ingen särskild.

30. De bästa nya människorna du träffade?
Oklart om jag träffade så mkt nya mskr faktiskt.

Monday, December 19, 2016

Efter att nästan ha svimmat på jobbet

Glädjas åt en blomma på en novemberkaktus. Åt att tofsmesen och hackspetten hittar till brödbitarna. Sitta och titta på när skatorna skrämmer bort småfåglarna. Medan teet blir kallt i muggen.

Tre filmer på bio på en vecka. Te i termos. Yoga på stället jag hittade i mina kvarter. Meditationsappen på telefonen. Böckerna, böckerna.

Sånt jag hinner och orkar och nästan orkar.

Lämna, hämta, kramas, öppna luckor, torka näsor. Sånt jag måste orka och hinna.

Vill stänga av huvudet. Som inte kan samla tankarna. Som kan orka fundera på hur jag ska få hem mer av mitt favoritte från England när det är som bäst.

Monday, October 17, 2016

Mitt enda liv

Ingen vill gå och lägga sig. 

Jag tittar på solrosen och säger: du kan välja - fixa köket eller natta barnen efter att vi hjälpta åt att göra dem klara. Han väljer köket. 

Vi dansar. Säger jag. Alla skriker NEJ. Jag startar Spotify med vänster och lyfter upp E med höger. 

Här är allting som jag drömde om. Här är  allting som jag hoppades på.
Här är allting som jag vågade bara modet räckte till.

Jag dansar in i badrummet. Solrosen dansar efter. Vi dansar, sjunger med, borstar tänder, tvättar händer, sjunger högre, smörjer, tar på pyjamas, skakar rumpa, sjunger falska stämmor. Barnen skrattar. Ropar: mera mera dansa, ta mig nu, dansa.

Jag sneglar på solrosen och hjärtat fylls till brädden av värme. Vi. Ett team. Ett radarpar. Två strävsamma ardennerhästar. Vi står i bredd. 

Mitt enda liv, det enda liv jag nånsin velat ha.

Jag visste bara inte att det var dans i ett badrum en måndagkväll jag drömde om.

Sunday, October 16, 2016

Om allt jag må berätta

Röda löv. Jag älskar dem. Mot betong eller tegel.

Läser Lucia Berlin och förstår inte hajpen. Jhumpa Lahiri 4-ever.

Lillebrodern har slutat med napp. Så lätt det gick!

Solrosen är sjuk. Jag drar lasset under parollen: den som ger ska få.

Vi bygger lego hemma. Alla älskar lego. Jag måste akta mig för att inte okynnesköpa mera lego bara för att.

Jag unnar mig diverse kultur och äta ute. Men traderar hem vinterkläder till barnen.

Jag jobbar och det går nästan bara bra jämt. Ingen stress, trots en hel del som hänger över mig, utan en sak i taget. Och ingen klagar. Jag får massa cred. Ändå tänker jag:

Någon ny bebis gör sig tydligen inte besvär att komma till oss. Tänker på att jag skulle varit föräldraledig nu. Glorifierar det en del. Och känner att något fattas mig.

Nästa år ska jag ha som mål att läsa 30 böcker. Minst. När jag nått årets mål, 24 eller 26 tror jag det var, slutade jag läsa och började slentriangoogla skräp i stället. Som när jag nått ett träningsmål. 

Storasystern är klok och fin och emellanåt enerverande och extremt lik mig till sättet i det där. Fast hon är inte disträ som jag tror att jag kan vara. Dåligt bordsskick har hon, men är fantastisk mot sin bror. Rakt igenom fantastisk. 

På onsdag ska jag vara ledig och vara med barnen på förskolan.

Jag ser Paradise hotel. Och Bonde söker fru. Jag tänker på hur mycket jag skulle hinna läsa om bara...

Bilen har körförbud. Jag orkar inte ta tag i det. Och jag vill inte betala för vad det än må vara.

Jag lyssnar på Björn Lindeblad och försöker ta till mig av sånt som "meningen med livet är att hitta sin gåva och ge bort den". Det är pretto och flummigt och vettigt men ack så mycket lättare sagt än gjort för nån som övar på ödmjukhet, diskretion och generositet.

Jag lyssnar på USA-valpodden och är nervös över hur det ska gå.

Jag lyssnar på Kent och Hidden Cameras. Orkar inte ta in nytt.

Jag lutar åt att Bob Dylan inte borde fått litteraturpriset. (Men tycker å andra sidan inte att Astrid Lindgren borde fått det heller).

Jag önskar mig nya temuggar i julklapp. 


Eller är det jag som inte accepterar att kallprat är nödvändigt för att lära känna folk?

Ovanför molnen. Kvällsljuset som snart ska övergå i skymning nedanför det ulliga molntäcket. På väg hem. Har tröttnat på att lyssna på Värvetintervjun med Pernilla August (vad de babblar!) och vill ha musik i lurarna. Enda skivan jag har tillgänglig offline på telefonen visar sig vara Best of Lightning Seeds. Funkar.

Jag njuter av ensamheten på planet. Medan kollegorna från andra länder som jag har tillbringat två dagar med aldrig tycks få nog av nätverkande och sociala aktiviteter tankar jag nu tystnad (ja och poddar) och att få vara själv med mina tankar och min bok. Det känns som om jag ligger efter, som om depån måste fyllas på, med tid med mig själv. 

Det är inte att jag inte är social. Jag kan bli hög på fina och meningsfulla samtal. Men jag får krypningar i hela kroppen av kallprat. Det skriker inuti mig att det är slöseri med tid när jag tvingas in i så kallat nätverkande.

Jag försökte på alla tänkbara sätt ta mig ur en gemensam middag igårkväll. Men icke. De andra anpassade sig så rart efter mig när jag sa att jag var hungrig. 

Så sitter jag där och känner hur jag säger noll och inget av värde. Och att jag inte orkar engagera mig i vad de andra säger heller. Jag drar Nordkoreakortet för att ha något att säga när det pratas resor. Jag berättar att jag kan prata lite thai när jag får frågan om jag gillar thaimat - och en man som enligt egen utsago reser till Thailand två ggr om året blir exalterad och ska stajla och så ska HAN beställa vår mat på thai. Och han uttalar det mesta fel och jag tänker att ingen kvinna skulle ha gjort så. 

I morse tog jag en morgonpromenad med Björn Lindeblads klokheter i hörlurarna. Han sa ungefär att han vill leva sitt liv utan att behöva säga något han inte kan stå för, leva utan kallprat. Att meningsfulla relationer är prio.

Och jag hoppas att det kan vara möjligt utan att bli skogsmunk. Att det ska gå att hitta en balans där jag inte måste ha ytliga samtal utan att för den skull uppfattas som ointressant, butter, okunnig, oinsatt, dissig osv. vilket jag tänker är faran.




Wednesday, September 21, 2016

Hösten hösten hösten

Mina planer för hösten 2016:
Det överordnade målet är att fixa jobb, skriva avhandling och ha en harmonisk vardag och parera VAB utan att slita ut mig. För att lösa det: Ha bra veckomatplanering med mathemleverans. Betala för städning. Kanske sälja bilen.

Jobbresor till Luxemburg, Wien och Östersund.

Resa till Skåne och äta på Daniel Berlin i Skåne Tranås med solrosen medan barnen är hos mina föräldrar.

Göra mysiga helgutflykter i Stockholmstrakten. Hittills har vi hunnit med Utö, Gröna Lund, Tyresta nationalpark plus att jag varit i Sörmland en helg.

Gå på Fantomen på operan, Regina Spektorkonsert, Jonas Gardellföreställning och Kentkonsert.

Åka till Gran Canaria över julen. 
Vad kommer du att köpa inför hösten?
Så lite som möjligt. Overaller till barnen kanske blir nödvändigt. Vill lägga mina pengar på resor och utflykter snarare än prylar. 
Vad kommer du att äta?
Gulasch, ost, sashimi, morotssoppa, glass, äppelpaj, gott bröd. 
Vad kommer du att dricka?
Te, kaffe, kolsyrat vatten. En Irish coffee då och då. Glögg i december. 
Vad kommer du att ha på dig?
Jeans, skjorta, stickad tröja och sjal.

Det här lyssnar jag på i höst:
USA-valpodden, klassisk musik, radiodokumentärer.
Hur kommer du att göra dig illa?
Inte alls hoppas jag.
Vad oroar du dig för?
Sjukdomar.
Hur kommer du att minnas din höst ?
Som att den var seg, lång och kall och krävde planering och hårt arbete men också gav fina minnen. 

Monday, September 19, 2016

Hur blev den där sommaren 2016 då?

Mina planer för sommaren:
Började med midsommar hos kompisar i Skåne. Idylliskt värre var det. Barnen och jag stannar kvar i Skåne hos mina föräldrar. Solrosen jobbar en vecka i Sthlm. Jag träffar släkt och vänner. Sen Bohuslän. Ev. via vänner i Blekinge. Tre veckor Bohuslän. Får olika besök av fina vänner. Sen åker jag och jobbar en vecka i Sthlm medan resten av teamet kör en fjärde vecka. Jag kommer tillbaka, plockar upp dem och åker tillbaka till Skåne. Turar till Helsingör en dag. Solrosen och jag får vår julklapp i form av barnfri middag och övernattning. På vägen till Stockholm kör vi Kolmården.

Andra planer: läsa läsa läsa för jag är i ett läsflow. Vann en bok i Lunds universitets alumnitävling idag - blev glad som ett barnkalas!

Hur det blev: Ganska precis som tänkt. Ohyggliga utgifter för bilen som krånglade gav mig dock ångest jag inte hade räknat med. Inget Blekinge blev det. Många lästa böcker blev det. 
Hur länge ska du vara ledig? 

5,5 veckor.


Hur det blev: Det var jag. Det kändes länge men väldigt skönt. Jag var inte det minsta rastlös som jag trott.
Vad ser du mest fram emot?
Att vila, koppla bort jobbet, få energi. Läsa. Se utöver fjorden från kökssoffan i stugan. Springa sisådär varannan dag/kväll.

Hur det blev: Jag kopplade av. Läste. Sprang dessvärre bara tre gånger. 
Vad kommer du att köpa inför semestern?
Köpte nya shorts och fladdriga byxor härom veckan. Kanske köper nåt slags iphonehållare för löpning också.

Hur det blev: En iphonehållare blev det. Ännu inte välanvänd. Köpte långbyxor till barnen där i början när det var kallt och vi bara hade packat med tunna byxor. 
Kommer du att bli brun?
Nej, men kanske rosa och fräknig.

Hur det blev: inte särskilt brun. Ganska rosa och fräknig.
Vad kommer du att äta?
Skaldjur i Bohuslän. Sallader med ostkuber. Tårta/paj. Blåbär.

Hur det blev: Massor av ovanstående men inte lika mycket skaldjur som jag trott kanske. Desto mer lösgodis. Jag detoxar mig från det nu.
Vad kommer du att dricka?
Kolsyrat vatten. Saft. Iskaffe.

Hur det blev: Inte så mycket iskaffe som jag trott men vanligt kaffe. Och te. Mer vin än jag trott. 
Vad kommer du att ha på dig?
Shorts, linne/tshirt och birkenstocks.

Hur det blev: Som väntat. 
Det här lyssnar jag på i sommar:
Ljudböcker, podcasts, sommar i P1.

Hur det blev: Som väntat.
Hur kommer du att göra dig illa?
På myggor och fästingar.

Hur det blev: Bara nån enstaka fästing. Men jag skrapade knäet och låret på snäckor en stege på bryggan.
Vad oroar du dig för?
Att bilreparationen blir så dyr att vi måste lägga massa sparpengar på den. Att barnen ska skada sig. Att solrosen och jag ska tjafsa om sånt som sömn, matlagning, passa barnen vid brygga/grill/annan fara.

Hur det blev: Vi tjafsade oerhört lite. Nästan ingenting faktiskt. Ofattbart harmoniskt. Flera gånger när jag t ex instagrammade tänkte jag att "oj, nu tror folk att jag lägger ut idylliska bilder men mörkar gnäll och bråk - fast jag har ju på riktigt inget gnäll och bråk att visa". Mycket lyxigt och fint. 
Hur kommer du att minnas din semester sedan i september?
Som att den gav energi och fina minnen. Som att den känns längesedan. Som att jag "lived the dream" i många avseenden pga är privilegierad, har haft tur samt gjort ett par drag som visade sig vara smarta och fördelaktiga när det kommer till sommar. Har många semesterdagar, har ännu fler sparade dagar och massor med föräldraledighet kvar t ex. Och tillgång till stor, fin sommarstuga plus god ekonomi gör att jag sannolikt behöver oroa mig minimalt för den där bilreparationen egentligen. Bara lyxen att äga en bil som i princip bara används för utflykter och semester gör ju att jag kan sälja den och spara pengar framöver om det skulle krävas.

Hur det blev: Jag minns den som jättefin och minnesvärd. Som att vi tyvärr hade lite sämre väder än många andra pga var vi befann oss. Så jag vill väldigt gärna ha en solsemester att se fram emot i vinter. Jag minns Es mod och styrka att gå i simskola i våtdräkt fyra veckor i havet oavsett väder. Jag minns att S blev tre år och stor, klok, frågvis, medveten och rolig att hitta på saker med - även om han också är en badkruka. Jag minns hur mycket jag njöt av att vara med mina barn och kände mig kär i dem och ibland ville hänga med dem, bara dem, och inga andra. Jag minns solrosens och mitt teamwork och våra kvällar med bok, film, godis och att jag citerade boken Maken och frågade honom om han vill gifta sig med mig och att han sa ja.

Thursday, August 18, 2016

Tre år med lillebror

Tre år har vi haft våran lillebror i teamet. En lillebror som tillför oändligt mycket kärlek, glädje och alldeles egna perspektiv på livet och världen. Häromdan var han på treårsbesök på BVC. Han pratade hela vägen dit. Och hela vägen hem. Men där ville han helst inte säga nånting.

Sam kan vara lite avvaktande ibland. På badhuset ville han inte bada för "det är för mycket vatten för mig". Plötsligt en dag vågade han och sa stolt "det funkade för mig idag". Det tog lång tid innan han vågade åka traktor med morfar. Nu gör han det och säger "jag är modig". Sam hade aldrig nån fas där han kallade sig själv Sam. Han har sagt "jag" sedan han började prata. Men han säger ibland om saker att de är "Sams". Överlag har han numera mycket att säga, både till andra och sig själv när han leker med legot och bygger torn:

Var ska apan vara? Den kan sitta där. Den ska äta fisk. Men giraffen då? Den får inte plats.

Frågor till andra handlar ofta om vem saker tillhör. Är det där vår fågelholk? Är det mina godisar? Eller om vad som är möjligt. Kan barn åka i den där bilen? Varför får jag inte åka den orange traktorn med sprutan?

Fortfarande är snuttarna Sams bästa kompisar. Lante, Schaffen, Ninni, Bäbä och husmusen. Han älskar att ligga och känna på dem och mysa. Napparna är med men vi har börjat prata om att göra oss av med dem. Sam är kanske inte helt övertygad men vi jobbar på det. Blöjorna tog vi farväl av helt och hållet i somras. Sam hade bett om att slippa på natten tidigare men vi andra var inte med på tåget. När vi gav med oss gick det kalas direkt. Två futtiga gånger har han kissat i sängen på två månader.

Sam älskar att få vara med i teamet, att känna att han ingår och har något att tillföra. Han vill vara med sin syster jämt och helst inte skiljas åt på dagarna på förskolan. Till skillnad från henne är han dock närmast omutbar och omöjlig att förhandla med om sånt som att "ta tre skedar mat till" eller "borsta nu tänderna så får du välja bok sen". Ingen älskar äppeljuice lika mycket som Sam, brukar Edith säga, men när det kommer till att prova ny mat är han nästan aldrig intresserad. När vi var i Helsingör på semestern köpte vi röd pölse på båten. Sam knep ihop munnen. När vi hade slutat truga sa han: "Korven är svinäcklig".

Sam, Samuel, Snabel. Du ger oss goda skratt, varma kramar, kloka frågor och massor av kärlek.

Friday, July 29, 2016

Iakttagelseförmågan strikes back

Edith, hur är mamma?

Edith: Hon är så här: nu ska ni gå upp, sitt ner, stå inte, nu ska ni gå, skynda er, vänta, vänta vid bordet tills alla är klara.

Hur är pappa då?

Edith: Han är mer vanlig.

Tuesday, July 12, 2016

Kulturkonsumtionen

Sommaren ger tid för nya vanor. Jag läser mycket. Håller koll via appen goodreads och innan julis slut lär jag ha nått årets läsutmanig på 26 böcker, alltså årligt snitt på en bok varannan vecka. 

Ser Bloodline säsong 2 ihop med solrosen. Ser Gift vid första ögonkastet USA själv. Ser inte på tv mer än nyheter nån enstaka gång samt tre Almedalstal: L, C, Sd.

Ger ljudböcker en ny chans. Har nu testat Storytel (som jag fick testa gratis en månad) och lyssnat på en vuxenbok och några barnböcker. Utbudet är inte det bästa men funkar och är ju himla användarvänligt och smidigt. 

Varit på Dunkers kulturhus en runda men i övrigt inga museer än så länge. Ska kanske testa Bohusläns museum nån dag. Och ska hinna besöka Moderna i augusti tänker jag. 

Har inte lyssnat på några sommarpratare hittills. Dras hela tiden till olika P1-poddar och andra dokumentärer. 

Musik lyssnar jag på när jag diskar och när E och jag sjunger ihop. Lalehs Goliat är nog sommarens soundtrack. 

Wednesday, July 6, 2016

Det hårda semesterlivet


Kom till Bohuslän i söndags kväll. Har hittills mest: läst bok. Hjärtats innersta rum som ljudbok. Nästan klar. Inte lika bra som Konsten att höra hjärtslag. Stoner som vanlig bok. Förstår absolut varför den är hajpad pga välskriven och fina iakttagelser. Men samtidigt gäsp för innehållet som känns som om jag läst den förr på nåt vis. Den klarar inte precis Bechdeltestet. Det gör förvisso inte den förra heller. Och det skulle förvåna mig om boken jag började på idag kommer att göra det: 


Den här vann jag i en Lundaalumnitävling förra veckan. Fick den signerad med posten av författaren. Läst tio sidor än så länge. 

Böcker är tydligen det jag lägger mest pengar på denna sommar. Bibliotek blir ju lite svårt sommartid när jag åker runt och de två jag lånat med mig på långlån läste jag ut första veckan. Så jag har beställt typ sex till som ska komma med posten. Är tydligen i slukaråldern. Och här är min huvudsakliga slukarplats: 

Just nu sitter jag dock på en annan plats och slukar de sista avsnitten i unga föräldrar. Med ett glas vin och en osttallrik bredvid. 

Förutom läsa har jag städat. Idag städade jag Pyttebo aka gäststugan och E ville absolut sova där i våningssängen då. Och det finns praktiskt taget ingenting som E vil som inte då också hennes lillebror vill. Så nu sover de medan jag sitter i soffan bredvid. Oklart var jag ska sova. Gissar att en inte lämnar dem ensamma i Pyttebo... 



Okynnesbeställde en ny iPad i förrgår. Pga den gamla för slö för att ens läsa DN på samt studentrabatt. Den kom med hemleverans idag. Wifi funkar nästan felfritt till Pyttebo! 

Simskolan har börjat och E är i grupp sillarna. Tuff som en haj är hon i våtdräkt trots blåst och kyla. Idag skulle S och jag bada vid strandkanten men det började regna så vi satt under en handduk under ett träd medan sillarna hoppade i vattnet.
Imorgon ska jag åka och handla inför besök i helgen. Havskräftor har vi också fixat och kokat inför det. 

Sa jag att vi bakat både egna hamburgerbröd och lavendeldrömmar?

Tuesday, June 28, 2016

Sommaren 1993


Hittade en uppsats jag skrivit på temat "mitt sommarlov" 1993, 14 år gammal. Det var sista semestern jag följde med på s k familjesemester. Har full förståelse för mitt fjortisjags ställningstagande så här i efterhand. Minns hur irriterad pappa var på att jag somnade i bilen och inte njöt av utsikten...

Frågor jag ställer mig nu:

- Varför ville mina föräldrar (39 resp 42 år gamla!) åka till de där ställena som låter som om de skulle få självaste PROs styrelse att somna?

- Varför ville de ha med oss barn till såna platser?

- Varför planerade de inte en resa som alla tyckte var kul?

- Varför hade vi fortfarande skrivmaskin???

- Varför detta tema för uppsats? Hittade flera stycken från olika år i en pärm. Så ovärdigt ämne för tonåringar, ffa för dem som aldrig ens fick åka till traktormuseum på Öland.

Monday, June 27, 2016

Sommar 2016

Mina planer för sommaren:
Började med midsommar hos kompisar i Skåne. Idylliskt värre var det. Barnen och jag stannar kvar i Skåne hos mina föräldrar. Solrosen jobbar en vecka i Sthlm. Jag träffar släkt och vänner. Sen Bohuslän. Ev. via vänner i Blekinge. Tre veckor Bohuslän. Får olika besök av fina vänner. Sen åker jag och jobbar en vecka i Sthlm medan resten av teamet kör en fjärde vecka. Jag kommer tillbaka, plockar upp dem och åker tillbaka till Skåne. Turar till Helsingör en dag. Solrosen och jag får vår julklapp i form av barnfri middag och övernattning. På vägen till Stockholm kör vi Kolmården. 
Andra planer: läsa läsa läsa för jag är i ett läsflow. Vann en bok i Lunds universitets alumnitävling idag - blev glad som ett barnkalas!
Hur länge ska du vara ledig?5,5 veckor.
Vad ser du mest fram emot?
Att vila, koppla bort jobbet, få energi. Läsa. Se utöver fjorden från kökssoffan i stugan. Springa sisådär varannan dag/kväll.
Vad kommer du att köpa inför semestern?
Köpte nya shorts och fladdriga byxor härom veckan. Kanske köper nåt slags iphonehållare för löpning också.
Kommer du att bli brun?
Nej, men kanske rosa och fräknig.
Vad kommer du att äta?
Skaldjur i Bohuslän. Sallader med ostkuber. Tårta/paj. Blåbär.
Vad kommer du att dricka?
Kolsyrat vatten. Saft. Iskaffe.
Vad kommer du att ha på dig?
Shorts, linne/tshirt och birkenstocks.
Det här lyssnar jag på i sommar:
Ljudböcker, podcasts, sommar i P1.
Hur kommer du att göra dig illa?
På myggor och fästingar.
Vad oroar du dig för?
Att bilreparationen blir så dyr att vi måste lägga massa sparpengar på den. Att barnen ska skada sig. Att solrosen och jag ska tjafsa om sånt som sömn, matlagning, passa barnen vid brygga/grill/annan fara. 
Hur kommer du att minnas din semester sedan i september?
Som att den gav energi och fina minnen. Som att den känns längesedan. Som att jag "lived the dream" i många avseenden pga är privilegierad, har haft tur samt gjort ett par drag som visade sig vara smarta och fördelaktiga när det kommer till sommar. Har många semesterdagar, har ännu fler sparade dagar och massor med föräldraledighet kvar t ex. Och tillgång till stor, fin sommarstuga plus god ekonomi gör att jag sannolikt behöver oroa mig minimalt för den där bilreparationen egentligen. Bara lyxen att äga en bil som i princip bara används för utflykter och semester gör ju att jag kan sälja den och spara pengar framöver om det skulle krävas.

Thursday, March 31, 2016

Hur gick det sen?


Jag öppnade kylskåpsdörren. Såg ett paket fetaost och övervägde laga pasta med sås och ost. Kände att det var övermäktigt. 

Sniffade mig till en burk med överblivna bitar lammstek och en annan burk med potatisgratäng. Jag klarade att mikra dem och servera mig själv med några små tomater och en babybel som tillbehör. Och kolsyrat vatten från min nya maskin. Och en kopp te för jag är en sån som gillar att dricka varmt till mat. Lunch, check. 

Sen öppnade jag kylen igen. Tog ut en tallrik key lime paj, delade biten på mitten. Klöv mandelmassekycklingen på hälften och lastade över på en assiett. Efterrätt, check.

Känner mig fånigt nog ungefär så här nu: 

Framför allt är jag mätt. Och kommer kanske överleva några timmar vab till. (Nej, jag fixar inte att tänka på alla ensamstående som måste fixa all vab själv, jag är för späd för sånt)


Scen ur ett samboskap

Jag: jag är överkvalificerad för det här. Det är slöseri med mig att jag ska vabba, mikra mat, torka kladd, snor, bygga pippitält och lyssna på gnäll.
Solrosen: tur att du är så söt då.
Jag: ja. 
Solrosen: jag försöker gå strax efter tre.
Jag: okej. 

En kvart senare funderar jag på om jag a) ska ringa honom igen för att fråga vad jag ska äta till lunch b) kan vänta tills han kommer så att han fixar min lunch eller c) ska kvalificera mig att själv ta ansvar för min lunch.

Tuesday, March 1, 2016

Och jag snubblade nästan i det rullande gruset på gatan som äntligen har isfria fläckar

1 mars 2016.

Låt mig minnas sådana här dagar.

När vi hade en mysig morgon tillsammans hemma och solrosen och jag sen lämnade barnen ihop för att åka till jobbet samtidigt. Sen blev ett möte inställt så jag hann läsa en text och skicka flera mail som folk väntade på. Och sen blev ett möte inställt imorgon också så det jag skulle ha behövt göra ikväll för att hålla tidplan kan jag göra då istället.

Jag hämtade barnen som var glada och smutsiga. Och lite snoriga. Klockan var halvfem när vi tittat på ett nytt bord, hämtat teckningar, pratat om hökens vingar, hämtat nappen och elefanten på hyllan och kollat efter om Charlotte var kvar för att säga hejdå. Vi tog med grannbarnet hem och de lekte ute och sen inne med ytterligare ett grannbarn. Solrosen kom tidigt och vi lagade ett nytt middagsrecept som bästa teamet. Sam hackade fetaosten själv. Vi bjöd ett av grannbarnen på middag för hon ville så gärna äta hos oss. Sen lekte de utan minsta tjafs.

Kvällsmacka, pyjamas, kissa, smörja, borsta hår, borsta tänder gick utan alltför mycket gnäll. Vi hann diska och starta en tvättmaskin också.

Och barnen ligger i sängen strax efter sju och lyssnar på en ljudbok. Vi har sagt den magiska formeln. Den som säger att stjärnorna i taket ska skydda dem från läskiga drömmar och det går en ängel runt vårt hus och tittar till oss.

Och jag kan sätta mig i soffan med en kopp av det godaste koffeinfria Earl Greyteet som jag hittat (på Tehuset Java på Odengatan) och läsa en bok och se Rapport. Tänk att det kan vara så här.

Monday, February 8, 2016

The sunwing experience

De spelar musakversioner av imagine och Patti Smith i restaurangen. Maten är dyr. Ätbarhet trea.

Men.
De tar hand om femåringen i en timme och låter henne prova scenkläder, stå på scen och bli intervjuad som en rockstjärna. De tar henne på piratäventyr.

Vi bygger sandslott. Vi tittar på ministars show med den glittersminkade femåringen på scen i huvudnumret. Tvååringen får så mycket glass han orkar. Och äppeljuice. Och dansa dansa med björnen och giraffen. 

Vi  åker vattenrutschkana och kiknar av skratt. Och i kön när vi ska åka för minst sjuttonde gången frågar ett barn mig: hur många barn har du? 

Wednesday, January 13, 2016

Två overallfria veckor upcoming

Vad gör vi nu då? Ställer in oss på att inte vara långlediga i vår/sommar med nyfödd och att inte vara föräldralediga i varmt land nästa vinter. Försöker uppbåda energi och entusiasm för jobbet och att planera vad en ska göra där i höst i stället för att gosa bebis.

Och påhejade av våra respektive chefer sätter vi oss själva i första rummet (till och med framför klimathotet) och bokar en resa till Thailand för att göra något kul ihop hela familjen denna vår.

Det är privilegierat. Och det är inte gratis. Men det är betydligt billigare än att vara föräldraledig i ett år plus.

Har snyftat hela vägen till jobbet

Är det nån som bär på oförlöst gråt som behöver komma ut? 

Lyssna på Therese Christianssons vinterprat i P1. Om människor.

Monday, January 11, 2016

Det är som det är

Kroppen lurade mig. Lät bli att hinta om att något var fel. Lät mig ta ut en massa glädje i förskott.

Sen krasch boom bang. Mattan drogs undan under våra fötter.

Tre procent av missfallen sker efter vecka 12 sa de. Check.
En procent blöder av den där tabletten som skulle säga åt kroppen att stänga av att vara gravid. Check med bestämdhet. Kläderna jag hade på mig när vi kom till akuten en halvtimme efter att det börjat blöda fick kastas.

Blodet efteråt varade i två veckor. Ganska så exakt. Det är lite tomt efter det. Som om det var det sista av bebisen. Som om den tog ett utdraget farväl men nu är klar med det. Fast jag påminns fortfarande en månad senare om kroppens brist på blod fortfarande ibland. När jag reser mig hastigt.

Som en sorg efter någon som dör fast i ett snabbare tempo skulle jag säga. Efter en vecka fysiskt okej, inte konstant yrsel. Därefter en vecka väldig ledsamhet. Och sen med huvudet någorlunda stadigt över vattenytan. Även om jag sjunker och får kallsupar ibland.

Jag säger inte allt det här när nån frågar.

Det är som det är.
Klyschigt kanske. Men det är nog så jag oftast svarar när folk frågar "hur det är".

Sunday, January 10, 2016

Avundsjuka

Den här veckan på jobbet har jag fått berätta flera gånger. För dem som märkte att jag försvann från jobbet från en dag till nästa och inte dök upp igen förrän året därpå. Och för dem som plötsligt noterar att jag har mina vanliga jeans igen. För dem som skickade blomsterbud hem till mig. För dem som tänkte på mig.

Det är okej att berätta. Oftast. Räknar med att det blir fler gånger nästa vecka när alla är tillbaka.

Det som känns svårast är att jag denna vecka fick kännedom om en ny graviditet i bekantskapskretsen och att det föddes två nya bebisar varav en som fick ett namn som är väldigt likt ett av våra favoritnamn. Jag är inte missunnsam eller så. Jag gläds med dem. Men jag är uppriktigt sagt också avundsjuk. Jag vill också ha det där. Jag vill också få vara förväntansfull. Och jag vill nån gång ytterligare få komma hem med en liten nyfödd.

Saturday, January 9, 2016

Tacksamheten

Skulle vara fint att vara lite mer zen. Lite mer buddhist i allmänhet. Inte jämföra sig så mycket. Se det gröna gräset på vår egen sida staketet. Inte vara så avundsjuk.

Nej, jag önskar ingen fyra vändor på gynakuten på en vecka. Eller att stå med blod ner till vaderna i akutens entré. Man ska inte jämföra för jag vet ju inget om att gå i nån annans skor.

Men ibland när jag hört vissa sucka och beklaga sig eller sätta sina behov i första rummet de senaste veckorna jag jag tänkt: men era barn lever, de dog inte i magen.

Aldrig har jag varit så tacksam och lycklig över mina levande barn som nu. De gör att jag orkar. Att jag inte sjunker ner i deppigheten. Att jag ändå ser en mening i att planera framåt och hitta på saker.

Att få gå upp med dem fast klockan är innan sju och det är mörkt. Att få hålla dem i handen medan de somnar. Att för tusende gången få svara på frågor som "hur ser ett ä ut?". Det är ett sant privilegium att få vara med dem.

Blomsterbud

Note to self: skicka mer blomsterbud. 

Det kan tyckas onödigt dyrt och går väl lika bra att ta med en bukett tulpaner från Ica nästa gång man ses? 

Nej, det gör det inte. Är min upplevelse. Har blivit så genuint himla glad när jag fått blomsterbud - i både glädje och sorg. Så himla fint att veta att någon tänker på mig, gläds eller sörjer med mig, även när vi inte kan ses. 

I år ska jag skicka blommor så fort det finns en anledning.

Friday, January 8, 2016

Inte så stark

Det är ingen självklarhet att försöka få ett barn igen efter det här. Men vi får se.

Dagligen känner jag enorm tacksamhet över E och S.
Men som nån så klokt sa: det är fortfarande ett barn mindre än ni skulle vilja ha.

Den var inte så stark. Säger vi till varann. Och så tummar vi på att vi är det starkaste teamet. Tillfälligt tilltufsade. Men vi ska komma igen.

Vi ska få provsvar snart. Kromosomfel. Infektion hos mamman, typ listeria. Men vi tackade nej till obduktion. Hoppas att det är en slump. Att den bara inte var så stark. Att få veta att den dog för att jag ätit gravlax och mögelost skulle vara för tungt. 

Thursday, January 7, 2016

Teatertips

Veronica Eichmann i pjäsen Samtal före döden:

Jag strök hans skjortor och väntade på ett bättre tillfälle. Som alla gör. I ett äktenskap. 


Sunday, January 3, 2016

2015

Även om 2015 inte rakt igenom varit uselt så var det inte precis nån parkpromenad eller nedförsbacke och blev rätt tungt på slutet. Inför 2016 känns det ganska exakt så här:


1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Besökte Nordkorea. Fick en vetenskaplig artikel publicerad (och kl. 18.38 på självaste nyårsafton en hint om att min andra artikel nog också kan bli det på sikt). Fick missfall i vecka 19.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Nej. Jag åt alltså inte alls värst mycket råbiff eller anklevermousse.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja, flera.

4. Dog någon som stod dig nära?
Definitionsfråga. FYI hamnar foster i vecka 19 i nåt slags limbo mellan soporna och begravning. De kremeras och läggs i minneslunden på Skogskyrkogården. Först blev vi förvånade över det men det känns bra med en plats nu. Vi ska åka dit, tända ett ljus och ha picknick till våren.

5.Vilka länder besökte du?
Kina, Nordkorea, Danmark, England, Spanien.



6. Är det något du saknar år 2015 som du vill ha år 2016?
Republik. Ett mindre främlingsfientligt Sverige. En Öresundsbro utan id-kontroll. En samhällelig vision om fri invandring. En vision om ett bilfritt liv för egen del. Orka laga mat och baka. Men jag tror inte det blir så värst mycket av något av det 2016 heller.




7. Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?
10 december (inte för att det var Nobeldag). För blodet (som ju sannolikt bara var tecken på urinvägsinfektion eftersom vi sett ett foster med fint hjärta i vecka 13 - men som visade sig vara inte var det minsta sannolikt). För det första besöket på gynakuten av fyra på en vecka.

8. Vad var din största framgång 2015?
Att jag tog mig igenom hela våren med barnen på olika förskolor, sjukdomar hos alla i familjen samt flera forskningsdeadlines inklusive halvtidskontroll.

9. Största misstaget?
Beställa julklappar på internet typ tre dagar före jul. Som bäddat för felaktiga leveranser och krångel.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Mastodontbihåleinflamation under våren. Tog flera veckor att återhämta mig. Missfallet som blev både fysiskt och mentalt jobbigt. Jag är fortfarande yr, lite kall och trött efter blodförlusten. Jag är fortfarande tacksam över att vi ännu inte hade hunnit berätta för (de levande) barnen. Man återhämtar väl sig, man går väl vidare. Helst snart.

11. Bästa köpet?
Nordkorearesan. Alla avbeställningsskydd på andra resor och evenemang. Har fått tillbaka massor av pengar efter olika sjukdomsincidenter. Friskt vågat hälften vunnet är min melodi. 

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Mat tror jag. Och Nordkorearesan var förstås inte gratis men jag hade å andra sidan haft pengar reserverade till den på mitt särskilda Nordkoreakonto i typ tio år. Nu är det kontot tomt så när som på 69 kronor aktieutdelning från mina Teliaaktier som jag aldrig gör mig av med. Funderar på att döpa om det till bergsgorillekontot och börja spara till en Rwanda-/Kongo-resa. Eller tågluffskontot för en resa Bangkok-Singapore med diverse stopp längs vägen. Båda vill jag göra med barnen så de ligger en bra bit in i framtiden.



13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
När vi fick veta att vi skulle få en bebis. När jag fick veta att jag klarat fysiologitentan. Att inte bo i Tchad när jag fick missfall och förlorade massa blod och behövde opereras. Glad är fel ord, men jag är också oerhört tacksam över att missfallet sammanföll med att barnens farmor var på besök och kunde vara med dem när allt gick jättesnabbt och vi precis hann fram till SÖS innan jag orsakade något slags blodbad i akutens vestibul. Och att jag fick låna med mig Dogge till sjukhuset.



14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2015?
2015 blev i likhet med 2014 podcastens snarare än musikens år. Upptäckte Lekisjazz och krokodilorkestern som jag lyssnat mycket på med barnen.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Lite ledsnare skulle jag säga. Allmänt kämpigt i början av året men okej och ändå en känsla av att slit lönar sig. Sen stora svackan i slutet av året.



16. Vad önskar du att du gjort mer?
Tränat löpning och yoga och längdskidor. Kunnat njuta av advent och julen. Känt mig genuint nöjd med tillvaron - något jag faktiskt gjort emellanåt och skulle vilja ha mer av.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Tjafsat med barn om påklädning, bordsskick och samarbete. Varit stressad över svåra forskningskurser. Varit på gynakuten.

18. Hur tillbringade du julen 2015?
Med solrosens släkt.

19. Blev du kär i år?
Inte i nån annan än solrosen. Men den blommar fint, det gör den.



20. Favoritprogram på TV?
Bron och Homeland.

21. Bästa boken du läst i år?
Bilder från Nordkorea kanske. Eller sista delen i Kristina Sandbergs trilogi om Maj. Att inte få "träffa" Maj mer känns sorgligt.

22. Största musikaliska upptäckten?
Vasas flora och fauna.

23. Något du önskade dig och fick?
En woolpower-ullkofta. Överlag bra sömn bland alla i teamet. Fysisk form så att jag orkade springa 25 minuter.

24. Något du önskade dig men inte fick?
Mysig-morgon-garanti (verkar vara omöjligt om man lever tillsammans med andra människor mellan 2 och 37 år gamla). Resa till ett varmt land över jul och nyår (svindyrt). Ork att springa hela 5 km på under 30 min (gick in i grav preggotrötthet precis när jag fixat 25 min och dessutom blev kvällarna så mörka). Resa till Finland och/eller Åland, se Kristina från Duvemåla, weekend med solrosen på vingård utanför Barcelona (samtliga inställda pga sjukdomar).

25. Vad gjorde du på din födelsedag 2015?
Vaknade strax efter midnatt av att ett barn kräktes i sängen vi båda sov i. Solrosens födelsedagsöverraskningar fick till största delen ställas in men jag fick åka och få massage och äta lunch ensam på stan medan han tog hand om sjukling och resten där hemma. Sen åt vi nåt hemma på kvällen men inget supergott pga rädda för att också bli kräksjuka.

26. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Om vi fått fortsätta vara glada och förväntansfulla över ny bebis, planera 2016 utifrån det och framför allt att slippa ett så sent och komplicerat missfall. Om jag kunnat fullfölja och klara statistikkursen i stället för att bli sjukskriven. Och som vanligt: Republik, jämställdhet och allmän genusmedvetenhet.




27.Vad fick dig att må bra?
Sova. Att sitta med nyvaket gosigt barn i knäet och titta ut över havet från kökssoffan i sommarstugan. Att bygga pärlplattor och ha konversationer med mina roliga, kloka, nyfikna barn. Att somna som lilla skeden med solrosen som stora skeden i vårt mysiga sovrum.



28. Vilken kändis var du mest sugen på?
Ingen.

29. Vem saknade du?
Mina vänner som bor i andra länder. Bebisen som inte blev.

30. De bästa nya människorna du träffade?
Personalen på SÖS var ju fantastisk. Men jag hoppas liksom ändå slippa träffa dem igen.