Wednesday, September 23, 2009

I wish I knew how it would feel to be free

Män är djur. Vita män är värst. Vita kvinnor är inte långt efter. Ändå är det den vite mannen som är den enda som kommer undan i filmen. Varför kommer HAN undan?

Minns vem som sa det. Minns att det var jag. Minns att det gällde filmen Mammut.

Men det kunde gällt en mängd andra fenomen också. Sydafrika till exempel.

Vi har hyrt in oss i nåt slags Kapstadens Hollywood. Bara bokstäverna saknas på berget bakom oss. På morgonpromenaderna syns bara svarta män (som påtar i trädgårdar, bygger eller kör varor) och svarta kvinnor (som städar, bär barn eller varor). På kvällarna stänger vita människor in sig bakom de taggtrådsförsedda murarna. Det finns en taggtrådssort som är kamouflerad med plastmurgröna.

Våra hyresvärdar är självklart vita. Kvinnan i huset lade vid vårt första möte one-liners såsom:
- It's hard getting a job for me in Cape town compared to Johannesburg, I have my race against me.
- The Green Point market was closed since it was taken over by Nigerians selling drugs. And we DON'T want THAT. (apropå att Sofias favoritmarknad fått lägga ner)

Det är nästan anmärkningsvärt att de har en svart och en vit pudel.

Sofia säger att jag kanske ska sänka musiken lite så att de inte höjer hyran. Lyssna ni också. Lyssna högt.


Vår mur är också en mur. Men åtminstone utan taggtråd.

No comments:

Post a Comment