Kärlek är att sova bredvid ett preggo som snarkar som en elefant

Halsbrännan kommer och går enligt oförutsägbart schema. När den kommer på kvällen/natten är enda möjliga sovställningen på rygg med tre kuddar bakom huvudet.

Ryggen gör ont. Sjukgymnasten sa att jag är framtung och måste räta ut mig. Går so so med de tre kuddarna. Kvävning eller ryggont alltså. Det är bara att välja.

Tassarna är svullna å under vänster fot har jag konstant molande muskelkramp. Lägg upp benen högt i sängen lyder rådet. Svårkombinerat när huvudet också vill vara högt och ryggen vill att kroppen är så plan som möjligt.

Framtassarna då? De ska förstås också vara med och trilskas. Förutom att de är svullna å knappt går i skinnhandskarna längre domnar de och vill vara helt plana nattetid. Brukar funka om jag kan trycka in dem under kudden när jag ligger på mage/sida. Å just det ja, mage sida är i princip helt okombinerbart med ovanstående.

Ekvationen går inte ihop. Så. Den vanligaste kompromissovställningen blir på rygg med de tre kuddarna bakom nacken. Med benen uppe på solrosen som ligger på sidan vänd från mig. Med en filt över huvudet ner över ögonen så att nos å mun ändå får luft.

Det var tydligen så jag låg i natt när solrosen spelade in snarkelefanttrumpetarljud som han hävdar kommer från mig. Charmigt. Solrosen säger också att jag är för tung att välta till framstupa sidoläge å att han dessutom är rädd att krossa lilla cheetah på kuppen om han försöker.

Och allt detta till trots påpåekar solrosen ändå att vår 140-säng är alldeles lagom å att vi alltid ska sova under ett och samma täcke. Sådeså.