Jag har efter sex veckor varit hemifrån sammanlagt mindre än tre timmar ensam. Det var för tre veckor sedan. Å nu börjar jag känna svår längtan efter att få strosa fritt lite då å då. Jag får lite dåligt samvete när jag läser det här. För jag känner inte alls de där mammakänslorna.
- När jag var på bio själv kände jag mig fri, njöt av att gå snabbt och på lätta fötter utan vagn och prylar.
- Cheetahn var i goda händer med sin daddy, farmor å farfar.
- Solrosen må vara lite mindre bra på att trösta. Men det beror snarast på att jag är så mycket mer van eftersom jag tillbringar hela dagarna med cheetahn och därmed lär mig knepen. Detta vägs upp av solrosens outstanding tålamod.
Nästa vecka åker cheetahn å jag till Skåne. Då är jag snarast orolig för att cheetahn ska "glömma" sin daddy å bli för beroende av mig.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
No comments:
Post a Comment