Thursday, October 22, 2009

The never ending badrumsstory

Jag satt på tunnelbanan igår och hörde mannen bredvid säga i mobiltelefon till någon: ”le och var glad för det kunde vara värre, och jag log och var glad och det blev värre”.

Denna gamla sanning säger rätt mycket om den här följetongen. Förra veckan skulle min firma ha blivit klar. Igår skulle det slutbesiktigas. Jag åkte dit i tisdags för att ta en titt i förväg. Badrummet var okej bortsett från ett antal skavanker som ska åtgärdas. Men jag har ingen förmåga att glädjas eller tycka det var fint. Hur badrummet än ser ut kan det aldrig bli värt den här ångesten. Inte nu, inte sen.

Köket var värre. Fortfarande ingen el. Märkligt kupad parkett. Stinkande mögelvatten som rann ut ur kylen när solrosen och jag lyckades dra fram den. Mögelfläckar på parketten vid kanten till nåt slags betonggolv där kylen stått. Vi testbytte alla säkringar. Fortfarande ingen el.

Så jag ringde firman för att boka besiktningstid och säga till om elen. Då berättade projektledare att de redan hade tagit dit en elektriker. Han hade tittat och mätt och konstaterat att elen till köket är helt avklippt. Kökselen gick tydligen via det gamla elementet i badrummet. Så får el inte kopplas. Särskilt inte till kyl och frys. Så de hade inte åtgärdat något. De menar att kökselen inte har med badrummet att göra och inte är deras jobb.

Jag kan med lilltån räkna ut att det här luktar skunk. Självklart brydde sig hantverkarna som klippte elen inte om konsekvenserna eftersom de inte ens brydde sig om att kontakta mig om vad som hänt så att jag kunnat undvika kyl-frys-mögel-vatten-golvläckage-helvetet. De säger att de inte märkte vad som hänt och att de inte varit i köket. Men solrosen kunde se att de visst varit i köket när han upptäckte haveriet. Hur kunde de då INTE känna normal medmänsklig ansvarskänsla och kolla kyl och frys och ringa mig? Och hur kunde de påstå att det "bara var en säkring" när jag hörde av mig om det som hänt?

Jag sov nästan inte alls mellan tisdag och onsdag. Jag tänkte på mantrat ”skaffa pengarna först” och på att min kassa snart är tom om det här fortsätter. Jag tänkte på att jag inte ens skulle kunna få kontrakt på en hyresrätt när jag inte kan betala mina ständigt ökande renoveringsräkningar. Jag tänkte på att min mobil nästan är död, att min dator håller på att kollapsa och på hur jag ska få råd med nya. På morgonen ringde solrosen sin pappa, jag ringde min pappa, HSB, bostadsrättsföreningens ordförande och till slut länsförsäkringar.

Gud finns. Och hon verkar vara god. Ni kanske inte visste det, men hon jobbar på länsförsäkringar och tar hand om bostadsrättsägare på gränsen till sammanbrott. Hon säger sånt som att länsförsäkringar ska skicka hem en byggexpert till mig för att kolla elen, kolla kylen och mäta fukten i golvet. Min hemförsäkring kommer sannolikt att bekosta det som behövs göras PLUS ge ersättning för all förstörd mat (plommonen, krusbärsmarmelanden, rabarbern och allt annat). Om de kommer fram till att nåt är byggfirmans fel kommer länsförsäkringar att föra diskussionen med firman.

Det här låter för bra för att vara sant. Det kommer säkert snart en käpp i det här hjulet också.

No comments:

Post a Comment