För två år sedan - ringde vi vården igen

Så jag ringer Vården jag var på en gång för längesen. Inte för att jag blev bra bemött* egentligen men för att jag börjar bli lite otålig, inte vill ägna min arbetstid åt att leta Vård utan bara vill få tag i nåt ställe hyfsat centralt. Där kommer jag fram till en levande person och dit är vi välkomna. Om 5 veckor. Det tycker jag verkar väldigt länge. Och Vården håller med om att vi borde få en tid tidigare baserat på veckorna. Vi kan ringa systermottagningarna på andra sidan stan isåfall säger de.

* Jag var där för att kolla blodtrycket och få ppillerrecept. Vården stirrade in i skärmen vid sin dator och suckade mest hela tiden.

- Och du har inte haft högt blodtryck?

- Jo faktiskt.

- Men pillren du äter funkar?

- Nja, jag vet inte riktigt. Jag vet inte hur de SKA funka. Jag får ju lite märkliga blödningar. Men jag fick ju konstig huvudvärk av den andra varianten så…

Suck.

- Ja du väljer ju själv.

- Jo, jag tänkte att det kanske finns för och nackdelar med olika sorter och vissa som oftare ger biverkningar än andra.

Suck. Knapp, knapp.

- Ja du kan ju alltid testa de här andra, yada yada, men du väljer själv som sagt. Suck suck. Men du är fullt frisk?

- Njae, jag har astma. Och så allergi. Pälsdjur och så ägg, nötter, mandel.

Å så ställde Vården sin enda öppna fråga under mitt besök:

- Är det nåt du tål egentligen?

Jag fick två recept. Så jag kunde välja själv. När jag kom ut på gatan kom jag på att jag ju velat testa hiv/STI. Men Vården erbjöd inte det. Och jag vågade inte fråga.