Igår var jag ute. Och när jag står och ska hänga in min jacka i garderoben så kommer det fram en kille och beter sig jävligt äckligt. först biter han i min sjal som lite löst hänger vid min axel. jag blänger ganska hårt på honom, varpå han börjar kråma sig och dansa typ PÅ mig. Jag tittar på honom och säger, "detta är inte okej" och flyttar på mig, då säger det vidriga aset till patriark "men, för fan, slappna av och ha lite kul tjurkärring".
Jaha ja, så att när nån idiot jag inte känner något som helst intresse för kommer fram till mig och beter sig som ett as, ska jag bara stå där och titta på och ta emot. Och vadå, känna mig hedrad eller? NEJ. Visst kalla mig gärna en tjurkärring om det är det ni vill. Men nej betyder nej. Inte nu betyder nej.. och så vidare. Och jag har inget problem med att folk kommer fram och börjar tjata, men när okända människor börjar ta på mig utan att lägga av när jag tittar föraktfullt tillbaks och säger nej. Då blir jag jävligt förbannad, och då gnäller jag. Jag brukar inte våld, jag tror snubben igår ska vara jävligt glad för det.. Däremot försöker jag metodiskt förklara att nej, jag är inte intresserad.. det är ingen idé.
Men jag kanske ska bita ihop och le istället. För att inordna mig i nått jävla led eller?
Och jag vet att alla män inte beter sig såhär. Men likväl är det inte okej. Och alldeles för många såna här saker har jag sett andra vara med om, eller varit med om själv.
Gårdagens hjältinna är annars Mapei. Grymmare brud blir svår att hitta.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
Jag är stolt över dig, dk, att du behöll förståndet - och humöret. Nästa gång får du testa Lindas klassiker i modifierad form så den passar din situation:
ReplyDelete"Ledsen, men Kristina här knullar inte män med mindre snopp än Roccos"
Den funkade på Pyttmiddagen 2004. Men det är skam att den skulle behövas.
ganska ofta när män du vet bara är jävligt mäniga (?) och liksom hävdar sig själva in absurdum händer det väldigt ofta att jag får bita mig blodig i läppen istället för att säga "alltså, budskapet har gått fram, vi har alla förstått att du har en liten kuk som du kompenserar med att låtsas vara herr storkuk själv"
ReplyDeletedet finns några saker som talar emot det, jag är inte ett särskilt stort fan av storkukar, varken alt 1 el 2. och dessutom är det extremt osakligt och väldigt mycket ett slag under bältet.
men visst hade det varit kul, bara för att få njuta av tystnaden, för jag anar att den infinner sig jävligt snabbt
Jo precis. Det är frågan om det ens är kul. Lika o-kul som om vi skulle dissas på grund av bh-storlek tror jag bestämt.
ReplyDeleteDen springandel pudeln är väl snarast: varför räcker inte ett nej? Vad är det som är så provocerande med att bli dissad?
Kvinnor av din sort betraktar alltid er själva som ett offer, därför kommer ni alltdi att behandlas som ett offer.
ReplyDeleteDu skriver om en obetydlig händelse:
kristian jag har lite svårt att koppla min story till en offersituation. vad med den här historien gör mig till ett offer? att jag vägrar hålla käft och le och ta emot? att jag inte tycker det är okej när män tror att de är några jävla allsmäktiga jävlar som får ta vad de vill ha när de vill? jag blir så jävla trött på den här attityden. jag klagar för att jag är irriterad (om än road av den patetiska idiotens beteende) och inte för att jag går runt och tycker synd om själv hela jävla dagarna. bättre saker har jag för mig..
ReplyDeletevisst att det inte är en betydelsefull händelse i mitt liv, jag skrattade mest åt det när jag senare berättade för mina polare. men poängen är just att ett nej är ett nej. oavsett vad. det, lilla vän, gör inte mig till ett offer. om du inte håller med om det så skulle jag däremot vilja hävda att du är en potentiell våldtäktsman.