- Har du varit pappaledig någon gång?
- Ha, det har jag varit.
- Hur länge då?
- I fjorton dagar när barnet föddes.
- Skulle du kunna tänka dig att dela hela ledigheten med din fru?
- Nej, det skulle jag inte göra.
- Varför det?
- Nej, jag är inte en sån människa som skulle stå ut med det.
- Skulle du kunna tänka dig att vara hemma i fyra månader tillexempel?
- Nej det tror jag inte.
- Varför då?
- Nej, det skulle jag inte orka med.
- Men är det rimligt att begära att din fru ska orka med?
- Nej, men det är hon som är intresserad mest.
- Det är blöjbytena, då känner jag mig lite handikappad, utav vissa orsaker.
- Varför då?
- Ja, det är rätt snaskigt att hålla på med, faktiskt.
(från URs dokumentär 'Mitt liv som rödstrumpa')
Några 70-talets blåställsjobbare intervjuas om att de varit pappalediga i två veckor. Nånstans gör den här intervjun mig ganska glad - som tidstecken. För jag känner mig ganska säker på att utvecklingen gått framåt på punkten pappor och barn.
Det kan förstås fortfarande kan bli bättre. Pappor är fortfarande inte "intresserade" i samma utsträckning som mammor. Och mammor som skulle våga yttra att de "inte står ut" är dåliga och tabu. Fortfarande. Fastän vi vet att bajs luktar bajs oavsett rumpa.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
alltså ärligt. kalla mig känslokall. vilket jag faktiskt inte är. barn är underbara. men vem faaaan vill egentligen vara hemma när barnet är sisådär en-två månader. mest skriker, skiter och äter mat? kom igen.. det stör mig mest. alla män jag känner som tar ut sin pappaledighet gör det när barnen är mer än nio månader. gärna över ett år. då är de ju asgrymma, förvisso fortfarande krävande och jobbiga, men de går att kommunicera med, de leker o.s.v..
ReplyDeleteJag har hört att bajset inte ska lukta lika illa om man är veggo. Dessutom får man fastare avföring om PERSON äter mycket fullkorn o sånt.
ReplyDeleteSaker som kan vara värt att tänka på för nyblivna päron!