Medalj i guld

Dagens medalj går till: SOLROSEN!

Medan jag ligger i frossa å magkramper å stirrar på ett höghus tar han hand om en febrig å förkyld cheetah. I Kambodja. Jag är så evinnerligt tacksam för denna överjordiska förälder till mitt barn. Tacksam. Just nu varken kåt eller glad. Vilket jag dock hoppas att vara snart igen.

Glasspaus med Ida i Phnom Penh

Lunchrast i Phnom Penh

Mina två finaste

Semesterskryt

Vi bor på en sån där resort som jag för tio år sedan drömde om att kunna gå in på. Då bodde jag i sunkiga rum med fläkt å kallvattendusch. Nu har vi infinity pool, egen strand, en trädgård full av spännande saker att upptäcka för en liten cheetah, balkong med havsutsikt över södra Koh Phangan, osv osv. Å så har de en ekologisk kryddträdgård å stöder projekt för skadade elefanter.

Så småningom, om vi får fler små cheetahs som blir stora å alla ska ha sin egen, flygstol, sängplats å tallrik kommer sånt här att bli för dyrt igen. Så vi passar på.

Prio torsdag: köpa ny elefant

Cheetahns plastelefant bröt snabeln. Å förlorade ena benet. Hon hade haft den i max fem minuter. Cheetahn blev otröstlig. Jag också. Klarar inte av ledset barn som tycker mycket om elefanter å febrilt försökte laga den igen. Tur att Thailand är billigt. Hur ska jag klara av när hon blir hjärtekrossad?

Bangkok med liten cheetah

Annorlunda. Inte så mkt massiv shopping precis. Mer jaga cheetahn. Mer zoo. Bära vagn upp å ner för trappor mest hela tiden. Inte så mycket fina restauranger. Cheetahn föredrar korvspett i gatuståndet för 10 bath. Å så köpte vi en sele. Med koppel. För nån går hemskt gärna själv på de mest livsfarliga ställen.