Jag vill också reperera!

Sidan är dessvärre inte så praktiskt uppbyggd så det är svårt att länka. Men jag lovar, det är verkligen värt att leta upp listan över Sverigedemokraternas representanter i Bjuvs kommunfullmäktige på www.sverigedemokraterna.se/bjuv/

Men det är ju klart, det var ingen it-kunnig med på listan så de kanske byggt sidan så gott de kunnat. Följande titlar anges för de fem ledamöterna och de tre ersättarna:

Reperatör
Butiksbiträde
Vårdare
Bilmekaniker
Herr
Lager
Elektriker
Bussförare

Kan någon gissa vilka de två(!) kvinnornas titlar är?


PS. Till fullmäktige kandiderade även en "städtekniker".

alla som är trötta på alla heteronorma böcker till en ung publik räcker upp en hand nu

jag var ute och julshoppade lite för ett tag sen och fastnade vid nån bokhylla med böcker som "en guide till en kaxig tjej", "tips till dig som är singel" och så vidare. ni fattar konceptet kanske?

i alla fall. började bläddra lite i böckerna och konstaterade utan någon som helst ansträngning att budskapet i böckerna var, att vara singel och tjej är inget eftersträvansvärt och att vara singel och tjej är att leta efter någon av det motsatta könet.

förvisso kanske inget nytt under solen men jag kom att tänka på en fin tjej i min närhet som för nått år sen berättade för mig att hon va lesbisk. jag var då en av väldigt få som visste det. hon kände sig jävligt osäker och visste inte vad hon skulle göra. hur skulle hon kunna berätta för sin familj och så vidare. Att känna sig jävligt osäker och hela hela hela tiden matas med budskapet. du ska träffa någon av motsatta könet gör nog inte livet så jävla mycket lättare när kvinna är sjutton år. så om jag nu vill köpa en bok till en jävligt kaxig tjej som nu den här tjejen är, vad ska jag göra då? köpa en bok där jag berättar för henne att hon nog borde vidga sina sexuella vyer? att hon nog borde börja spana in män. att hon nog enbart ska spana in män?

jag har inget emot böcker till kaxiga tjejer. men jag vill ha en bok som även passar en kaxig flata. det finns det i alla fall inte på lagerhaus.

update: var ute och julshoppade återigen och fick även upp ögonen för det fantastiska sällskapsspelet lika par leka bäst. enligt texten på framsidan: "roligt spel för alla som lever i ett parförhållande". enligt symbolen på framsidan: för NORMala heteropar. behöver jag avsluta med hur jävla förbannad jag blir?

det här med att lära gamla hundar sitta..

alltså den där jävla adeln. den får mig att läsa böcker. den fascinerar mig. men ack vad jävla förbannad den gör mig. eller vad sägs om den här artikeln?

nå alla som säger att sverige är så jävla jämställt och att det inte finns något kvar att lipa för?

well, förutom det mest obvious som lägre lön för samma jobb, mindre maktpositioner i samhället, mer gratisarbete, sämre pension et cetera så tycker jag artikeln tar upp en, må hända liten, men ack så patriarkal del i samhället.

vilken jävla tur att jag inte är adlig.

Kvinna i Sverige

För den som vill få en snabb up-date på hur förmodligen en majoritet av svenska folket lever kan jag starkt rekommendera tv3:s program Lyxfällan. Jag kan också försäkra om att detta program lämnar en ganska fadd smak i munnen för någon med det minsta lilla intresse av hur mäns och kvinnors livsvillkor- inte på universitet, i skolan, på arbetsplatsen- utan i hemmet- där många- speciellt kvinnor- tillbringar enormt mycket tid faktiskt ser ut. 

Programmet berättar om familjer med ekonomiska problemet. Programmet inleds alltid med de två manliga programledarnas ankomst till familjens hem, där scenen ser ut som följer: "Då kan du och jag Sivert/Bengt/Rolf/Erik gå och kolla igenom papperen så kan du och jag Monika/Lena/Anna/Märta kolla på huset!" För frugan/sambon har noll koll på ekonomin! Och det har ju egentligen mannen också- annars skulle inte ekonomerna vara där. 

Han tjänar mer, handlar mer, tar lån, hon får betala hans lån. Så har scenariot sett ut i de avsnitt jag sett. 

Eller som i det det värsta avsnittet hittills, som gick denna vecka: tre barn bor hemma, de äldsta sönerna 20 och 24 år, jobbar, betalar ingenting, har sina flickvänner på besök för det mesta. Föräldrarna går back 15000 kr per månad - lånar upp resten med dyra krediter. Mamman är deltidssjukskriven och servar alltså 4 vuxna individer med mat, städ, tvätt etc (även om detta bara kommer fram i förbifarten). Plus man och yngsta dotter, totalt ett hushåll på 7 personer. "Vi har varit för snälla". "Min rygg orkar inte mer nu". Sönerna ser lite skuldmedvetna ut- men framförallt sura- nu är sötebrödsdagarna över- de vet dom. Tills de flyttar ihop med sina flickvänner och kan belåna sig på deras bekostnad för att ha råd att köpa GPS till bilen, väderstation, hemmabio, och allt annat en karl ska ha. Och sen när flickvännernas ryggar är utslitna- ja då är det bara att hitta någon ny. För hur det än är, så verkar kvinnor stå i kö för att få serva barn, män och andra familjemedlemmar- gratis, och på sitt eget välbefinnandes bekostnad. 

tv3 har utan att veta om det börjat sända det för mig hittills viktigaste samhällsprogrammet i dokumentärform som går att finna i mediasverige just nu. Och det har absolut ingenting med lyx att göra.

Kolla själv:  www.lyxfallan.se

men pappa då?

idag var jag på en lägenhetvisning och när vi kollar in tvättstugan kommer det en liten unge springandes i källaren som går upp samtidigt som oss typ. då frågar snubben från fastighetsbolaget: vart har du din mamma nånstans?

jag undrar var barnets pappa var jag. och varför han inte frågade efter honom.

men nej, mammor är hemma och tar jag hand om barnen. pappor jobbar och får in pengar till hyran och SIN pension. glömde det.

lite heteronormativt inlägg jag vet. så skit i att klanka ner på det.

gud som kvinna?

för att betala hyran spenderar ju jag titt som tätt tiden med att torka gamla pensionärers rumpor. häromdan på jobb så var det andakt med den lokala församlingen. hade inte så jättemycket val än att vara med så jag satt där en bit bort och spelade först lite mobilspel, när prällen plötsligt började snacka om synen på gud ur ett historiskt perspektiv och hur gud alltid ses som en man et cetera och började prata om att kvinna även måste se gud som kvinna och att det idag tydligen inte är ovanligt att prällar inte längre säger i faderns, sonen och den heliga andens namn utan nån mer könsneutral radda som jag tyvärr inte kommer ihåg. men tyckte ändå det va lite applåd för svenska kyrkan för ansträngningen att ta upp och problematisera bilden av gud som man i andakter. att göra det på ett ålderdomshem för dementa är kanske däremot inte det mest klockrena forumet.

för övrigt hörde jag även radioreklam om HPV-vaccin idag på radion.

Gubbslem

Jag var ute och promenerade en solig lördag i Dhaka. Temperaturen var behaglig, så glad i hågen spatserade jag iväg. Ganska snabbt blev jag brutalt påmind om varför jag så sällan promenerar. Från ingenstans dök en man upp vid min sida. I rask takt ställde han de vanliga frågorna ’Var kommer du ifrån?’ ’Jobbar du här?’ ’Hur länge har du bott i Dhaka?’ Jag svarade motvilligt och inte helt sanningsenligt, men innan jag ens avslutat meningen säger mannen ’Är du ledig nu? Kan du komma med mig hem nu?’

Jag har sällan varit så nära att ta till våld, och sällan känt mig så förnedrad. Ensam ung kvinna ska tydligen inte en kunna ta en promenad en solig dag.

Värt att notera är att mannen inte var bangla, jag gissar snarare Mellanöstern alternativt Sydeuropa.

fokus för fan!!

att plugga är så jävla underbart ibland. särskilt när kvinna läser en utbildning som till 99% verkar bygga på personliga åsikter.

idag diskuterades bland annat kvinno- och mansjourer och då den ständigt heta potatisen mäns våld mot kvinnor. jag kan personligen bli väldigt trött när jag diskuterar detta ämne då jag ofta kan tycka att det blir en sån uppenbar offer förövare mentalitet där det är skitsynd om kvinnan och mannen är ett jävla svin. män är djur och ALLT är deras fel. kanske att ett mer nyanserat synsätt och en problematisering av konstruktionen av manligheter hade känts bättre?

MEN.

idag haglade istället kommentarer som "ja men kvinnor provocerar ju fram våldet" och "män blir faktiskt också slagna av kvinnor". så slutsaterna, kvinnor förtjänar att bli slagna och låt oss inte prata om kvinnor som blir slagna för män blir också slagna, eller?

visst. män blir slagna. rubricerande idag har också förskjutits från mäns våld mot kvinnor till våld i nära relationer om jag inte missminner mig. men vad som irriterar mig är den totala okunskapen att förstå det grundläggande problemet: "det var en gång en könsmaktordning..".

så fort kvinna diskuterar frågor som kan kopplas till feminism med personer som inte är särskilt kunniga eller insatta på området så blir det alltid sparkar bakut och kommenterarer som "men kvinnor slår ju män också". ja men det var inte det vi pratade om, och statistiken är också ganska tydliga i vilka som slår mest, och vilka som blir slagna mest. men det är klart. när jag poängterade det idag så blev responsen "ja men jag skiter väl i statistik".

kan vi inte bara hålla oss till ämnet för en gångs skull?

Ständigt detta Ring P1

"Det är förstört, allt har gått för långt, hela sinnet och hjärtat hos människan är förstört. Det är Clinton och Reinfeldt och alla. Moraliskt förfall."

Devilwomen noterar att den uppbrusande mannen som efterlyste högre moral och "sanna värden" endast nämnde män. Hur står det då till med oss kvinniskor?

Ring P1

"Det kan dra olycka över vårt land"

"Jag är rädd att samhället helt spårar ur"

"Det är att peta i guds ögon"

"Det går emot skapelseordningen"

"Vårt hopp står till kd"

Ämnet?
Könsneutrala äktenskap förstås.

Upprörd person?
Gubbe från Västergötland förstås.

vad säger dw?

Feminister har bättre sexliv

Nu är det vetenskapligt bevisat:
Rödstrumpor har det bättre i sängen, enligt ny forskning - feministikonen Gudrun Schyman är inte förvånad.
- Feminister lever i lyckligare förhållanden och de kan utvecklas friare sexuellt, säger hon.

Människor som betecknar sig som feminister är mer sexuellt tillfredsställda än icke-feminister. Amerikanska forskare vid institutionen för psykologi vid Rutgers universitet i New Jersey har frågat över 500 personer som lever i heterosexuella förhållanden om deras kärlekslycka. Studien visar också att människor som anser sig vara feminister oftare levde i ett hälsosamt förhållande än sådana som inte var feminister.

"Kärlek ska vara fri från makt"
Gudrun Schyman tycker att studien bevisar att samband som länge varit känt.
- Kärleken ska vara fri från makt och vi behöver ta av oss våra partriakala masker, säger hon.
Hon tror att den amerikanska studien även speglar hur svenska par har det.
- Vi har kanske kommit längre på vissa områden här men grundmönstret är likadant. Män har makt, säger Gudrun Schyman.
Enligt Schyman är det viktigt för kvinnor att bli medvetna.
- Feminister vet att de lever i en könsmaktsordning och i ett samhälle där kvinnor är mindre värda. Det här speglar sig även i det sexuella livet, säger Gudrun Schyman.


Av Josefine Lind

Rebell javisst!

Nominera rebelliska djävulskvinnor i din närhet till rebells fredspris NU! Senast 31 oktober gäller det!

Nostalgi

är jag en egoist som vill att kvinnorna ska ta över makten?

det verkar som det är det jag är eftersom jag kallar mig för feminist. i alla fall om kvinna ska tolka den fantastiska boken 'Mansförtryck och kvinnovälde' av Pär Ström från tankekollektivet Den nya välfärden (boken hittar du här. Jag blev jävligt förbannad när jag läste boken. Att en tänkande inidivid kan missförstå feminismen till den grad som snubben gjort är oerhört tragiskt men frågan är väl om han har missförstått den, eller om han bara är rädd för den? Hans priviligerade plats kan ju vara hotad. Lite godbitar: "Faktum är att maskulismen i dagens läge kanske är mera berättigad än feminismen. Medan kvinnorna har sprängt sina bojor har männen i stor utsträckning sina kvar. Jag väntar med spänning på vilket politiskt parti som blir först med att komplettera sitt kvinnoförbund med ett mansförbund." Nu är jag inte alltid den största förespråkaren för att separatistiska förbund löser de problem som feminismen uppmärksammar, men en av anledningarna till att de finns är ju för att den ursprungliga organisationen i stort sett är ett mansförbund med en massa män i toppen. Senast häromdan läste jag att flertalet kommunbolag fortfarande är kraftigt mansdominerade. Vidare argumenterar han för att männen diskrimineras vad gäller arbete i hemmet, ta hand om barn och så vidare. För vem har sagt att karriär är bättre och ger mer status? Och en familj så delas ju arbetet och pengarna lika. Så det är bara olika sorters arbete och i slutändan så delar vi på pengarna. Lite gammal hederlig särartsfeminism alltså. Och heteronorm som fan. Men det behövs väl en kvinna och en man för att barnen ska få en korrekt bild av verkligenheten? Och att det är det arbete som i högsta grad utförs av kvinnor är oavlönad och inte ger några pengar på pensionskontot så när äktenskapet kanske inte visade sig vara så jävla grad och de skiljer sig, vems arbete är det då som lönat sig? Vem är det som får en dräglig pension? Ja inte fan är det kvinnan i alla fall.

Inget nytt i boken. En massa dravel från en man som tydligen tycker synd om sig själv.

Men jag går vidare, lite argare, och hoppas att folk synar hans bluff.

Priset som uppenbarligen har kuk som grundkrav

När 1215 kvinnor svarade på frågan "Vem i hushållet tar i störst utsträckning hand om hushållsekonomin i din familj?" svarade endast 13% "min partner". 40% uppgav att de tog lika stort ansvar. Resterande 47% menade att de själva tog huvudansvaret.

Samma kvinnor fick svara på frågan: "Vem i hushållet har mest kunskap om hushållsekonomi?". Lite förvånande sjönk sistnämnd siffra till 38%. Hela 62% gissade dessutom att deras partner skulle få högre pension än dem.

Allt är helt enkelt precis som vanligt. Kvinnor tar huvudansvaret för familjeekonomin, får budgeten att gå ihop, tror sig ändå veta mindre och är obehagligt medvetna om att de kommer vara fattigare än män som gamlingar.

Och tänka sig - inte enda amazing kvinna har en enda fucking jävla gång fått Nobelpriset i ekonomi för sin förmåga att koka soppa på en spik när lönen är slut och det är massa månad kvar.

Tre amerikanska män får priset 2007 för att ha tagit fram en teori som uppmuntrar till ärlighet i ekonomiska system. Grattis. Jättekul.

Är det verkligen fred vi vill ha?

Ja tydligen. Fast ännu mer vill vi ha miljö.

Fredspriset 2007 går till IPCC och Al Gore.

Kvinnas engagemang i frågan är som bekant inte helt genuint eller innerligt, men desto större anledning för kvinna att vara nöjd. Ge nån som bryr sig priset så kan jag luta mig tillbaks och lägga min energi på andra hjärtefrågor. Som till exempel att IPCC bureaun och panelens arbetsgrupper genomgående har markant manlig överrepresentation. Kom igen Al, om du i ditt tacktal nämner miljörättvisa blir jag lycklig!

Ni na ni na ni na ni na....

Dagens boktips:
Den man ligger med får bädda av fantastiska Maud!

Sensmoralen: först när en kvinna gått kan hon sättas på piedestal

Som motpol till så kallade kvinnliga erfarenheter i litteraturen tjoffar Peter Englund in en rejäl smocka mitt i nyllet på en av våra riktiga, svenska män tillika författare när han recenserar Måns Ivarssons biografi över Ulf Lundell:

Precis som är fallet med hans olika preskriberande romanser, reserverar han alltid sina vackraste ord inte till det innevarande utan till det förlorade: så folkhem prisas när det försvunnit, statsminister när han skjutits och kvinna när hon gått.

Kvinna ska akta sig för vad kvinna önskar sig

Såklart handlar inte debatten kring Lessings pris om hennes författarskap eller skrivande. Den handlar om att hon är KVINNA. Och huruvida hon är eller inte är feminist.

Det har bara gått fyra timmar sedan Horace tillkännagav pristagaren och medierapporteringen gör kvinna kräkfärdig. Kanske allra mest skrattretande är när Studio Ett gör bort sig fullkomligt då den kvinnliga (!) journalisten går patriarkatets ärenden. Hon ringer Ebba Witt-Brattström för en kommentar men ställer i princip bara frågor om huruvida E W-B har påverkat Horace till valet av pristagare på grund av deras "goda kontakter".

Jag skulle ha önskat mig ett gubbslem. Då hade debatten kunnat handla om det litterära.

En kissemiss bland hermelinerna

Det är vad vi kommer att ha i konserthuset den 10 december.

Doris Lessing får Nobelpriset i litteratur! En äldre kvinna med okonventionella ämnesval som inte velat inordna sig i den gängse (läs patriarkala) världsordningen får 87 år gammal priset som äldsta Nobelpristagare någonsin. Devilwomen kan risa, men rosar när situationen kräver det: Snyggt jobbat, akademien!

det där jävla äktenskapet..

för ett tag sen var jag på en tramsig akademisk sammankomst. inte för att jag tycker det är fantastiskt roligt med akademiska traditioner, utan mest för att det bjöds på gratis vin och mat. då kan jag stå ut med lite fjantiga tönttraditioner. och så kom det ett tal om det akademiska äktenskapet. och kvinnan som talade säger plötsligt: varje äktenskap kräver sin man och sin kvinna. och jag känner bara, men va fan, det här är 2007, när ska akademin sluta vara en patriarkal högborg och istället bli ett reaktionär förändringskraft i det här samhället? jag blir så jävla trött.

återkommer nästa år efter nästa sammankomst med hopp om förändring. annars gör jag snart slut med akademin.

så skärpning akademin, ni vill väl inte vara lika efter som tomten som revolutionerade krigsindustrin och som nu delar ut en massa töntpriser till människor med kukar?

ibland är bara tålamodet slut.

Varför rostar järn?

Hur funkar en katalysator? Vad är det som händer när ozonlagret bryts ner?

De är några av frågorna som de smarta killarna i skolan kunde fundera ostört på när de räknat ut extramatteboken i sin specialbänkgruppering för de tysta och lugna. Allt medan de smarta tjejerna hjälpte de stökiga, dem som halkat efter, dem som inte kunde svenska, dem som inte kunde läsa/skriva/räkna och så slutligen sig själva.

Så tänka sig! Nobelpriset i kemi gick till en man. Han hade säkerligen gott om tid att filura på ovanstående frågor vilket ledde honom att specialisera sig på ytkemi.

Skillnaden mellan studiero och inte studiero kan vara tio millar.

Oj!

Så förvånande. Två män fick dela på Nobelpriset i fysik i år. Det var det ju förra året också. Och året innan det. Och innan dess hela vägen tillbaks till 1963 då den andra av totalt två kvinnliga fysikpristagare fick cred i konserthuset.

"Laptopens fäder" skriver Svenska Dagbladet. Men vilka är morsorna?

Precis som vanligt under solen

I vanlig ordning får (tre) män nobelpriset i medicin. Genmodifiering på möss som gett kunskap i fråga om hjärt-kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, diabetes och cancer is the shit. Föga förvånande har forskarnas insatser haft störst betydelse för, ja just det, vita män som är dem som drabbas mest av dessa sjukdomar.

Ödmjukhet och diskretion är knappast pristagarnas honnörsord. Oliver Smithies säger i första SR-intervjun att han väntat på priset i tio år. I vanliga fall är otack världens lön. Idag, för omväxlings skull, tio millar att dela på tre.

33 kvinnor har fått Nobelpriset. 718 män.
Devilwomen bevakar hela veckan och återkommer i frågan.

Devilwomen tipsar...

...om en riktig man. Som helst talar med män. Medan frugan sitter tyst bredvid.

Här finns infon, men klicka till webbtvn och kolla in avsnitt 2 av Grannfejden.

Trean bjuder verkligen på höjdpunkternas höjdpunkter i höst. Du är vad du äter, Top Model och Ensam mamma söker. Saknar bara Lyxfällan nu...

en cigg och lite kaffe och jag håller mig sysselsatt

var på en föreläsning för några dagar sen med två snubbar från KRIS. Då lärde jag mig att ge kvinnorna var sin cigg och en kaffe och de babblar på i tre timmar. en av killarna önskade att han va kvinna ibland. de verkade ha det så mycket lättare.

vi har det mycket bättre än män. vi har mindre makt i samhället, sämre lön, utsätts i högre utsträckning för sexuella trakasserier och sexuellt våld und so weiter..

förvisso mindre representation på landets fängelser än vad män har. och misshandlas inte lika ofta.


well, jag ska väl ta mig en cigg och drömma mig bort i några timmar.

att vara lesbisk är att vara äcklig.

för ett tag sen var jag och motvalls och flyttade en möbel. när vi står ute på gatan kommer en man förbi och tittar föraktfullt på oss och nånting i stil med det här sägs där på gatan:
mannen: är ni lesbiska eller? ni ser lesbiska ut..
motvalls: hurså? är du homosexuell?
mannen (nu mer aggresivt): ne fy fan. sån skit. men ni ser ut att va homosexuella.
(mannen, som vi nu inser är hög som en skyskrapa och som dessutom inte verkar vara på sitt bästa humör, vänder sig mot motvalls vän som är med där på gatan)
mannen: ja du kanske e heterosexuell. det vet jag inte. men ni fy fan. ni är äckliga. fy fan va äckliga ni är. men det är ju inte ert fel. ni är ju genetiskt defekta. ni kan inte hjälpa det.

well. kalla mig gärna äcklig. men grunda det inte på nån sexuell kategorisering. sexuell. homo. bi. hetero. whatever. jag är en ganska torr och tråkig heterobrud som ofta blir tagen för att vara lesbisk. varför vet jag inte. nån sa att jag skulle se det som on komplimang. att jag går utanför heteronormen. det gör jag säkert ibland. alldeles för ofta inte. men hur som helst så är det sjukt att folk ska komma fram på gatan och säga att kvinna är äcklig på grund av nån jävla sexualitet. inte konstigt att folk lever i garderoben hela livet. det här är för fan 2007.

är det nån som är äcklig så är det väl han. fast i sina äckliga fördomar. in och ut rulla skjut.

fy fan. ibland blir kvinna bara så jävla förbannad. men så är det. när kvinna är Ä C K L I G.

våld?

brun kvinna ringer resebyrå för att boka tågbiljett till indien. not possible…

vit kvinna ringer samma resebyrå fem minuter senare. bokning possible…

vit kvinna är en bra kvinna och säger till resebyråmannen att hennes bruna kollega nyss ringt. resebyråMANNEN säger jaha…är det i sådana här lägen ok att ta till våld?!

devilwomen, we're all heading straight to hell..

"you are all a part of the devil's family. and the truth. you're all heading straight to hell."

ja devilwomen, klart vi tillhör djävulens familj. om kvinna ska lyssna på Westboro Baptist Church i alla fall. så det är väl bara att konstatera att vi alla kommer att "face a fiery day for your proud sinning".

jag är stolt över alla mina synder i alla fall. synder som att jag gärna tycker att folk ska få leva i polyamorösa förhållanden om de vill. att alla får knulla vem fan de vill oavsett kön (så länge alla inblandade personer är med på det givetvis, våldtäkt är inget jag förespråkar). att den heteronorma kärnfamiljen inte är grunden till en god barndom utan kärlek, kärlek från mamma och mamma, pappa och pappa, pappa, mamma och mamma eller bara från pappa. att homosexuella ska få gifta sig och leva tillsammans med samma förutsättningar som varenda annan jävel. und so weiter..

i alla fall. i cannot wait until i reach hell.
God Hates the World - Watch more free videos

Den första damen

Suck suck suck. Så jävla trött, less och förbannad. Dokumentär om Cherie Blair. Fantastisk kvinna som gifte sig med fel man. Varför dras intelligenta kvinnor till smarta män? De borde köra samma metod som de flesta män kört genom tiderna. Välj någon med ganska dålig utbildning, någon som gillar "familjeliv", någon som inte satsar på karriären. Och bli President, inte First Lady, God damn! Välj Barbra Bush!!
Dokumentär om Cherie Blair.
Det handlar om hennes klädstil, hennes dåliga omdöme när det gäller vänner, new-age, gyttjebad, hennes charity events, och....inte så mycket mer. Ganska ytligt, men framförallt, så så så sorgligt. Cherie, den lysande advokaten som också was running for MP, men sen blev gravid, gravid och gravid igen. Och sen gravid en gång till, långt senare.
Det mest skrämmande är dock när man låter en journalist/chefredaktör komma till tals som minsann tycker att man ska tåla att pressen hånar en. Ja inte man, som han själv, utan Kvinna såklart. Kvinna kan kallas för "menopausly fat", till exempel. Eller Lady Macbeth, till exempel. Kvinna skall jobba oavlönat sida vid sin man i 10 år. GRATIS. Cherie Booth tar betalt för några av sina tal och framträdanden. Hon ser sig som bread winner in the family. Hon är orolig för familjens ekonomi. Hon är orolig för vad som ska komma efter 10 Downing Street. Cherie utnyttjar där med sin ställning. Hon utnyttjar systemet. HA! Just det - att Hon skulle utnyttja systemet och inte tvärtom -det var det mest tragiska som sas i hela dokumentären.
Näst efter den kvinnliga rådgivaren till Tony ( och därmed även till Cherie under åren 1997-2005) som sitter och berättar om Cheries naivitet och hennes omdömeslöshet.
Med sådana vänner behöver man inga fiender.

En utmaning för feminismen

"Hur kan det vara kvinnoförtryck att lägga upp ett par byxor men inte mansförtryck att sätta upp en spaljé?"

...sa en man i Ring P1 i morse.

Hur ska vi bemöta såna här reflektioner? Jag ser det som en intressant och pikant utmaning för devilwomen och feminister i allmänhet att diskutera och resonera så att folk som funderar och reflekterar men inte helt sonika accepterar det enkla argumentet "strukturer" kan komma närmare förståelse. Men hur gör kvinna?

Betel-nut condom wins taste tests

NEW DELHI, India (Reuters) -- An Indian firm has launched a paan-flavored condom designed to evoke the pungent taste of the betel nut and tobacco concoction chewed and then spat out by millions of South Asians, newspapers have reported.

Hindustan Latex is targeting the new condom range at prostitutes, who are among the most vulnerable to sexually transmitted diseases such as AIDS, the Hindustan Times reported Tuesday.

The company ran taste tests with sex workers, including prototypes with chocolate, banana and strawberry flavors, but the paan flavor came out tops.

"The community loved it as most of the sex workers chew paan," Sanjeev Gaikwad was quoted as saying at the launch in Mumbai. Gaikwad is a director at Family Health International, a public health organisations that helped develop the condom.

Paan is a mildly intoxicating preparation wrapped in a leaf, usually containing tobacco, betel nut and flavorings, and is hugely popular across South Asia. It is chewed to a mouth-staining red pulp before being spat out.

The condoms will at first be made available only to prostitutes, but will we launched to the general public in a few months, the newspaper said.
Copyright 2007 The Associated Press. All rights reserved.

patriarkatet förenat!

det är fascinerande för vit kvinna att resa med vit man i bangla. vit man får all uppmärksamhet trots att vit kvinna är den med kosingen, kan göra sig förstådd på det lokala språket och vet vart sällskapet är på väg. härligt att se patriarkatet förenas över nationsgränserna.

När du hör det här ljudet - är det dags att vända blad

Jag håller på att utvidga mina praktiska kompetensområden - för att säga det snyggt. För att säga det konkret odlar jag kryddor, försöker mig på ett grönsaksland samt jobbar på att shoppa ett hus. De två första går enligt planen. Det gjorde det sista med. Tills idag och jag entusiastiskt hoppade ner i en krypgrund för att upptäcka den här synen.

Jag har lärt mig att det inte "bara är damm". Att det som ser ut som spindelväv ska undersökas noga. Att virke varken ska vara mjukt eller svart. Speciellt inte bärande balkar under världens sötaste hus på perfekt plats ett stenkast från några av världens i särklass vackraste platser.

Nej. Det blir inget med det där. Blir inget. Inte just det huset. Först kändes det som berg- och dalbanans djupaste dal och massa ledsamhet. Jag vill ju dricka afternoon tea på sötaste glasverandan nånsin. Och mer än det vill jag faktiskt måla, slipa golv, välja grovlek på puts och hitta takbjälkar. Det är nåt speciellt med att göra själv[1] - och nej, jag vill inte gärna sandpappra eller städa å jag fattar att det är asjobbigt å vissa saker vill jag inte alls göra - om än lite i taget, men ändå, att se det där projektet växa fram för att troligen aldrig kännas klart, men ändå bli ens eget.

Jag tror jag är på väg upp mot nån av berg- och dalbanans kullar igen, upp från en gammal ledsen torpargrund. Det blev så självklart och enkelt på nåt vis. Jag vill ha ett hus, men jag vill inte ha röta och potentiell hussvamp. Det hade inte blivit kul att behöva lägga ut ett par hundra tusen på att gjuta en ny grund. Och sturskt villig att lära eller ej - jag tror inte jag hade fixat det med glatt sinne i behåll i kombination med nåt slags nödvändigt lönearbete för att paya diverse räntor, drift på ett hus samt hyra för en lägenhet.

Ibland när kvinna hör det där ljudet är det helt enkelt dags att vända blad. Kvinna ska lära sig allt Baloo kan, aldrig bli beroende av någon annan, kunna själv - OCH vara helt och fullt ödmjuk nog att kunna be om ett par handtag när hon behöver.


[1] För det är nåt liknande det som jag kan ha emot idén om hushållsnära tjänster. Inte att det skulle vara fel eller dåligt att betala nån annan för en tjänst som anses traditionellt kvinnlig. Men att det på nåt vis ändå är givande att sköta sig själv, kunna klara sig och sin vardag på egen hand, ta hand om sin skit och se processen, inte bara resultatet.

Kolla TV

Satt och slötittade på Jay Leno Show, som jag tycker är ganska bra för det mesta. Uppskattar inte alltid hans skämt om prostituerade och avrättningar, men kan acceptera hans kvinnoförkat för några lättsamma skratt då och då. Som sist, då Senator John Edwards med cancersjuka frun var med. Många höhö blev det då. Till exempel om frugan brukade hänga med de andra "spouses" som "Michelle Obama och Bill Clinton"- alla hö hö-ade Extremt Glatt. Frugan drog något om att de andra kvinnorna var så långa och vackra och att hon kämpade mot sin cancer höhö. Nämde inte Bills meverkan i deras teaparties. Tror inte Jay Leno ser fram emot alla dessa manliga "fruar" nu när världsordningen sakta svänger mot Bartelet, Merkel, och nästan en Royal.

Men nu var det ju så här va...att översättaren till textningen har det ju inte så lätt på Jay Leno Show, många skämt är så inhemskt amerikanska att de inte går att översätta, och de bokstavliga tolkningarna blir platt fall. Sen börjar Jay snacka om den här 2 åriga engelska flickan, "the kid" säger han några gånger, men som sagt även GIRL. När han sedan berättar hur föräldrarna upptäckte att SHE var superintellegent (hon har nämligen kommit med i Mensa med en IQ på 152) jo det var ju när hon byggde om sin leksaksbil till en tidsmaskin ( eller liknanade).
Herr överssättare använder hela tiden "han" i undertexten.
Vaffö gö dom på detta viset?
Undrar kvinna trött....

Folk och folk

Dagarna efter varandra dör Git Gay och Alice Timander - två av Sveriges så kallade primadonnor som synts i det så kallade vimlet i många herrans år. I tv-soffan talar deras vänner om dem i termer av "hon ville alltid synas, det var ett behov hon hade", "att synas var viktigast för henne". Och så vidare.

De kunde lika gärna talat om Linda Rosing vid en första anblick. Men det finns en skillnad. Gay och Timander kom från borgerliga familjer och hade båda rejäla utbildningar i bagaget.

Precis som devil-Therese poängterade för några veckor sedan är det skillnad på folk och folk, kvinnor och kvinnor, slampor och fina flickor. Jag är lite nyfiken på att köpa Rosings bok...men mest av allt undrar jag hur (om?) det kommer att framställas i tv-sofforna den dag hon kolar.

katt eller kompis?!

jag har upptäckt en ny trend i desh. män som gör kattliknande läten för att påkalla kvinnas uppmärksamhet. vanligt i sydeuropa, men nytt här. i bangla är det bhondhu (kompis) som vanligtvis gäller.

oavsett katt eller kompis, vad hoppas och tror dessa män att de ska uppnå? alla som någon gång inlett en fantastisk ’vänskap’ på detta sätt sträck upp en hand!

våldtagen eller mördad?

för alla trogna läsare kommer ni kanske ihåg motvalls inlägg och hyllning till den fantastiska låten "allt som är ditt" och några efterföljande kommentarer om just låtnamnet och hur det kan tolkas.. tänkte bara tipsa om en läsvärd artikel från sydsvenskans kultursidor på temat som ni hittar här

fikasugen?

då rekommenderar devilwomen ett besök till fiket [:mys] på st. knuts torg i malmö där kvinna hittar lite vettig propaganda. passar utmärkt till en kopp kaffe, eller te för den som hellre vill det.

Genbiologen

Som alla funderar man ju på det här med gener och arvsanlag. Vad är medfött, vad är ärvt, vad är miljö, vad är pappas ögon och mammas…ja vad fan då?

Efter tio års mer eller mindre intensiva genetiska studier av kvinnligt och manligt har jag nu kommit fram till följande: Kvinnor bär på städa-genen- det vill säga hålla-rent genen. Det vill säga diska-genen, tvätta-genen, damma-genen, sopa-genen, dammsuga-genen, torka-genen, stryka-genen, plocka-genen…ja, ingen dålig genuppsättning alltså.

Vad motsvaras då alla dessa gener av hos det manliga könet? Jo, endast en - SKIT-GENEN. Eller om man vill säga det lite trevligare - smuts-genen.

Efter att under vårens grillfester förundrats över varför jämnåriga ”unga män” stått så handfallna inför duka av bordet-, diska sin tallrik-fenomen börjar nu bitarna falla på plats. Jag minns manliga vänner och deras äckliga korridorrum/lägenheter, deras toaletter- som jag- en ganska ohygiensk kvinna- inte velat sitta på, än mindre titta på. Män dras till smuts. De vill ha den. De vill ha grisiga toaletter, odiskade glas, mögliga matrester. Fråga mig inte varför, men de njuter av bananflugor, mjölbaggar, sopsaft och damm. SKITGENEN. Jag minns diskussioner bland mina föräldrar och deras bekanta, och hur ingen av karlarna kunde förstå varför man skulle dammsuga innan det var så smutsigt att det rasslade i munstycket av all skit.

Jag, precis som föregående skribent, tillbringar återigen några sommarveckor på hemtjänsten. De flesta man går hem till är ensamstående, både män och kvinnor. Hur illa däran de är spelar mindre roll, men hur enastående smutsigt och äckligt männen har det i sina hem är ett genomgående faktum.

Min undersökning sträcker sig över män födda under åren 1911- 1986. 75 år av manlig skit.

Jag har också börjat fundera över varför män DÖR i större utsträckning än kvinnor. I gårdagens Dagens Nyheter (2 juli 07) meddelas att Per, Åke, Folke, Sverre, Torsten, Olle, Kjell E, och - Yes you guessed it – Åke avlidit. Har de dödats av sin egen skit, druknat i bakterier och mögel, kvävts av giftiga ångor från gamla sopor? Eller är det så att deras kvinnor använt hela sina liv till att städa undan efter dem att ingen märkte när de dog?

en sommar inom äldrevården..

..är kanske inte världens mest stimulerande sommar. det finns däremot en massa shit att spy gala över som kvinna upplever där.

jag är ju inte ensam sommarjobbare utan bland annat jobbar jag ganska mycket tillsammans med en annan sådan. en stor skillnad oss två emellan är dock att jag förväntas ta massa initiativ i köket och ha miljoner av brillianta idéer om vad som kan göras med den snart utgångna mjölken. jag får inga applåder när jag bakar en sockerkaka. jag förväntas veta hur kvinna rullar hår på tanterna trots att jag är född på 80-talet och varken jag eller någon annan jag känner som är född på 80-talet rullar sitt hår. blir utskrattad när jag frågar om det finns något särskilt håll kvinna ska rulla åt. de tokdementagubbarna tycker jag är söt, vacker, ibland uttrycker de sig med ord som skulle kunna klassas som sexuella trakasserier.

min kollega däremot förväntas inte fixa med maten och när kollegan börjar göra creme caramell (som jag inte ens vet hur kvinna stavar korrekt) när mjölken är på väg att bli gammal då jublar alla. precis som de gör när kollegan bakar nått av sina andra avancerade bakverk. när kollegan vill lära sig att rulla hår är det ingen som uppmuntrar det och gubbarna kallar kollegan för chefen.

ska vi gissa kön på mig och min kollega?

Sju sorters kakor

Som kvinna jag är känner jag förstås att min naturliga plats är vid spisen...not. Snarare känner jag ibland irritation över att jag inte blev intresserad av teknikmeck, fussball eller nån annan traditionellt manlig hobby. [1] Nu råkar jag gilla att komponera menyer, åstadkomma bakverk och odla kryddor.

Det är kanske inte precis nån nyhet. Det har tjatats i ett par år sedan DN recenserade nyutgåvan. Föremålet är en av min barndoms mest välbläddrade böcker - Sju sorters kakor [2]. På midsommar uppstod diskussion om svenska kak- och baktraditioner då någon i sällskapet åthutats när denne inte började med grovdoppat vid en kaktillställning.

Jag gjorde lite research och kom att förstå att det finns olika definitioner av vad de sju egentligen ska innebära. Den variant som jag förstår förhärskar är att det viktiga är att det ska vara sju sorters småbröd. Min släkts tradition, som jag gissar är nåt slags skånsk light-bondevariant, bjuder i alla fall:

Vetebröd
Mjuk kaka
Lyxkaka typ mazarin
3 sorters småbröd
Tårta


Småkakor sägs i alla fall vara inne. Mest classy just nu är att servera kakbuffé med champagne.



[1] För att inte tala om mitt yrkesval. Jag har väl inte valt någon helt och hållet förutsägbar kvinnlig väg men som det konstaterades i diskussion på Grand (vars service i vanlig ordning var undermålig) med goda vänner häromkvällen: vi borde ha blivit kranförare, rörmokare eller lastbilschaufförer, då hade karriären och kassaflödet varit säkrade och studieskulderna obefintliga.

[2] På min namnsdag 2004 fick jag min egen i present av rara mamma!

Mark for president

"En hacka är en hacka, en spade är en spade och äktenskapet är per definition mellan man och kvinna. Så har det varit och så ska det förbli."

Mark Levengood citerar galningen/kd-politikern Mikael Oscarsson i sitt sommarprat. Lyssna själv för att höra Marks råd till Oscarsson och resonemanget kring vem som är hacka respektive spade i Oscarssons heteroäktenskap.

Högervindar blåser tveklöst över svensk socialpolitik med Göran Hägglund som socialminister i förgrunden. Dennes föregångare Alf, ihop med ovan nämnda Oscarsson och andra konservativa galningar, vände sig tillsammans emot en könsneutral äktenskapslagstiftning på DN Debatt för ett tag sedan:

"förslaget strider mot det biologiska faktum att äktenskapet i grunden är en institution som syftar till reproduktion"

Det är skönt att Mark finns.

dagens ungdom uppdateras

I inlägget dagens ungdom har devilwomen tidigare rapporterat om avhållsamhetsbenämningar. Efter firad midsommar kan kvinna lägga till två:

silvermunk - något kvinna är om kvinna inte haft sex på ett halvår.

guldmunk - ett helt år utan sex.

Diskussionen kom dock mest att handla om hur sex ska definieras. Eller om det rent av är hångel som ska räknas.

Den kvinna älskar agar kvinna?

Redan i häktet fick Eddy Larsson beundrarbrev sända till sig. Han kom att dömas för att ha vållat sin styvsons död. Tidigare har han dömts för två grova våldtäkter. Posten sägs fortsätta strömma in.

Juha Valjakkala sägs ha fått 20 kärleksbrev om dagen. Jackie Arklöv har fått stickade tröjor och hembakt skickat till sig i fängelset. John Ausonius har fått giftermålsförslag och Helge Fossmo i sin tur har nappat på detsamma efter att en 30-årig småbarnsmamma skrivit till honom. Helt säker kan jag inte vara men jag betvivlar att Bobbys mamma får särskilt mycket post.

Jag undrade redan förra året i en krönika. När jag ser Uppdrag granskning den här veckan frågar jag mig igen:
Varför tycks en del (framför allt) kvinnor hysa förkärlek för mördare och pedofiler med väl utvecklat sinne för tortyrmetoder? Hur många skriver till Bobbys mamma? Vem har frågat efter hennes autograf? Hur många längder vetebröd får hon i veckan?

jag reste via heathrow, london i söndags. kön till terminal fyra var lång, jättelång. de allra flesta inklusive undertecknad rättade in sig i ledet och tog myrsteg framåt med regelbundna mellanrum. en del personer gick helt förbi kön och ställde sig längst fram. vad hade då dessa personer gemensamt? jo, de var alla 35+, vita och MÄN. heterosexuella var de säkert också.

A different class

Måste bara tipsa om en mycket tänkvärd och välskriven artikel om två storbröstade blondiner vars likartade handlingar bedöms helt olika.

http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,1088954,00.html

vem är det egentligen som ställer till med problem?

hittade på jobbet ett vykort där det står:
"På våran institution är det inget problem. för här finns det väl inga homosexuella?"
tanken är säkert jättegod, men jag tycker det finns ett inneboende problem när vi försöker diskutera frågor som rör inkludering och mångfald för alla och utgår ifrån ett problemperspektiv. För någonstans ligger det någon slags underton av att när det finns homosexuella så finns det problem. Precis som att den där ensamma kvinnliga chefen på något gubbslemmigt företag är problemet. När problemet just är enfalden. Att enfalden trivs i sin enfaldighet. Att utrycka sig som gjorts på vykortet, och som görs i alla möjliga sammanhang blir ju just en självuppfyllande profetia. Vi lär oss att det ska vara problematiskt med kvinnor, homos och gud vet vad..

En högt uppsatt person på Malmö högskola berättade för längesen för mig om ett föredrag hon varit på med nån brasiliansk organisation som hade erfarit problem när föräldrar fått reda på att deras barns dagisfröken var homosexuell och skickade ut en blankett med frågor av typen "hur skulle du reagera om du fått reda på att ditt barns dagisfröken var heterosexuell?" "tycker du det är okej att heterosexuella människor skaffar barn tillsammans" et cetera.. jag tycker det är en bättre väg att gå. att ifrågasätta normen. att se vad som faktiskt egentligen är problemet.

sen är det ju lite irriterande att de skriver "våran" istället för vår också. och så heter det säkert inte dagisfröken nu för tiden. så sorry about that. jag är lite efter i tiden bara.

men ja, anklaga de som anklagas bör, inte de som får tampas med skit obefogat, hela tiden. tack!

Operation lubrikation

Kvinna! Vet du vad lubrikaton betyder? Det är det inte alla som gör.

benämningen på den fuktning av slidans slemhinna som sker då en kvinna blir sexuellt upphetsad

Andra säger fittsaft, våt, kåtsaft, plaskig, sekret. Du kan kalla det vad du vill. Men vet och minns att du har lubrikation varje dag från födseln. Redan första levnadsdygnet får flickbebisen lubrikation. Och pojkbebisen erektion.

Dra ditt strå till stacken! Lär nån i din närhet vad lubrikation är idag. Och illustrera gärna med all time favourite sexualupplysare Gisela Helmius utrop:

'Medan pojkars stånd bemöts med mycket förtjusta utrop, som 'Åh vad sött! Han kommer att växa upp till en riktig karl som kan glädja MÅNGA KVINNOR!' - så talas det inte alls om flickors lubrikation. Vi säger exempelvis inte 'Åh vad sött! Hon kommer att växa upp till en riktig kvinna som kan glädja MÅNGA karlar!'

(Och påpeka gärna att karlar kan glädja karlar och kvinnor kvinnor...alla tillsammans för människans och lubrikationens rätt!)

riktiga kvinnor

Anna Hagwall valdes INTE till andre vice ordförande i Sd på grund av att hon är kvinna. Det förtydligade gråkostymerna som talade för henne. Hagwall valdes för sin kompetens. Vad denna består i är emellertid oklart.

Men jag tror dem. Jag tror inte att Hagwall valdes för att hon är kvinna. Mig hade de till exempel aldrig valt trots att jag har både bröst och fitta.

Hagwall talar om kvinnans naturliga kall och roll. Hon vill värna familjevärden.

Det är såna kvinnor Sd vill ha. RIKTIGA kvinnor. Kvinnor som gärna underordnar sig och snackar skillnader.

Nu ska Hagwall skapa ett kvinnonätverk. Jag föreslår att devilwomen anmäler sig kollektivt.

Tyrannosaurus - javisst!

Om det här vore en kvällstidning hade jag skrivit att det råder dinosauriechock och att dinosaurierna rasar efter att ha blivit kränkta. Thomas Frennstedt (fp), 71 år gammal, med tio år i Lunds Energis styrelse känner sig träffad - och kränkt!

– Det var ett mycket olämpligt uttalande, att kallas för dinosauriegubbar är faktiskt ganska grovt. Jag har suttit i tio år och aldrig råkat ut för något liknande. (http://sydsvenskan.se/lund/article238903.ece)

Nu tvingas Lunds Energis enda kvinnliga styrelseledamot avgå. Hon reagerade mot att styrelsen består av en homogen grupp män och använde ordet dinosauriegubbar för att illustrera stämningen och arbetsklimatet i styrelsen.

Mest slående, om än föga förvånande, är att Thomas aldrig råkat ut för nedlåtande tillmälen. Jag skulle vilja bjuda Thomas till valfri grundskola. Han skulle till exempel kunna få prova på att kallas: hora, slyna, benget, böghora, fetto, mongo, fittjävel eller sepeidiot.

Kanske skulle det rent av kännas hedrande att jämföras med en tyrannosaurus efter en sådan upplevelse?

Styrelseledamoten Christer Henningsson (kd) är självfallet på Thomas sida i hetsjakten på Britt-Marie Lundqvist:
– Jag hoppas att hon vid närmare eftertanke inser att kunskap är den absolut mest angelägna saken att bära med sig i styrelsen. (http://sydsvenskan.se/lund/article238903.ece)

Devilwomen håller med. Kunskap är viktigast. Vi ställer oss härmed till förfogande för Lunds energi!

Shortbus

Sophia jobbar som sexterapeut. Hon har aldrig fått en orgasm.

Är det tillrättalagt och osannolikt? Eller intressant och trovärdigt?

Förutom att soundtracket är bland de mest intressanta på länge blir jag fascinerad av filmens karaktärer. Sen läser jag en intervju med regissören som säger:

- Man kan förstås ha sex ensam, men för att uppleva kärlek måste man vara två. Precis som vi alla brottas rollfigurer med problemet med ensamhet kontra gemenskap. Och jag vill påstå att det är omöjligt att vara ensam och leva.

Jaha. Då har vi en, åtminstone för att vara hyfsat mainstream och amerikansk, alternativ film där regissören samtidigt har en normativ bild av vad vi människor behöver. Han säger att filmens tema är "ensamhet kontra kärlek". Jag känner mig som en ledsen hund.

Shortbus är ingen glad film, den visar på massor av tänkbara problem vi kan ha relaterade till både sexualitet och sex. Samtidigt binder regissören sin egen svans och hamnar i stereotypfacket.

Förhoppningsvis känner han sig som Justin Bond:

I used to wanna change the world, now I just wanna leave the room with a little dignity

Tonårshelvetet och en cool farmor

De säger att det är kul att vara ung och fri
Fri från vaddå, från förpliktelser, tjenare
Man skulle vara horan, madonnan
Smart och korkad på samma gång
Man skulle ha en kille med bil
Man skulle ha en silverring
Jag var inte ens kysst

Vilken jävla lögn att det ska vara ens bästa tid
(Säkert! - Och Jag Grät Mig Till Sömns Efter Alla Dar)


Jag träffar ungdomar å studenter. Det är helt underbart. Och skitsvårt. Hur pratar kvinna om sex och kärlek och livet på ett bra sätt som får kidsen att sätta gummi på snoppen - samtidigt som kvinna inte moraliserar och framstår som en frigid tråktant och samtidigt som det inte blir intetsägande "allt är normalt och allt är okej"-stämning?

Jag övar och lär mig efterhand. Innan jag gick in i ett klassrum första gången tänkte jag att det skulle kunna bli vidrigt och jag tänkte att inget ska få förvåna mig. Som när jag var lärarvikarie för några år sedan. Det blev det inte. Kidsen är grymma. När en av tjejerna frågar om analsex säger en annan:

Du, om nån vill göra det säger jag att vi kan börja med en gurka i röven på honom. Gillar han det kan vi diskutera vidare. Min farmor har faktiskt sagt att analen är en utgång - inte en ingång.

Dom jävlarna ska skjutas

Män utsätts för absolut flest oprovocerade våldsbrott av obekanta, hela fem gånger så många manliga som kvinnliga offer på ett år.

Majoriteten våldtäkter sker bak hemmets låsta dörrar av någon som offret känner sedan tidigare. I hela 60 procent av fallen begås våldtäkten hemma hos någon av offer och gärningsman och bara i 20 procent av fallen är de två (eller i många fall flera) obekanta för varandra.

Ändå går det aldrig att förringa det brutala och fruktansvärda i att bli utsatt för en överfallsvåldtäkt och inte att bortse från att 98 procent av förövarna är män och i princip alla offer kvinnor.

Den här kan vara en av årets viktigaste låtar.

sjuksköterska och man? nej det går ju inte..

i ett tidigare inlägg chockerade jag folk med det kontroversiella faktumet att männen aldrig var diskriminerade vad gäller val av utbildning. Eller för att tydliggöra, anledningen till att män inte söker till sjuksköterskeutbildningen beror inte på att de är diskriminerade.

Men, jag var på ett nytt möte idag där nått tramskommunikationsbolag blivit anlitade för att ge förslag på nya rekryteringsförslag för att öka andelen män till sjuksköterskeutbildningen. Och förutom att de förmodligen var sjukt överbetalade och knappt kom fram till så mycket mer än saker jag hade kunnat komma fram till så menade de att yrkestiteln sjuksköterska borde ändras. Sjuksköterska är ju en feminin titel som avskräcker män och de män som söker till sjuksköterskeutbildningen har tydligen grova identitetsproblem, som oerhört machoiga hobbies för att komplettera att de är sjuksköterskor. Och lösningen är att ändra ett könsoneutralt ord? Som sjuksköterska? Alla runt bordjävlet tyckte det var en jättebra idé förutom jag som typ exploderade.

Kanske är det här ett förbannat okontruktivt tankesätt. Men fan, jag får stå ut med talman, ombudsman, man, man man och åter man. Egentligen är jag inte speciellt nöjd med att ett yrke som ses som ett typiskt kvinnoyrke har ett "feminint "ska" istället för ett macho "re" på slutet. Men för fan, det blir ju så jävla typiskt, så fort det är nått feminint så funkar det inte för dom stackars männen. Deras självbild och gud vet fan vad är hotad. Dessutom kommer bilden av ett yrke ändras så fort det blir könsneutralt eller? För identiteten sitter i namnet?

Dickheads.

Bon tema sex - del 1

Jag läste om någon som grät efter att ha läst Sigge Eklunds omdebatterade artikel i senaste Bon. Så illa kan det väl inte vara. Tänkte jag.

Sen köpte jag Bon. På pressbyrån på väg hem en sen kväll. Jag läste ett par sidor på tåget hem. Sen har jag inte öppnat tidningen igen. Jag ska. Klart jag ska läsa klart. Men även om jag inte är blödig är det något obehagligt över artikeln.

Jag återkommer när jag läst klart.

Ett bättre samhälle kräver såväl män som kvinnor i den feministiska kampen

via den här bloggen länkades jag vidare till en krönika av Zanyar Adami där det går att läsa att han lämnar feminismen för femanismen då han aldrig kände sig välkommen av kvinnorna.

Direkt när jag läste Adamis krönika kom jag att tänka på vad eventuella random snubbar som surfar in på den här bloggen tänker om oss, och om vår syn på män. Ses vi som bittra rabiata feminister? Jo, förmodligen. Ses vi som separatister som inte vill ha män med i den feministiska kampen? Jag vet inte. Kommentarer i den här bloggen får mig att misstänka att våra inlägg, eller i alla fall mina, ibland tolkas bokstavligen. För mig är det lika viktigt att kunna driva med patriarkatet som att skriva smarta inlägg om det. Har jag därigenom trampat någon på tårna? Förmodligen, men betyder det att jag måste ändra på mig? Meningen med det här inlägget är inte att göra nån pudel och ta tillbaks och be om ursäkt för vad jag tidigare sagt. Blandningen av sakliga och mindre sakliga inlägg tilltalar mig. Jag kan inte bara vara bitter och allvarlig. Jag måste också tillåtas vara osaklig och bitter för att överhuvudtaget kunna överleva.

Stör dig gärna på mig, hata mig om du så vill, men ta mig inte alltid på största allvar. Och utan eller med kuk. Vi behövs alla i kampen för ett bättre samhälle. Så Zanyar, snälla kom tillbaks!! I min feministiska värld saknas du i alla fall.

Att nämna=leva farligt

Feminism/jämställdhet/whatever du kallar relaterade frågor är livsfarliga precis som medskribent Jenny har konstaterat. Själv försöker jag förstå varför för att undvika att bli så upprörd och förvånad som jag lätt kan bli när frågor jag tror att det finns stort gehör för inte får det.

Just nu läser jag Susanna Popovas "Överklass - en bok om klass och identitet"[1]. Popova når inte de Kullenbergska höjderna men även om boken i mångt och mycket är en mindre omfattande re-make på hennes enastående verk säger den mycket om just tvåtusentalets mitt, var vi är nu. Mest slående är kanske att många svar är närmast identiska med dem Kullenberg fick på sjuttiotalet. Innanför överklassens väggar går tiden sakta.

En av intervjupersonerna definierar ett av de utmärkande dragen för överklass som att ha den goda smaken och förmågan att ducka i känsliga diskussioner, att hålla låg profil, inte sticka ut hakan:

"Att ducka idag är ett val att inte nedlåta sig till att gå in i en diskussion till exempel om feminism. Man skjuter det medvetet åt sidan, snarare än att man inte vågar."

Jag tror att vi har åtminstone en av de springande pudlarna i frågan som Jenny lyft just här. SFSFUM aka DUMFUM består knappast av hundratals delegater med överklassbakgrund. Men jag är ganska säker på att genussystemets överklass (männen) och dess stödtrupper (kvinnor utan genusglasögon) i samtida känsliga diskussioner använder sig av just strategin "ducka". Personligen har jag stött på den attityden i olika sammanhang på sistone och jag förvånas inte det minsta om den står att återfinna också på organisatorisk nivå som i fallet SFSFUM.

Att INTE ducka och att TA ställning ÄR farligt. Det innebär förändring. Förändring är livsfarligt. Alla organisationer visar motstånd mot något som bryter med det invanda, trygga. I det aktuella fallet med kvotering/lottning skulle förändringen innebära att de strukturellt överordnades privilegier riskerar att naggas i kanten. Skitfarligt. Lite som revolution.

En besvärlig följd av duckataktiken är att det är svårt att få de vi skulle behöva på vår sida. När de med makt, inflytande, resurser och rätt kontakter duckar blir det som en käpp i det feministiska hjulet. Föreställ er själva följande tankeexempel - att vi fick Thomanders studenthem, familjen Wallenberg, Toddyspexarna, Bonniers, Riddarhuset och Rotary på vår sida fullt ut. Det skulle gå fort, mycket fort, för Sverige att bli en jämställd plats att leva på.


[1] Jag är en sucker för all litteratur som behandlar klassfrågor. Efter att ha plöjt en hög tror jag mig ha lyckats närma mig vilken klass jag själv kan sägas tillhöra. Det är inte så lätt alla gånger. För den som inte är medveten som sin sociala status/lågstatus från början.

jämställdhet - för att det är farligt

Idag närvarar jag på ett möte med en stor svensk politisk organisations fullmäktigemöte. En av de saker som står på agendan är förändringar av stadgan. I organisationens stadga går det att läsa att om det vid ett personval blir lika mellan två personer så är det lotten som avgör. Styrelsen för den här organisation har förelsagit en stadgeändring där det istället skulle vara den person av underrepresenterat kön som skulle väljas, och om det står mellan två av samma kön så är det som tidigare lotten som avgör. I mina ögon ett konstruktivt förslag och en mild grad av positiv särbehandling. I min lilla värld tog jag för givet att förslaget skulle gå igenom, kanske någon extremkonservativ falang som skule motsäga sig men inte mer än så. När det väl är dags för debatt så kommer lite inlägg för och emot förslaget. Argumenten från de som ej förordrade förslaget om att underrepresenterat kön skulle väljas vid lika röstetal var saker som "det finns ju så mycket mer än kön, vad händer då med etnicitet, funktionshinder och så vidare.." och förslaget avslogs och lotten bestod.

När det börjar pratas om jämställdhet verkar det finnas en klick människor som direkt sparkar bakut. Ofta, men inte alltid är de män, och ofta men inte alltid verkar uppfattningen hos dessa "motståndare" vara att frågor som rör jämställdhet är otroligt skrämmande och som alltid handlar om kvinnorna, inte om oss människor som grupp. De verkar se aktiva åtärder för ett mer jämställt samhälle som ett medel för kvinnor att kunna hävda sig på marknaden, ett medel som de verkar tro ska utnyttjas hänsynslöst.. och hos kvinnor som inte sympatiserar med åtgärderna verkar det finnas en föreställning om att det skulle innebära att de kommer anställa på grund av sitt kön och inte på grund av sin kompetens. För anledningen till att det fortfarande är mindre än 20% av Sveriges professorer som är kvinnor beror ju på att kvinnor är mindre kompetenta..

I ovannämnda exempel blir det hela extremt löjligt eftersom konskevensen istället blev att hålla kvar vid lottningen. För där kommer ju i alla fall kompetensen fram bättre, rättvisan blir större och styrelser och liknande kan vara aningen mindre jämställda. Jättebra. hurra.. år 2007 sa vi att det var nu va? eller var det 1907?

Vad är det farliga med att arbeta för jämställdhet? Och hur kommer det sig att jämställdhetsfrågor fortfarande allt för ofta ses som kvinnofrågor istället för samhällsfrågor?

Jag gillar att leva farligt och därför väljer jag att aktivt jobba för samt stöjda åtgärder för en större jämställdhet eftersom det är en jävligt stor samhällsfråga som berör oss alla.

Är du en mes eller vill du också leva lite farligt?

Detta är en krigsförklaring

Sitter just nu och tittar på TV4:s debatt mellan Sahlin och puckot J Åkesson från S demokraterna (snart i en riksdag nära dig). Jag är så förbannad så det finns inte. Tycker inte att Sahlin sköter debatten så bra som hon med tanke på sin rutin borde. Istället för att bemöta alla de FELAKTIGA fakta om invandrare och integration som han häver ur sig, tex att diskriminering av invandrare inte förekommer på arbetsmarknaden - Avhandling efter avhandling efter rapport visar exakt detta men hans "bevis" är att det tycker inte Svenskt Näringsliv- jag råkar ha läst denna extremt dåligt underbyggda, femsidiga rapport från Svenskt Näringsliv som inte hade blivit godkänd ens på samhällskunskapen på gymnasiet. (För er som mot förmodan tvivlar på att diskkriminering förekommer kan jag rekommendera tex OECD:s rapport om Sverige som kom för nåt år sen där detta fastslås med all tydlighet). Men för gristrynet Åkesson är tydligen Svenskt Näringslivs rapport lika med fakta. Pinsamt är bara förnamnet. Hur som helst bemöter inte Sahlin detta påstående utan kör sitt eget message track om hur bra sossarna är. Även om hon fick in några svingar till sist.

Dessutom vill de begränsa kvinnors rätt till abort. Ja jag är inte förvånad.

Det här med att vara kvinna..

Häromdan fick jag för mig att skita i mina fördomar och gå på ett sånt där jävla förändra-dig-själv-seminarium. Seminariet leddes av en typisk svenneman i yngre medelåldern och istället för att bli positivt överraskad så besannades mina jävla fördomar.

av typisk svensk jävla artighet så satt jag i alla fall kvar och led på mötet och helt plötsligt vaknade jag upp och trodde att det kanske var på väg mot något mer intressant när gubbstruten plötsligt säger: "kanske att det finns en poäng med kvotering i alla fall.."

..men icke. snubben läste nämligen upp ett citat från en kvinnlig VD som sa att hennes yrkesval hade gjort att hon fått prioritera bort familjelivet, och hans poäng med att kvotering var bra byggde på att Sverige behöver kvinnor som är VD:ar som beter sig som kvinnor, inte kvinnor som är VD:ar och beter sig som män.

För att vara kvinna, det är att ta hand om familjen, och att vara man är att skita i det. Eller? För att vara kvinna och bete sig som kvinna är inte precis lika skapat och begränsande för kvinnor som av olika anledningar bortprioriterat det. Eller?

Patriarkatets enemy no 1?!

Här, mina vänner. Ett smakprov ifrån gullet vars konsert jag hade nöjet att bevista i lördags. En intressant sak var publiken - bara snygga tjejer i vårklänningar SAMT en massa bögar. Plus hela P3:s musikredaktion.
Vad säger detta om Mika? Ja av publiken att döma verkar han inte gå hem hos patriarkatet direkt (hurvida P3:s musikredaktion tillhör detta låter jag dock vara osagt). Kan det bero på att Mika, ve och fasa, omgärdas av gayrykten? Kan det vara hans tjocka, lockiga hår? Eller att han och bandet som extranummer dansade runt i djurdräkter på scenen och att det sedan regnade konfetti över publiken?
Jag vet inte. Hur som helst svänger det, katten.

Köper du fler biltillbehör om det står en snygg tjej i montern?

46 % svarar ja på frågan i Aftonbladets undersökning.(http://www.aftonbladet.se/vss/jonkoping/story/0,2789,1042232,00.html)

– Det är en sådan grej män är intresserade av, säger säljaren Jan Paulsson angående fenomenet att kombinera lättklätt med bilmarknadsföring.

Hur ska vi tolka Paulssons påstående? Ska vi säga "nej, ack, inte då, klart de inte är, det är en missuppfattning". Eller ska vi säga, "ja, män är korkade svin som tänker med kuken"?

Och HUR ställer sig män till att bli omnämnda som grupp? Går de man ur huse för att deklarera att "ja, jo, visst, VISSA män diggar bilar, stereo å naket i kombination" precis som att VISSA män slår sina partners?


På påskafton gick mamma, lillebror och jag genom Helsingborg. I underklädesaffärens skyltfönster på gågatan stod en livs levande kvinna i baddräkt. Jag har sett det förr, affärer som kör med levande skyltdockor som "en kul grej" när det är långlördag eller julskyltning. För egen del ser jag det som en sådär kul grej. Ja, faktiskt snarare som kräkäckligt. Lite som att sälja ett levande tillbehör till bilen på bilmässan:

Amina Axelsson agerade lockbete vid en av montrarna. Klädd i svart korsett och höga stövlar och med piska i handen tog hon emot de intresserade besökarna.
– Det är ett roligt inslag. En snygg accessoar till bilen.

Bitterfittan

Vid min sporadiska läsning av svenska publikationer har jag senaste tiden vid upprepade tillfällen stött på 'Bitterfittan' av Maria Svelund. Någon DK som läst? Någon annan som läst?

HPV - en cancersvulst på samhällskroppen

Tänkte att vi (samarrangemang mellan jenny och motvalls) påskdagen till ära skulle göra ett inlägg om vår tids stora, men undangömda samhällsproblem, HPV.

HPV - humant papillonvirus - är mycket vanligt och överförs sexuellt. Uppskattningsvis 70 procent av alla kvinnor och män som har haft sex, lider av eller har haft en HPV-infektion, många gånger i unga år. Infektionen ger vanligtvis inga symptom och läker ut av sig själv varpå personen blir immun mot just denna HPV-typ. Kvinnor är rent biologiskt mer mottagliga för HPV såväl som övriga sexuellt överförbara infektioner på grund av större slemhinneyta på könsorganen.

Hos en majoritet av kvinnorna försvinner infektionen spontant, och eventuella lätta cellförändringar går tillbaka. Hos de kvinnor vars kroppar inte lyckas bli av med viruset och där viruset tillhör någon av högrisktyperna kan allvarligare cellförändringar uppstå. Sambandet mellan dessa cellförändringar och livmoderhalscancer är inte bara fastslaget, utan också markant; det är sexton gånger vanligare med livmoderhalscancer hos HPV-positiva kvinnor än övriga, något som innebär ett kraftigare samband än mellan rökning och lungcancer.

Sedan 1990-talet har forskning kring HPV pågått. Forskarna har tagit fram ett vaccin (som skyddar mot HPV6, 11, 16 och 18) som visat sig ha 100 procentig skyddseffekt mot de svåra cellförändringar som leder till livmoderhalscancer. En aspekt som tycks obemärkt i debatten är att diskussionerna rörande vaccination tycks ske uteslutande gällande vaccination av kvinnor. Med kunskap kring hur HPV sprids och om kopplingen mellan HPV och kondylom kan det diskuteras huruvida en kampanj riktad endast till kvinnor är rimlig. Spridningen av HPV är först och främst att betrakta som mäns ansvar.

Forskare menar att fallen av kondylom i Sverige skulle minska avsevärt på mycket kort tid vid vaccination. Vissa bedömare anser att vi inom kort skulle kunna vara så gott som fria från kondylom i Sverige. I princip all kondylom och mer än två tredjedelar av livmoderhalscancerfallen beror på HPV. Sammantaget innebär ovanstående fakta således att 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer skulle kunna undvikas samtidigt som kondylom praktiskt taget utrotas om bara en vaccinationskampanj startade.

I den rådande samhälleliga debatten behandlas HPV som en renodlad kvinnofråga. Sådan behandling av ett virus som sprids primärt av män luktar unket och sänder ut det förlegade tidiga 1900-talsinspirerade synsättet på sexuell hälsa som ett spörsmål där kvinnor å sin sida bör hålla på sig och män inte upplysas för att sovande björnar inte ska väckas. Som vi alla vet är den björnen sedan länge vaken, alive and kicking.

Snuskdans

Om varför alla djävulskvinnor - och våra fans- genast bör införskaffa en viss DVD (samt soundtrack).

http://sydsvenskan.se/kultur/article229531.ece

okej, va beredda på lite av en chock..

..chock ja, det ska ni veta. när ni läst slutet av det här inlägget kommer förmodligen hela er världsbild vara rubbad.

jo, jag satt på ett möte för ett tag sen där det diskuterades varför det söker så få män till vissa utbildningar. hur det skulle kunna ändras och så vidare..

det började med en redogörelse av tidigare aktiva insatser för att försöka ändra på det hela och bland annat hade utbildningen försökt med kvotering. Alltså en viss del av studieplatserna "var vikta" för män vilket då resulterar i att om det är ett högt söktryck och svårt att komma in kan män med lägre betygssnitt än kvinnor komma in på utbildningen. För att göra en lång historia kort.

Det hade i alla fall inte fungerat särskilt bra och runt bordet blev det en liten diskussion om varför det inte funkat.. och ja, slutsatsen de kom fram till.. som kommer att chocka er och förändra ert liv i framtiden. och kanske eventuellt göra den här sidan totalt utan funktion.

MÄNNEN VAR ALDRIG DISKRIMINERADE.

den va oväntad

teori - OCH praktik

Therese kommenterade tidigare lämnade kommentar som insinuerade att vi borde "agera, inte klaga":

"Tycker det har varit många kommentarer nu på temat: men lägg ner, strunta i det, överdriver ni inte? Det är synd om killar också!"

Jag får exakt samma vibbar, att det är något extra provokativt att skriva om män som kategori. Och jag har en stark aning om att det inte bara är vibbar även om jag inte lyckats uttrycka det lika galant som Maud Eduards:

"Motståndets rekonstruktioner av organiserade anspråk som gäller kön och makt handlar till stor del om att inte tala om män som grupp eller politisk kategori"

Men låt säga att vi bara är ohyggligt bittra pissfittor som inte har något vettigt att fylla vår tid med - fine. Jag går med på att sluta skriva så mycket som en rad till om det sakförhållande att samhällets strukturer bidrar till en systematisk underordning av kvinnor som grupp. Men då ska det vara lika för alla. Alla som bloggar om andra sakfrågor ska i så fall också lägga av, tagga ner, inte ta åt sig och sluta klaga.

Jag kräver att Sven som bloggar om miljöfrågor ska sluta med det. Han kan sopsortera i stället. Mias sportblogg måste stängas, hon får faktiskt inte kommentera hockey om hon inte spelar själv. Och Lena som analyserar världspolitik i sin blogg kan släppa tangentbordet och ehhh...bli Ban Ki-moon? För att inte tala om Ahmed som bloggar om jazzmusik, om han inte själv spelar som Louis Armstrong får han faktiskt inte recensera andras insatser.

För vad är det egentligen som får läsare att tro att djävulskvinnorna inte aktivt arbetar praktiskt för förändring parallellt med vårt bloggande?

dagens ungdom

Inget sex på ett helt år, då är kvinna tomte. Det var så det sades mig för några år sedan. Har det gått ett år får kvinna ha tomtefest för sina vänner och bära luva på huvudet (jag har även hört varianten med dumstrut), oavsett om det är mitt i sommaren eller påsk. De som kommer måste ha med tomtegåvor. Huruvida det är positivt eller negativt att vara tomte låter vi vara osagt. Själv blev jag en gång tomte. Jag hade inte fest, men skojfriska anonyma firare stoppade en uppskattad tomtegåva i mitt brevinkast.

Senare har jag stött på andra varianter på tomtefest. Till exempel att den som varit utan i ett halvår blir nisse och att kvinna innan dess samlar luvor, en för varje kalendermånad.

Häromdan fick jag av en yngre djävulskvinna lära mig en ny variant: ha en älg på balkongen. Det ska stå för en månad utan sex, dock ej kalendermånad, utan exempelvis från den 14e till den 14e. Huruvida älgar är positiva eller negativa förtäljer inte historien.

djävulskvinnorna - i den ryska björnens tjänst

Djävulskvinnorna kommer inom kort att kontakta sina ryska stödtrupper och ansöka om att få ta över de aktuella passen. Vi skulle betrakta det som en ära. Är det någon som inte vill ha sin pension tar vi för övrigt tacksamt emot avin med fullmakt för uthämtning.

normer och strukturer? vad fan är det?

i söndags, lite lagom seg och bakfull, låg jag i soffan och kollade på lite TV-serier.

I en av serierna kunde följande (fritt översatt) konversation höras:
___

Mannen: Har du några tips på bra lunchrestauranger?
Kvinnan: Varför vill du veta det:
M: K vara bra att veta i framtiden för eventuella affärsluncher i framtiden
K: Ok, XXX är bra
M: Tack, har du några tips på romantiska restauranger?
K: Varför vill du veta det, det var ju affärer du ville göra?
M:Ja, men kanske att min affärspartner vill ta med sin fru på en romantisk middag senare på kvällen.
____

Say no more.

För affärpartners, de är alltid män. Eller?

Duktiga flickor och pojkar

Har följt debatten nedan under veckan men inte hunnit kommentera förrän nu.
Mest spännande är smygduellen om vilket uttryck som är lämpligast som tredjepersonsuttryck. Hur som helst.
Skolan var det ja.
Jag tillhörde de som snackade mest i klassen (inte helt otippat kanske). Istället för att hjälpa dom andra i klassen när jag var klar med mina uppgifter, vilket hade varit ädlast, satt jag gärna och störde de andra istället. Fröken efter fröken konstaterade att min klass var den jobbigaste i hela skolan - "eftersom tjejerna också pratar så mycket i den här klassen"...herregud alltså. Och också ett kanske omedvetet, dock effektivt, sätt att trycka ner oss brudar som inte betedde sig enligt könsrollsmönstret. Alltså lärde jag mig tidigt var gränserna gick.
Och att tjejer startar från en helt annan punkt på banan än killarna. För mig är det inte en diskussionsfråga utan ett vedertaget faktum.
Nu när jag jobbar är detta ännu tydligare. Förra året hade mitt jobb en ung, manlig praktikant. Duktig och trevlig men totalt oförstående till varför det tex är viktigt att ha lika många män som kvinnnor i ett program. Samt varför det är bra om några har invandrarbakgrund (-"Kvotnegrer" kallade vi dom på journalisthögskolan, sa han och förväntade sig att jag skulle tycka det var kul...).
En lång sportkille, pluggat ekonomi på universitetet, uppväxt i övre övre medeklassförort, bostadsrätt i innerstan (som föräldrarna köpt). Har aldrig blivit diskriminerad och förstår inte heller vad det innebär. Bra journalist- men inte bättre än ett dussintal tjejer jag jobbat med.
Och vad tror ni händer? Jo han får jobb på en av de arbetsplatser där flera av dessa duktiga tjejer jobbat (inte jag dock). Och trots att han inte är bättre än dom så får han inom ett halvår jobba som producent. Nåt som ingen av mina gamla kvinnliga kollegor aldrig erbjudits. Men kompetensen i detta fall värderades annorlunda. Tilläggas bör att denna kille ser ut som en yngre version av de gubbar som redan jobbar där - tunt hår och manchesterkavaj....
Och trots att jag vet att det är så här det funkar i arbetslivet, att jag alltid kommer få springa dubbelt så fort som såna som han för att hålla jämn takt så tillbringar jag ändå alltför mycket tid på att störa mig på detta fenomen istället för att skita i det och jobba på. Men det är bara så jäkla orättvist, patriarkatet..

Lön, makt och marginalisering

Debatten växer och växer. Devil women like a lot. Men det är läge för ett nytt inlägg på ett tema som kommenterades.

Det kan vara ett sätt att se till att helt enkelt bli bättre än dem som kvinna motarbetar. Men när strukturerna ser så ut att jag helt enkelt från början har en annorlunda utgångspunkt, andra villkor att starta från och arbeta med, hur gör jag då?

Jag har fitta och har sedan dagisåldern placerats bredvid de stökiga pojkarna i klassrummet. Jag brukade slå en av dem med SAOL i huvudet när han störde mig. Vilket har gjorde rätt ofta. Jag är ytterst normalbegåvad vågar jag lova, men jag lärde mig under skoltiden att arbeta i hög ljudvolym under stress med många moment samtidigt. Jag LÄRDE mig att ha många bollar i luften, analysera omgivningen, läsa trots hög ljudvolym och att använda käften för att få ordet. De duktiga killarna brukade placeras i en egen bänkgrupp där de lugnt och avskilt kunde fokusera endast på sin egen inlärning. De brukade få räkna i extramatteboken.

Det fanns aldrig tid för någon lärare att stimulera mig att gå på de svårare mattetalen, förstå experimenten i kemi eller öva bollsport. Hur skulle det gått till? Jag jobbade ju fint klart med allt jag skulle, hjälpte de andra hinna med det nödvändigaste och läste sen en bok medan lärare och stödlärare hade fullt upp med att hjälpa dem som inte kunde läsa, dem som inte kunde svenska, dem som bara kunde slåss och dem som skrek "kom hit din jävla bög så ska jag slå ihjäl dig" till den kvinnliga matteläraren. Fastän jag var grym på att såga och hyvla hade jag syslöjd på högstadiet. Det var av självbevarelsedrift, för att få en paus från snubbarna "valde" jag att virka fast jag hatade det.

En sådan situation är inte ovanlig. Den hade inte ändrats när jag för några år sedan knäckte extra som lärarvikarie och första dagen fick ingående frågor om mitt sexliv från niondeklassarna. Att hålla samtliga elevers huvuden ovan vattenytan kunskapsmässigt och samtidigt lyckas uppmuntra de duktiga flickorna är en konst svår att behärska. Vad skulle det likna för prioritering att coacha såna som jag och inte Micke som inte kunde prata rent förrän på högstadiet?

Med den här illustrationen som bakgrund är det mycket enkelt att identifiera strukturer. Jag känner nämligen många som jag. Flickorna LÄR sig andra färdigheter än pojkar i skolan. Vi blir grymma på att läsa snabbt och effektivt, rodda praktiska prylar, jobba i stökiga miljöer och hantera många problem samtidigt. Snubbarna blir duktiga på att räkna, jobba intenstivt med ett problem i taget, klura på teoretiska frågeställningar och vana vid att få uppmärksamhet.

Sen kallar samhället det här för "läggning" och tror att det är naturligt att snubbar pluggar på LTH och brudarna är bra på humaniora och i vården.

Det är inget konstigt eller förvånande att en snubbe med en teknologexamen har dubbelt så mycket betalt som en samhällsvetarbrutta. Det är verkligen inget att lägga ner tid på att uppröras över. Olika sektorer i samhället finansieras på olika sätt och självfallet genererar mobilayateknologi på export mer kosing än rövtorkeri eller skattefinansierat, hälsoinriktat preventionsarbete.

Nu är jag 28 och grym på att käfta, läsa, skriva, analysera och strukturera. Däremot har jag glömt hur kvinna räknar ut volymen på en cylinder och kan inte laga en cykelpunktering.

Jag säger inte att vår mest aktive kommentator på bloggen har fel i att det kan vara en fruktbar väg att utmanövrera patriarkatet genom att bli bättre än det, jag tror tvärtom att det är en bra strategi på sitt sätt. Men det är fan inte lätt när gemene kvinna/man inte ser strukturerna utan tror och hävdar att alla tävlar på samma villkor. Vi behöver stödtrupper och nån form av förståelse för de olika positionerna vi startar från redan med tanke på vilka våra föräldrar är och på vilket dagis vi får gå.

I sommar äter vi bara Siaglass, devilwomen!

Det är inte när GB lanserar girlieglassen med sminkpinne som jag blir förvånad eller upprörd. Visst, klart att jag tycker att det hade varit betydligt bättre om de lät bli eller åtminstone satte glitterpinnen på en grön bilglass i stället, men jag fattar att GBs marknadsföringsavdelning har gjort ett bra drag. Precis som en mamma krasst kommenterar på Sydsvenskans diskussionsforum kommer girlie att bli sommarens favorit i många familjer. GB kommer bli rikare och rikare och de ensamstående mammorna allt fattigare när kidsen (likt mig själv för ett antal år sedan) ligger på kioskernas golv och skriker sommarlovet igenom tills de får den rosa glassen och inte nån sketen vaniljpinne.

Jag vet att jag borde vara härdad av livet, erfarenheten att läsa på familjeforumet, diskussioner etc. Men vad som gör mig matt, matt matt är kommentarer som den här:

"Jag vet inte när det gäller andra men jag VILL att pojkar o flickor ska vara olika. Det är därför vi attraheras av andra könet, för att dom är olika oss killar, samma gäller för tjejer. Framför allt tycker jag om hallonglass och kommer att köpa den oavsett, dock kommer jag att låta bli sminket jag är ju trots allt en kille..."

Var fan ska vi börja? Vi tar det från början:

Det var en gång en social konstruktion...

(http://sydsvenskan.se/ekonomi/article226044.ece)

patriarkala attribut

patriarkatets främst attribut i bangla:

- kjol aka lungi
- blusliknande skjortor i syntetmaterial som med fördel både har pärlor och paljetter
- hålla handen
- pyntade jeans, givetvis stentvättade, och gärna med färgglada broderier
- halsduk runt huvudet a la påskkärring

ja visst måste det vara medfött att svenska pojkars favoritfärg är blå…

män, män, här var det män..

..var känslan jag fick när jag var på ett samtalsforum tidigare ikväll. en kvinna som moderator, MEN fyra, vita, heterosexuella män från typ 35 och uppåt några år som debattörer. jävligt jävligt sorgligt. det skulle varit en kvinna med också, men hon var sjuk. det är ändå inte ok. att diskutera främlingsfientlighet med fyra medelålders svenska gubbar??? i publiken då? jag gissar att det var en liten majoritet av kvinnor men av alla inlägg, hur många kom från kvinnor? inte många. jävligt jävligt synd. och jag då? sa inte ett knyst. jävligt jävligt synd. jag blir jävligt förbannad på mig själv för att jag håller käft. men strukturerna gör sig påminda.

I alla fall. jag har några godbitar från gubbpanelen denna fantastiska kväll som jag känner att jag bara måste dela med mig av:

*I utopimalmö om några år så rådet det slöjförbud. men tydligen inga andra typer av förbud av religiös karaktär. Så mitt blingblingkors kan jag ohotat fortsätta ha.

*det är bara "invandrarkillar" som kallar tjejer för horor. Att Filemon, Ibrahim, Awet och hela deras gäng kom från Eritrea vet jag men däremot undrar jag just var ifrån Carl-Johan, Fredrik, Daniel och grabbarna har kommit.

*att säga att alla vita heterosexuella män borde borde stå tillbaka på arbetsmarknaden under fem år är att uttala sig rasistiskt. Länge, länge har jag anat en ådra inom mig som jag inte riktigt kunnat definiera. Men nu vet jag, jag är ju rasist.

*kommentarer som "jag ska knulla din morsa" funkar inte i Sverige då det krävs ett patriarkat för att de ska få nån effekt. Det finns alltså inget patriarkat i Sverige, så kära systrar som skriver här, skildra gärna inte patriarkatet i Sverige, för det existerar icke. Jag åker själv till Amsterdam om några veckor, kanske att jag kan skriva mitt nästa inlägg då..

Kandidat till devilwomens fredspris?

Någon gång för ganska många år sedan såg jag en dokumentär på temat "skäggiga damen". Några år senare, på ICP, New York, köpte jag en nyckelring (från utställningen Women av Annie Leibovitz) med en av de personer som figurerat i filmen. Den är min finaste (möjligen ihop med Iprenmannennyckelringen som jag fått av mamma). Jag har den inte längre i vanliga nyckelknippan för jag vill inte riskera tappa den.

Tråkmåndag med mig själv framför tvn. En känsla av att Sverker tappat på sistone. Jag fängslas inte när han dissar sprutlackeringsföretag.

Däremot fängslas jag av Kobra - tema hår - som följer på Sverker. Jennifer Miller är, med stor sannolikhet den enda person (eller i alla fall en av få) som kallar sig 'performanceartist' som jag fortfarande känner funkar. När hon var 20 och hade utvecklat rejäl skäggväxt ville en läkare förklara tillståndet.

"I don’t think of it as a problem, so I'm not looking for a cause"
Sa Jennifer Miller.

Som om det inte räcker att hon vänder upp och ner på allt och det mesta genom at promenera längs en gata bor hon i Williamsburg.

Jag funderar på att ha lösskägg på nästa möte med den högskolestyrgrupp jag sitter i.

Jag kan faktiskt vara trevlig, men jag väljer när..

Igår var jag ute. Och när jag står och ska hänga in min jacka i garderoben så kommer det fram en kille och beter sig jävligt äckligt. först biter han i min sjal som lite löst hänger vid min axel. jag blänger ganska hårt på honom, varpå han börjar kråma sig och dansa typ PÅ mig. Jag tittar på honom och säger, "detta är inte okej" och flyttar på mig, då säger det vidriga aset till patriark "men, för fan, slappna av och ha lite kul tjurkärring".

Jaha ja, så att när nån idiot jag inte känner något som helst intresse för kommer fram till mig och beter sig som ett as, ska jag bara stå där och titta på och ta emot. Och vadå, känna mig hedrad eller? NEJ. Visst kalla mig gärna en tjurkärring om det är det ni vill. Men nej betyder nej. Inte nu betyder nej.. och så vidare. Och jag har inget problem med att folk kommer fram och börjar tjata, men när okända människor börjar ta på mig utan att lägga av när jag tittar föraktfullt tillbaks och säger nej. Då blir jag jävligt förbannad, och då gnäller jag. Jag brukar inte våld, jag tror snubben igår ska vara jävligt glad för det.. Däremot försöker jag metodiskt förklara att nej, jag är inte intresserad.. det är ingen idé.

Men jag kanske ska bita ihop och le istället. För att inordna mig i nått jävla led eller?

Och jag vet att alla män inte beter sig såhär. Men likväl är det inte okej. Och alldeles för många såna här saker har jag sett andra vara med om, eller varit med om själv.

Gårdagens hjältinna är annars Mapei. Grymmare brud blir svår att hitta.

Jag blir så trött på bloggare...

..ja, fast inte på denna blogg förstås där jag härmed begår premiär. Hurra hurra!
Mitt första inlägg tänkte jag använda till att klaga på...just det, bloggar & bloggare (kasta sten i glashus är en av mina favoritsysselsättningar faktiskt).
Jo, så här var det: jag satt igår kväll hemma och drack drinkar i soffan i min lägenhet på söder tillsammans med ett gäng mycket kompetenta unga kvinnor med starka åsikter om det mesta. Nämnde i förbifarten denna blogg och att jag blivit inbjuden att delta. Varpå en hetsig diskussion utbryter i sällskapet om fenomenet bloggare - och om varför de tror att nån överhuvudtaget är intresserade av deras åsikter.
En av mina vänner hade fått ett mail av en kille i sin bostadsrättsförening där hans signatur längst ner i mailet även hade en länk till hans blogg. Så nu har hon tittat på bilder på honom från blöjåldern till bostadsrättsåldern. Bloggen inkluderar även bokrecensioner och annat som han verkar tycka är viktigt i livet. Vem bryr sig? frågade sig mitt sällskap av verbala kvinnor. Och varför ska JAG vara med på nån himla blogg egentligen?
Jag hävdade ju genast att det finns bloggar och bloggar och att vissa är roliga och andra bara narcisistiska men hade inga konkreta belägg för när en blogg går över gränsen och blir störig. Bara att det enligt min ovetenskapliga undersökning finns alltför många manliga bloggare som ger världen det som världen inte bett dom om. Precis som det finns för många män i den offentliga debatten utanför nätet som självpåtaget ägnar sitt liv åt att delge världen sina åsikter...jag har jobbat en hel del med att fixa debatter i radio och TV och kan efter många års erfarenhet tyvärr konstatera den gamla klyschan stämmer alltför väl att kvinnliga experter gärna hänvisar vidare till en man när man ringer och vill ha dom med i en debatt.."men jag känner mig lite osäker på det här...han är säker bättre"...har nästan ALDRIG fått den reaktionen av en man. "Nej du det där kan säkert min kvinnliga kollega bätttre"...när den kommentaren kommer nån enstaka gång så jublar jag alltid inombords. Eller när en kvinnlig expert säger "då har du kommit rätt. Jag är den som kan mest om det här i Sverige" likaså.
Hur som helst, denna av många män inkorporerade självsäkerheten att världen vill ha deras åsikter är så otroligt tydlig i bloggvärlden.
Tänker tex på min gamla psykochefs blogg (som jag inte tänker länka till här eftersom han då kommer hitta detta inlägg vilket jag inte vill eftersom jag då inte känner att jag kan spy galla på honom i fortsättningen..och han är ett ypperligt exempel på patriarkatets värsta delar som jag kommer återkomma till i ett senare inlägg...)., Hur som helst är den bloggen ett ypperligt exempel på en inte OK blogg utan snarare ett exempel på 40-årskris i fritt fall utan självdistans. Han skriver sina inlägg om trängselskatt och annat av honom utsedda Viktiga Ämnen som om han vore , ja typ partiledare, och inte en trebarnsfar som klär sig i coola T-shirts ihopp om att se yngre ut. Samt laddar upp bilder på hans ungar i lekparken. Dylika bloggar av vit medelålders medelklass (samt av yngre gubbar i 25årsåldern som gärna betecknar sig som liberala och alltid har med sig portfölj till föreläsningarna där de sen sitter eldgaffelraka i stolarna i sitt kortsnaggade hår och blåvitrutiga skojortor med buttondown-kragarna prydligt knäppta). Dylika bloggar är inte OK, det är väl vad jag försöker komma fram till i detta mitt första, något ostrukturerade inlägg. Däremot tycker jag, inte helt otippat kanske, att de personliga bloggar som detta sällskap driver vid sidan om denna är grymt bra och förebilder. Smarta texter, relevanta bilder, personliga texter utan att bli självupptagna...så långt ifrån superegobloggar man kan komma. Heja heja.

Så vad jag vill säga är, låt smågrabbarna hålla på med sina egoprojekt och ladda upp sina CV:s och diskutera folkpartiet så använder vi andra tiden och utrymmet till bättre och viktigare saker. Som att gnälla på patriarkatet till exempel. Tack för mig.

Det finns många som inte gillar tvång

Det är söndag. Så jag bjuder på den här också.
Läs, begrunda, gör om, gör rätt.


Doktor Kosmos - Vill ni ha det som i Sovjet, eller vadå?

Jag ser ett debattprogram på tv,
Gudrun Schyman säger att hon vill att hälften av föräldrapenningen bara ska kunnas ta ut av pappan.
Programledaren frågar om hon alltså vill tvinga papporna att vara hemma med sitt barn.
Och hon svarar: "Nej, så kan man absolut inte säga"
Och jag tänker: "Fega jävla kärring".

Dan efter spelar vi på Blå i Eskilstuna och jag sitter i logen,
det kommer in en tjej med The Pasters tröja,
hon säger att hon vill ställa en fråga,
hon säger att det gäller en av våra låtar, "Stoppa valfriheten".
Hon frågar: "Vill ni ha det som i Sovjet, eller vad då?

Jag ser på henne med en trött blick och ber henne sätta sig,
jag frågar henne vad hon heter,
hon säger att hon heter Elin och sommarjobbar på ica och gör ett fancine som heter Popoffer.
Elin, jag ska berätta för dig.
Om tvång.

Det finns många som inte gillar tvång.
Arbetsgivaren vill inte tvingas betala samma lön till Johanna som till Johan
Von Knorring vill inte tvingas gå i samma skola som Ali Al Kali
Pappan vill inte tvingas att vara hemma med Tindra ett helt halvår
Storföretaget vill inte tvingas dela med sig av sina vinster
Fabriksägaren vill inte tvingas låta sina anställda bestämma över sin arbetsplats
Prästen vill inte tvingas viga Bertil och Sture
Hyresvärden vill inte tvingas hyra ut till familjen Mombasa
Tomatodlaren vill inte tvingas sluta spruta gift
Den frihetstörstande spritliberalen vill inte tvingas stå i kö och betala tvåhundra spänn för ett helrör
Och den sköna snubben vill inte tvingas åka till köpenhamn för att rulla en jolle
Och när den sköna snubben har blivit ett skönt psycho så vill han inte tvingas till vård
Och den rika vill inte tvingas att betala för vården av psychot
Det finns många som inte gillar tvång

Du frågade om vi ville ha det som i Sovjet.

- Nej vi vill inte ha det som i Sovjet,
vårt idealsamhälle förverkligas inte genom Kalashnikovkarbiner mot tinningen
utan genom fönsterkuvert i brevlådan.
Vår revolution kommer inte att höras som granatexplosioner,
vår revolution kommer att höras som tusen små dunsar,
mot din hallmatta.

Vårt idealsamhälle, är ett tvångssamhälle.

Frågor på det?"

Av två goda strider väljer jag bägge

I vardagen är det klart att jag väljer mina strider. Men kanske väljer jag fler än andra.

Som journalist väljer jag något fler än i min vardag. Jag ser det som en av journalistikens viktigaste roller, att finna uttryckssätt som jag tyckerfunkar. Sättet att uttrycka sig kan spegla vad kvinna/man vill förmedla lika mycket som textens innehåll i sig och är ett utmärkt sätt att markera på. Det här vet alla journalister. De som yrkesgrupp kan bättre än andra lyckas vända och vrida på ord för att komma dit de vill. Journalister (utbildade) har akademiska poäng i alla de grepp som kan användas för att locka läsare.

Således. När journalister väljer att illustrera exempel med "pojkrumsplansch", skriver "han" konstant i en artikel om poliser eller benämner chefer med fitta som "flitiga lisor" och chefer med kuk som "handlingskraft som rider ut stormar" - då är jag tämligen säker på att det är ett ställningstagande av ett eller annat slag.

PS. Jag föredrar att diskutera reell konkret förändring. DS.