Monday, December 26, 2011

Saker jag vill göra annorlunda än mina föräldrar gjorde

- Låta det vara okej med kladd när barnen äter. Torka EFTERÅT. Inte peta på å greja med barnet vid matbordet mer än absolut nödvändigt.
- Ha lugna å avslappnade matrutiner där alla sitter ner tillsammans, väntar på varandra å slipper äta mat de inte gillar.
- Se positivt på om mina barn skaffar intressen helt annorlunda än mina egna. Bli glad för deras skull snarare än missnöjd för att de inte går samma bana som jag. Engagera mig lagom mycket i deras intressefrågor. Visa entusiasm men inte kräva en massa långdragna redogörelser.
- Uppmuntra mina barn att ta plats å säga ifrån i högre grad när de själva eller nån annan behandlas respektlöst. Inte behöva ta skit från nån.
- Inte utgå från att mina barn vill provocera mig för att vi har olika åsikt (både i vardagen å t ex politiskt). Å absolut inte samla på mig månadens samlade politiska diskussionsfrågor som tagits upp i P1 å lägga på hög för att ta upp med mina barn.
- Resa mycket å uppmuntra till att upptäcka, göra sånt som kan kännas lite läskigt. Inte säga: hemma bäst.
- Skämma bort å passa upp mina barn lite extra när de hälsar på när de flyttat hemifrån. Inte se dem som arbetskraft å inte tro mig veta hur deras vardag är å vad den kräver. Inte börja deras besök med att tjata om när de ska komma nästa gång alt. att de borde flytta till Skåne. Om möjligt bo på sätt som gör att besökande vuxna barn kan vara för sig själv delar av tiden (mkt lyxigt å få förunnat men vilken jävla räddning det kan vara! Solrosens föräldrar bor så å agerar så vilket är helt underbart.).
- Behandla vuxna barn som jag behandlar andra vuxna i omgivningen.

Mvh
lite_matt_vuxen_dotter_på_lite_för_långt_besök_i_föräldrahemmet_79

Duplo, vilken grej!

Sunday, December 25, 2011

Vit jul

Nej knappast i vårväders-Skåne som sagt. Men vit i bemärkelsen spritfri. Lite glögg ja. Å en julöl eller två slank ner. Men inte mer.

Cheetahns jul ska aldrig präglas av fulla vuxna så vitt jag får bestämma. Vi behöver inte vara talibaner men alkoholen ska inte stå i fokus.

Det betyder inte att jag inte kan dricka eller att jag tycker att nån annan måste låta bli i alla lägen. Men så länge cheetahn är liten ska hon inte behöva vistas i sammanhang där alkoholen står i centrum. Å dem vi firar jul med får ställa upp på ett rimligt lågt alkoholintag. Annars hittar vi nån annan att fira med.

På fester i övrigt går jag gärna hem med cheetahn från kalaset när folk fått i sig en sup för mycket. Å solrosen å jag delar upp oss så att den som festar inte har huvudansvaret för cheetahn den kvällen å natten. Det ska finnas minst en trygg vuxen som luktar å pratar som vanligt.

Mvh
gärna_moralkärring_79

Cheetahns första jul i tre punkter

- Inte det minsta vit. Marsväder typ. Sol, grått å grönt. Trist. Men en sedvanlig juldagstipspromenad med Friluftsfrämjandet hann vi med så att vagnen blev riktigt lerig.
- Lagom många paket. Roligast var att bära runt en PoP-påse med alla julklappskläder i. För vår lilla cheetah kan faktiskt gå riktigt bra nu.
- Cheetahn smakar av skinka, korv, ostmacka, kaffe (!), lussebulle å gröt. Å mamman fick lätt panik när nån sa att korv innehåller nitrit. Slut på det roliga.

Saturday, December 24, 2011

Thursday, December 22, 2011

Uppmaning till Jonna i Gbg å Jenny i Malmö

Ja å till alla andra fina djävulskvinnor som jag gärna skulle se bodde lite närmare förstås. Ska vi göra så att ert nyårslöfte blir en flytt?!

Källa: dagens DN Sthlm s.10.

Sunday, December 18, 2011

Hej Bullen.

Jag undrar om det är vanligt att använda thailändska polisbälten som barnspärr i badrum. Är vi normala?

Saturday, December 17, 2011

Jag löser världsproblemen

Hur är det möjligt? Att Åhléns city lördagen före jul INTE har kids som slår in julklappar?!? Å att kassapersonalen ska göra det!!!???

IKEA-utflykt

Cheetahn åt sylta, skinka, potatis å leverpastej som om hon aldrig gjort annat. Å risalamalta. Mamman hennes petade i en tallrik gravlax å åt lite chokladmousse. Solrosen blev övermätt. Vi kan säga som så att vi ignorerade i alla potentiella allergier å saltmängder just den här dan.

Solrosen: ska vi inte värma en barnmatsburk åt henne?
Jag (snålmorsan): nej låt henne äta av din julmat, det blir ju som gratis.

Men vi överlevde ett IKEA-besök en vecka före jul. Å på vägen dit löste vi inte mindre än fyra julklappar i kombination med ett besök hos Onekligen. Rufus charmade å påpekade att cheetahn var "extra gullig". Å under Internetgranen låg en liten Svante å mös som värsta Jesusbarnet.

Vild?

Liten cheetah har upptäckt kökspallen. Den kan flyttas runt så att hon når allt från orkidéer till gömda nappar. Bygga ett hopptorn vid soffan är en riktig hit. Cheetahn dyker ner i mystäcket, vilar en stund i soffan, sen ner å så upp igen. 

Går gör hon också, några steg i taget. Krypa går dock än så länge snabbast å känns säkrast. 

Väg å mät på BVC i onsdags. 10,5 månad gammal. Å fortfarande en liten cheetah. 8,6 kg å 71 cm. 

Vild? Jodå. Ibland är hon hal som en ål vid påklädning. Så att tröjan hamnar bak å fram.

Thursday, December 15, 2011

Å med olycka avses alltså mens

Snäll konferensanläggning. Men kvinna kan undra om de tror att mensblod är blått också...

Wednesday, December 14, 2011

Nätdejting is the shit

Jag tar tillbaka allt ont jag kan ha sagt om nätdejting. Jag blir så glad när jag tänker på de fina människor som jag lärt känna via bloggen. Idag åt jag på NK med Anna, Majken å Jenny. Lunchtimmen gick alldeles för fort. Det kändes som om vi alltid känt varann å inte alls som att vi egentligen bara setts nån enstaka gång å senast i augusti. Vi är förstås uppdaterade på vad som hänt sedan dess genom bloggarna så vi kunde snabbt å lätt börja prata i mun på varandra om livet, bebisarna, julen, framtiden mm. 


Å så frukosten i måndags. Två rutinerade coolingar (Förortsbruden å Onekligen) som har två barn vardera. En med soon-to-be-delivered-bebis i magen. Å vi andra tre lyckliga innehavare av vars en liten telning (Bitter, Säg ifrån om... å undertecknad). 


Vi kunde bekräfta att vi knappast är ensamma även om det kan kännas så när vi kämpar med morotsmos, julklappsinköp, flyttbestyr å parrelationen. Nattätande ungar som äter dåligt. Känslan av att vara den enda på jorden som inte får ihop vardagspusslet. Å olika idéer (inte rocket science kanske, men sånt där som är så lätt att glömma) kom fram. Skaffa vandringsmedalj. Planera å samtidigt våga släppa taget. Inte säga dumma saker men inte hålla emot någon sånt som sagts under barnskriknätter.


Jag tror precis som Bitter att vi som kom redan hade funderat mycket på de här frågorna. Å mycket vill ha mer så vi nöjer oss inte med nåt halvdant. Men vi var också ödmjuka å kunde berätta om det bra i våra relationer. Å att vi inte själva är perfekta utan att det finns sidor med oss som säkert är irriterande. Själv vet jag knappt hur man dammsuger. Nån annan hade aldrig gått till återvinningen. 


Hur ska vi någonsin kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens klarar av att leva jämställt med den vi älskar? (Bitterfittan - Maria Sveland)


Det fina i kråksången är att vi har nån att dela vardagen med. Nån som vi gillar å vill att det ska funka med. Jag tror att vi som frukosterade kämpar på som bara den för att det inte ska vara omöjligt. För att det ska gå att leva jämställt å vara happy happy - tillsammans med den vi älskar.

Tomten kom...

... i form av paket från en hemlig bokvän. Å vilket paket, sen!


Det överträffade alla mina förväntningar å gav mig nästan känslan av att bokvännen känner mig. Mitt i prick träffade den i alla fall.

En julig disktrasa. Tomtemuffinsformar. Julkaffe. Julte. Haribogodis. Fudge. Finaste julkortet med Pettson & Findus. Å så böckerna förstås. Tre stycken trots att man bara behövde skicka två.

Inte nån av dem har jag läst. Å alla verkar superbra. Enligt bok.nu kommer jag att ge dem betygen 5 (Insekt å En helvetes vinter). Betyg framgår inte för den tredje, Tålamodets sten. Det bådar gott, mycket gott. Tack bokvännen, tack!

Monday, December 12, 2011

Frukostrapport

Alltså den här frukosten vi hade i morse. Så bra det blev. Kul att träffa alla dessa kloka å inspirerande kvinnor. Å jag slog på stort med chokladcroissant på en måndagsmorgon. Så inte LCHF. Ska skriva mer om saken på sikt, lovar. Om frukosten alltså, inte croissanten. Nu bokcirkel.

Å det här säger hon som aldrig vill slänga mat

2011 års äckligaste mat: Sanna Lundells toscanska kycklingsoppa. Mår så illa att jag inte orkar länka till receptet å dessutom bör ingen människa laga den igen. Kål å bönor alltså. Min mage mår pyton efter en lunchlåda med sopprester.

Note to self: kasta resterande lådor.

Åh Ann!

Jag försökte säga ungefär samma sak för länge sen. Men Ann säger det alltid bäst:
"Här, precis här, finns mitt största problem med kampanjen – att allt som känns pinsamt, obekvämt eller bara dåligt tolkas som övergrepp och jämställs med våldtäkt."

Sunday, December 11, 2011

Påminnelse - jämställdhetsfrukost imorgon!

Jag vet inte om Bitter å jag borde ha gjort nån agenda, förberett diskussionsfrågor å så. Det har vi i vilket fall inte gjort. Det får bli ad hoc. Men frukost imorgon likväl. Fint ska det bli!

Bonusbild

Också från Cosmopolitan. Samma nummer. Fortfarande.
Det där att duga som kvinna är? Nähä. Inte det.

Tuesday, December 6, 2011

Banantestet

Alltså. Det där testet med penna under tutten. Jag klarade det väldigt länge. Definitivt under högstadiet då jag knappt börjat växa. Å även senare kunde jag stoltsera med förvånansvärt spänstiga (?) tutts.

Men nu alltså. Inte precis. Nån påminde om penntestet när jag å tre prominenta devilwomen var i Helsinki för nån månad sedan. Jag grabbade tag i närmaste föremål för att påvisa att mina bröst post graviditet å amning har antagit en ny skepnad å är långt beyond penntest.

Jodå, det gick alldeles utmärkt att fästa en banan under tutten.

Monday, December 5, 2011

KIPs tisdagslista

Djävligt förbannad var det. Blaskan Cosmopolitan var orsaken. Varsågod för dessa smakprov:

Saturday, December 3, 2011

Våld i nära relationer

Efter 4 timmar i ett lysrörsocharmigt väntrum. Hornhinnan trasig. Men tydligen bara sårig. Ingen lös flik. Nähä. Vilken tur. Ont gör det ändå. Å nu ska jag tydligen smörja med salva i en månad. Å akta mig för nattliga duster med cheetahn förstås.

Fick en lapp med namnet på receptfri salva. Tjatade mig till en bedövningspipett med hem. Trodde jag skulle få psykbryt. Fick en sån när jag kom å det hjälpte ju liksom. Då kan man väl få mer tycker jag.

Ögonakuten var som jag föreställer mig psykakuten för övrigt. 4-7 timmars kö sa de till en mamma med ett barn ca 7 år. Å receptionisten meddelade alla väntande (med en dörrstopp som er ut som en kvast i handen) när hon skulle ta lunch:
- Var nu snälla, annars slår jag er med den här.

Jag letade efter den dolda kameran. Men såg förstås ingen eftersom jag bara har ett funktionellt öga.

Å jodå, det fanns ett ögonblick då jag googlade Flashback för tips på ögonbedövning. Utan resultat. Nu ska jag googla privat sjukvårdsförsäkring.

Å snart har helgen vecka 48 tagit slut.

Lördag på ögonakuten

- Har du ont?
- Eh ja. (tror de att jag åkt hit för att jag tycker det verkar kul?)
- Hur ont har du? Mellan 1 å 10.
- 10. Det här är värre än att föda barn.
- Är det den där? (å pekar på cheetahn i vagnen) Är det en flicka eller pojke?
- Mm. (å vägrar informera om min unges kön. som om det skulle göra skillnad för mitt öga)

Vaken 01-04 med cheetahn i natt. Hon klöste mig i ögat så jag inte kan se typ. Där fick jag för att jag vägrade henne en flaska.

Thursday, December 1, 2011

PS till hemliga bokvännen

Du kanske har hittat vad jag skrev inför förra bokbytet. Kanske ger nån extra info. Men. Jag vill påpeka en grej jag inte trodde skulle hända. Jag har ledsnat en aning på de där tragiska verklighetsbaserade böckerna om incestutsatta romska hemlösa barn med hiv å liknande. Jag orkar inte riktigt längre. Tror det hände nåt när jag fick cheetahn. Är blödig. Orkar inte tänka på alla det är synd om. Å börjar tänka på att tänk om nåt sånt här händer cheetahn eller mig. Å då vill jag bara gråta. Bara så du vet.