Saturday, November 24, 2007

Kvinna i Sverige

För den som vill få en snabb up-date på hur förmodligen en majoritet av svenska folket lever kan jag starkt rekommendera tv3:s program Lyxfällan. Jag kan också försäkra om att detta program lämnar en ganska fadd smak i munnen för någon med det minsta lilla intresse av hur mäns och kvinnors livsvillkor- inte på universitet, i skolan, på arbetsplatsen- utan i hemmet- där många- speciellt kvinnor- tillbringar enormt mycket tid faktiskt ser ut. 

Programmet berättar om familjer med ekonomiska problemet. Programmet inleds alltid med de två manliga programledarnas ankomst till familjens hem, där scenen ser ut som följer: "Då kan du och jag Sivert/Bengt/Rolf/Erik gå och kolla igenom papperen så kan du och jag Monika/Lena/Anna/Märta kolla på huset!" För frugan/sambon har noll koll på ekonomin! Och det har ju egentligen mannen också- annars skulle inte ekonomerna vara där. 

Han tjänar mer, handlar mer, tar lån, hon får betala hans lån. Så har scenariot sett ut i de avsnitt jag sett. 
Eller som i det det värsta avsnittet hittills, som gick denna vecka: tre barn bor hemma, de äldsta sönerna 20 och 24 år, jobbar, betalar ingenting, har sina flickvänner på besök för det mesta. Föräldrarna går back 15000 kr per månad - lånar upp resten med dyra krediter. Mamman är deltidssjukskriven och servar alltså 4 vuxna individer med mat, städ, tvätt etc (även om detta bara kommer fram i förbifarten). Plus man och yngsta dotter, totalt ett hushåll på 7 personer. "Vi har varit för snälla". "Min rygg orkar inte mer nu". Sönerna ser lite skuldmedvetna ut- men framförallt sura- nu är sötebrödsdagarna över- de vet dom. Tills de flyttar ihop med sina flickvänner och kan belåna sig på deras bekostnad för att ha råd att köpa GPS till bilen, väderstation, hemmabio, och allt annat en karl ska ha. Och sen när flickvännernas ryggar är utslitna- ja då är det bara att hitta någon ny. För hur det än är, så verkar kvinnor stå i kö för att få serva barn, män och andra familjemedlemmar- gratis, och på sitt eget välbefinnandes bekostnad. 

tv3 har utan att veta om det börjat sända det för mig hittills viktigaste samhällsprogrammet i dokumentärform som går att finna i mediasverige just nu. Och det har absolut ingenting med lyx att göra.

Kolla själv:  www.lyxfallan.se

Wednesday, November 21, 2007

men pappa då?

idag var jag på en lägenhetvisning och när vi kollar in tvättstugan kommer det en liten unge springandes i källaren som går upp samtidigt som oss typ. då frågar snubben från fastighetsbolaget: vart har du din mamma nånstans?

jag undrar var barnets pappa var jag. och varför han inte frågade efter honom.

men nej, mammor är hemma och tar jag hand om barnen. pappor jobbar och får in pengar till hyran och SIN pension. glömde det.

lite heteronormativt inlägg jag vet. så skit i att klanka ner på det.

Saturday, November 17, 2007

gud som kvinna?

för att betala hyran spenderar ju jag titt som tätt tiden med att torka gamla pensionärers rumpor. häromdan på jobb så var det andakt med den lokala församlingen. hade inte så jättemycket val än att vara med så jag satt där en bit bort och spelade först lite mobilspel, när prällen plötsligt började snacka om synen på gud ur ett historiskt perspektiv och hur gud alltid ses som en man et cetera och började prata om att kvinna även måste se gud som kvinna och att det idag tydligen inte är ovanligt att prällar inte längre säger i faderns, sonen och den heliga andens namn utan nån mer könsneutral radda som jag tyvärr inte kommer ihåg. men tyckte ändå det va lite applåd för svenska kyrkan för ansträngningen att ta upp och problematisera bilden av gud som man i andakter. att göra det på ett ålderdomshem för dementa är kanske däremot inte det mest klockrena forumet.

för övrigt hörde jag även radioreklam om HPV-vaccin idag på radion.

Friday, November 2, 2007

Gubbslem

Jag var ute och promenerade en solig lördag i Dhaka. Temperaturen var behaglig, så glad i hågen spatserade jag iväg. Ganska snabbt blev jag brutalt påmind om varför jag så sällan promenerar. Från ingenstans dök en man upp vid min sida. I rask takt ställde han de vanliga frågorna ’Var kommer du ifrån?’ ’Jobbar du här?’ ’Hur länge har du bott i Dhaka?’ Jag svarade motvilligt och inte helt sanningsenligt, men innan jag ens avslutat meningen säger mannen ’Är du ledig nu? Kan du komma med mig hem nu?’

Jag har sällan varit så nära att ta till våld, och sällan känt mig så förnedrad. Ensam ung kvinna ska tydligen inte en kunna ta en promenad en solig dag.

Värt att notera är att mannen inte var bangla, jag gissar snarare Mellanöstern alternativt Sydeuropa.

Thursday, November 1, 2007

fokus för fan!!

att plugga är så jävla underbart ibland. särskilt när kvinna läser en utbildning som till 99% verkar bygga på personliga åsikter.

idag diskuterades bland annat kvinno- och mansjourer och då den ständigt heta potatisen mäns våld mot kvinnor. jag kan personligen bli väldigt trött när jag diskuterar detta ämne då jag ofta kan tycka att det blir en sån uppenbar offer förövare mentalitet där det är skitsynd om kvinnan och mannen är ett jävla svin. män är djur och ALLT är deras fel. kanske att ett mer nyanserat synsätt och en problematisering av konstruktionen av manligheter hade känts bättre?

MEN.

idag haglade istället kommentarer som "ja men kvinnor provocerar ju fram våldet" och "män blir faktiskt också slagna av kvinnor". så slutsaterna, kvinnor förtjänar att bli slagna och låt oss inte prata om kvinnor som blir slagna för män blir också slagna, eller?

visst. män blir slagna. rubricerande idag har också förskjutits från mäns våld mot kvinnor till våld i nära relationer om jag inte missminner mig. men vad som irriterar mig är den totala okunskapen att förstå det grundläggande problemet: "det var en gång en könsmaktordning..".

så fort kvinna diskuterar frågor som kan kopplas till feminism med personer som inte är särskilt kunniga eller insatta på området så blir det alltid sparkar bakut och kommenterarer som "men kvinnor slår ju män också". ja men det var inte det vi pratade om, och statistiken är också ganska tydliga i vilka som slår mest, och vilka som blir slagna mest. men det är klart. när jag poängterade det idag så blev responsen "ja men jag skiter väl i statistik".

kan vi inte bara hålla oss till ämnet för en gångs skull?

Ständigt detta Ring P1

"Det är förstört, allt har gått för långt, hela sinnet och hjärtat hos människan är förstört. Det är Clinton och Reinfeldt och alla. Moraliskt förfall."

Devilwomen noterar att den uppbrusande mannen som efterlyste högre moral och "sanna värden" endast nämnde män. Hur står det då till med oss kvinniskor?