Wednesday, January 26, 2011

In case cheetahn ska ammas...


...ska jag lyssna mycket på Belle & Sebastian.

Kom ut lilla cheetah, kom ut

Inte så mycket för att jag har galet ont i ryggen å ett konstant tryck mot både rumpan å bullis. Mycket mer för att jag ser hur jag börjar bli mer å mer av den där otäcke arbetslöse typen som jag föraktar, den som inte tar tag i sitt liv.

Idag har jag inte:
- duschat
- tvättat håret
- tagit på mig bh
- använt deo
- kamouflerat det flubbiga januarirosa ansiktet alls (krigsmålning hade varit snyggare)

Däremot har jag:
- borstat tänderna
- åkt en tunnelbanestation för att köpa ingredienser till middagen (iklädd rena trosor, de spruckna preggotightsen, tshirt, långkofta, jacka, stövlar och mössa)
- fått syn på mig själv i ett skyltfönster och genast gått in i närmaste Kicksbutik och köpt ansiktsmask som strax ska på innan det är dags för tvångsbadning inklusive efterarbete


Kom ut lilla cheetah, kom ut så att mamma cheetah kan få på sig snygga smalkläder, nå sina tassar för att fila dem å känner för att sminka sig igen. Å framför allt så att hon kan dra på sig träningskläderna.

Så lite betyder kvinnor för de flesta

Förra veckans roligaste aka mest skrämmande nyhet var den om att hälften av alla svenskar tycker att det vore bra att veta om nån dömd pedofil bor i deras närhet.

Jag önskar så att SIFO kan göra en uppföljningsundersökning där de ställer frågan om hur många som skulle rädda djuret eller pedofilen som hänger från bergskanten och dinglar med tassarna - som i det här underbara exemplet.

Och jodå: Jag har ett hjärta. Jag gråter när isbjörnarna drunknar. Även jag satt och snorade och grät ner i kaffet på ett café härom året när mamma ringde å berättade att familjens 18-åriga kissekatt lämnat oss. Likaså när nya katten blev överkörd i höstas.

Det betyder fortfarande att jag skulle rädda vilken Fritzltyp som helst före vilket djur som helst.

Saturday, January 22, 2011

Föräldraledighet på 2010-talet del 6

Annat exempel än i förra inlägget:

Mammis är hemma i sju månader och tar ut ersättning 5 dagar/vecka = typ 150 ersättningsdagar. Sen är daddy hemma i sju månader. De första 5 månaderna tar han ut 4 ersättningsdagar/vecka = typ 86. De sista två månaderna tar han ut 5 ersättningsdagar/vecka = typ 43. Daddy har då tagit ut typ 129 ersättningsdagar. Därefter börjar gullungen på dagis.

Är detta MINDRE jämställt å ger MINDRE bonus trots att mammis å daddy gjort prick lika många blöjbytesdagar men tagit ut olika ersättning?

Friday, January 21, 2011

Föräldraledighet på 2010-talet del 5

Jag diggar förvisso principen i Försäkringskassans morotssystem med jämställdhetsbonus. Men de krångliga och stela definitionerna är de facto ett icke heltäckande sätt att åskådliggöra barns rätt till tid med sina föräldrar och därmed bara nåt slags halvkass indikator för jämställdhet på pappret.

Först och främst. Sverige är galet generöst. Oavsett om du tar ut nån ersättning från FK har du rätt att vara heltidsledig från jobbet i 18 månader när du fått barn. Det gäller båda föräldrar vilket innebär att i praktiken kan två pers vara hemma samtidigt i ett och ett halvt år och gulla med ungen. Under förutsättning att de tar ut ersättning varannan dag var alternativt payar sina räkningar på annat sätt. Jag fattar om resten av världen skakar på huvudet åt ett så generöst system.


Men så var det den här jämställdheten. Om jag förstår det hela rätt: Föräldraledigheten omfattar totalt 390 ersättningsdagar fördelat på två föräldrar = 195/person. Endast 270/2 är bonusgrundande, alltså om päronen tar vars 135 ersättningsdagar. Det är dessa resten av texten handlar om.

Ersättningsdagar kan tas ut på en mängd sätt. 7 dagar i veckan rakt över - då varar ledigheten i 11 månader, vars 6,5 månad och maximal jämställdhetsbonus betalas ut. MEN. Det går att ta ut färre ersättningsdagar/vecka och alltså aktivt välja att leva på mindre pengar för att dryga ut ersättningstiden. Efter att barnet fyllt ett år är det dock ofördelaktigt att ta ut mindre än 5 ersättningsdagar/vecka varför tiden måste planeras så att detta funkar.

Det innebär att om mammis tar ut 50% av ersättningsdagarna kan hon gulla bebbe i 11 månader innan daddy tar vid och plötsligt faktiskt måste ta ut fler dagar/vecka. Låt för enkelhetens skull i detta exempel säga att daddy tar 100%. Då är alltså ersättningsdagarna slut lagom till ungens 18-månadersdag.

Är detta jämställdhet? Kommer mammis å daddy få maximal bonus utbetald trots att daddy varit hemma hälften så lång tid? Har jag fattat rätt? Kan inte nån som jobbar på FK läsa och klargöra (för jag orkar inte ringa er å sitta å vänta på 142 samtal före mig)?

Föräldraledighet på 2010-talet del 4

Fler än jag funderar på och skriver om föräldraledighet och folks åsikter i frågan.

Jag har inte råkat ut för riktigt lika mycket påprånglade åsikter men ändå. Det här med att folk har åsikter gör mig dessutom kluven. Jag har ju också åsikter som i någon mån handlar om att jag tror mig veta bättre än andra och kunna ta beslut å deras vägnar. I den här frågan framför allt en åsikt: kvoteringen av föräldraförsäkringen. Jag tror att en lagstadgad 50/50-uppdelning skulle ha fin effekt på samhället i stort. Säkerligen en hel del krångliga övergångskomplikationer för både arbetsgivare, individer med olika planer/åtaganden/önskemål och familjer som dessutom ska få ihop det gemensamma pusslet. Men i längden definitivt ökad jämställdhet i form av barns ökade tillgång till båda föräldrar och föräldrars ökade ansvarstagande för både arbetsliv och privatliv.

Tuesday, January 18, 2011

Skrattar mig lycklig som körde fel(?) när jag vet hur rätt det blev

Nyss började jag fnissa högt för mig själv på tunnelbanan när jag tänkte på hur rolig solrosen är. Igår gjorde han så att jag fick springa till handfatet å frusta ut tandkrämen när jag borstade.

Hoppas lilla cheetah ärver det där.


- Posted using KIP phone

En parias bekännelser

Jag sitter vid köksbordet en tisdag kl 14.40 och tröstsätter i mig en tallrik gräddglass, två hembakta småkakor och en kopp kaffe (och en rejäl mugg hallonbladste som ska ha fosterfördrivande effekt sägs det - men såna muggar dricker jag för jämnan numera så de räknas inte in i fikastunden).

Jag hade precis tvättat mig, klätt på mig och var på väg ut genom dörren när dagens nyttiga möte blev inställt (med mycket goda argument). Jag känner mig som en arbetslös, obetydlig, onyttig person utan karaktär när det blir sådär icke planenligt.

Innan klockan tio i morse hade jag bakat 100 småkakor. Jag har ringt banken och diskuterat räntor, plöjt två rätt kassa preggomagasin och fixat naglarna. Tvättmaskinen snurrar. Lunchen jag åt var näringsriktig med grönsaker till. Jag har dagens sociala aktivitet kvar.

Ändå känns det som om den enda stund idag då jag gjort något av verklig betydelse var när en jobbkontakt som inte hade en aning om preggosituationen ringde och ställde frågor om möjliga kategoriseringar för statsanslaget 2:8. Mina svar som ett rinnande vatten.

Jag gråter inte av sysslolöshetsångest som innan jag tog kommandot över ledigheten, inte på nåt sätt. Jag tar tillfället i akt och vilar precis som det är tänkt. Googlar entusiastiskt om hur jag snart ska bli smal igen (även om den aktiva träningen får börja först om ett par månader). Och tiden rullar på medan jag kryssar av diverse saker som genomförda.

Jag fattar att ångest kan vara handlingsförlamande och att den som är arbetslös i realiteten inte kan tänka lika konstruktivt som jag med vetskapen om att det här är nåt tidsbegränsat. Men jag ska avslöja de förbjudna tankar jag ventilerar med mig själv vid glasskålen: Hur är det möjligt att det finns feta arbetslösa människor?

De närande och de tärande

På nya gatan där jag bor jobbar folk på kontor. De går målmedvetet in och ut genom kontorsdörrarna. Alla smala, alla klädda i svart. Glasfasaderna exponerar designermöbler och receptionsdiskar i 2010 års färg och form. Det skymtar glänsande kaffemaskiner. I hörnen mot tvärgatorna står huttrande rökare. Även de snygga.

Jag vaggar sakta trottoaren fram mot ICA Maxi. Väger varje steg för att inte halka och bli liggande som en pinsam skalbagge i snömodden. Det känns som om jag är arbetslös och obetydlig i jämförelse med alla som utför sitt dagsverke. Det känns som om jag aldrig mer kommer vara produktiv, bidra till tillväxt och välfärd.

Ovanför växer fler kontor fram.




- Posted using KIP phone

Jag tackar min Siemens i förebyggande syfte

Märta hade fyra ungar å en labil make att ta hand om.


- Posted using KIP phone

Tobinskatt eller amningsskola?

Vilken ska jag prenumerera på 2011? Nåt säger mig att cheetahn kommer ha mer nytta av om jag skatteplanerar fiffigt än om jag köper RÄTT spjälskydd...


- Posted using KIP phone

Note to self i väntan på cheetahn...

...å antagligen för de närmaste åren av barnuppfostran.



- Posted using KIP phone

Saturday, January 15, 2011

Note to preggoself

- Lördagkväll i soffan med lyxfällan, valnötsglass (=kolhydratuppladdning) och hallonbladste är okej.
- TENS är ryggens bästa vän.
- Cheetahn anländer sannolikt inte förrän nån vecka efter den 27e - lev med det.
- En social och en nyttig insats om dan är lagom.
- Good enough räcker. Lämpliga föräldraförebilder (att sträva efter att hålla MINST jämn nivå med): Ulf Lundell, Kerstin Thorvall, Ingmar Bergman.

Skadeglädjen...

...är som bekant den enda sanna glädjen.

Jag ser mig själv i spegeln och ser Anna Books ansikte framför mig. Ryser, längtar tills jag kan träna igen och börjar googla träningspass.

Sen ser jag Ebba von Sydow på tv. Preggo med due date i slutet av mars. Med kinder, tuttar och mage som definitivt kan tävla med mina resurser. Så känns det lite bättre igen.

Thursday, January 13, 2011

Ser-vett och etikett

Hur svårt kan det va?
Har jag tänkt otaliga gånger på sistone. I hemmiljö. På lunchrestaurang. I Blå hallen. Överallt finns servettidioterna.

Inte bara det att folk inte vet HUR en servett ska användas. Vissa använder den inte ALLS utan vill lägga tillbaks den i förpackningen efter måltiden trots att den vidrörts.

Men allra värst. Är männen (ja, för jag har inte noterat en enda kvinna göra så) som kladdar ner fingrarna med smör/sås/marmelad/sylt/whatever och obehindrat FORTSÄTTER ta på serveringsbesticken och de egna besticken medan den framlagda servetten ligger orörd bredvid tallriken.

Ribbing borde utnämnas till hedersdevilwoman för sina insatser.

Och jag själv då? Jag som skulle välja mina strider. Jajamensan. Den här väljer jag. Det kan inte finnas en levande människa som inte har nytta av att bli väluppfostrad servettanvändare.

Främjar en harmonisk amningsrelation

En produkt som nån försöker kränga med den frasen. Tack men nej tack.

Jag säger inte att jag inte ska försöka amma. Jag lovar ge det en chans och har läst på om hamburgergrepp och mage-mot-mage-ställningen. Jag är väl medveten om fördelarna. Inte minst den potentiellt påskyndade viktminskningen hos mjölkkossan.

Lika medveten är jag om att svenska barn år 2011 inte dör av välling. Lika förberedd är jag på att möta amningsmaffian i en debatt om det skulle krävas.

Jag tycker - och lovar återkomma i frågan när jag vet mer - att amning verkar vara oharmoniskt per definition för den vars tuttar ska stå i centrum för det hela. Det är nåt djuriskt och destruktivt över det. Så jag betackar mig all reklam som spelar på det lyckade moderskapet bestående av bröst som svämmar över. Skulle det kännas aktuellt går jag ut å plockar min egen bockhornsklöver - helst växande i diket vid nån hårt trafikerad motorväg.

Wennstam - vilken alfahona!

Igår läste jag ut Wennstams Alfahanen. Bra bok. Idag började jag på "14 år till salu - en skakande svensk historia". Räknar med mycket störande tempusbyten och upprepningar men ändock en fängslande berättelse.

DN i morse var dock bästa läsningen på hela veckan. Jag ville - så här på förhand, innan ens cheetahn är ute - utbrista nåt stil med Karl-Bertil Jonssonfrasen "det finaste jag hört sen jag konfirmerade mig".

Jag vill helst citera hela texten men nöjer mig med ett utdrag och uppmaning om att du ska läsa den själv:

"att [...] attackera en kvinnas lämplighet som mamma så fort hon vill diskutera föräldrarollen och jämställdheten är ett billigt, fult och ganska unket trick. Kärleken till sina barn har inget att göra vare sig med kritik av fördelningen av föräldraledighet, ifrågasättandet av rådande normer eller ens med den förlamande trötthet och uppgivenhet som med jämna mellanrum drabbar de flesta föräldrar. [...] Jag kan under en och samma dag känna mig uppfylld av kärlek och eufori över att ha två barn och på eftermiddagen känna mig fullständigt ”dränerad på energi av familjehelvetet”."

It ain't over 'til the little cheetah sings

Det kan vara 3-4 veckor kvar ifall cheetahn trivs för bra i sitt privat-spa. Men jag har börjat summera de senaste nio månaderna.

Maj: Ovetande.
Juni: Oro, ångest, vansinneströtthet, en veckas illamående och yrsel, hunger.
Juli: Fortsatt hungrig och orolig, ville bli nedsövd och väckt när cheetahn var klar. Ville inte prata med folk. Fick träffa fina barnmorskan som kan läsa tankar och säga rätt saker.
Augusti: Magen ploppade fram, tuttarna antog oanade proportioner, jag berättade på jobbet och började vara okej med att prata om saken med folk. Fortfarande lite trött emellanåt.
September: Cheetahn började boxas och stångas. Allt blev mycket roligare.
Oktober: Minns inte så mycket från början av månaden. Var väl rätt lugnt. Ryggont och halsbränna slog sen till och började trilskas. Yogan var fin.
November: Cheetahn fortsatte boxningsövningarna med full fart. Ryggen gjorde ont prick hela tiden. Solrosen matade mig med spenat och fixade till järnvärdet.
December: Helt klart jobbigast. Gråt över förklarliga saker som vansinnesont och oförklarliga saker som drunknande isbjörnar och kalla pannkakor. Ryggen ville bara stå/gå/ligga ner och jag började bli för tung för att orka stå/gå så mycket. Höften slog till och höger ben vägrade gå på några dagar. Kände mig som ett kolli. Cheetahn verkade ha det trångt.
Januari: Vände uppåt igen. Julvilan gav positiv ryggeffekt. Jobbade mina sista dagar och fick ångest över sysslolösheten och tankar på hur tillvaron med cheetahn ska bli. Gjorde en plan för att få bukt med ångesten: en social sak inbokad varje dag, typ lunch/simning/fika. Å så nån "nyttig uppgift" per dag typ bära ner stolar till förrådet/göra müsli/baka/köpa lysrör/hämta paket på posten. Har funkat fint hittills å t o m känts som om jag har fullt upp.

Fortsättning följer.

Monday, January 10, 2011

Solrosen boar också

Förutom att solrosen fick ett ryck i helgen och borrade upp alla tavlor, gitarrer och krokar i lägenheten fixade han även i ordning ett par saker i lilla cheetahs rum.


Det är fler än mamma och pappa cheetah som väntar på lilla cheetah



Mammacheetahshoppingen

Det där med att inte köpa preggokläder utan "vanliga kläder som du kan ha sen" måste vara världens tråkigaste tips. Jag är så trött på de kläderna som jag kommer i nu - både dem från Monki och dem från preggoavdelningarna.

Jag har växt ur preggojeansen men inser att jag kommer behöva ha dem efter lilla cheetahs ankomst också. Längs vägen tillbaks till 26-tum.

Ett stycke amningsbh och två linnen inköpta. Lätt motvilligt men jag gissar att de kommer behövas. Längs vägen tillbaks till H&Ms 70C.

Alltid redo - aldrig redo

Det var kul i ungefär två dagar att välja/shoppa/tvätta/vika/göra garderobsplats för småcheetahprylar.
Nu känner jag mest att jag inte vill lägga en spänn till på det. Eller minut.

Igår övade vi på profylaxandning å avslappning. Det gick bra även om jag inte fattar hur det ska hjälpa på RIKTIGA värkar.


På dagordningen idag:
Göra müsli
Ringa tasteline (check 8.50)
Ringa lillebror
Ringa skönhetssalong (check 9.00)
Lägg tillbaks skruvmejsel i verktygslådan (check 8.47)
Duscha (check 10.15)
Bära ner fyra stolar till källarförrådet

First of the gang to die på radion

Jag (oduschad i isbjörnsmorgonrocken med ostmacka i handen): Åhh, när jag hör det här vill jag inte alls att det ska vara måndag morgon och hemmafrukost. Jag vill att det ska vara kväll på en bar och jag vill dricka rödvin och alla runtomkring är sådär popiga.

Solrosen (nyduschad å påklädd på väg till jobbet med ostmacka i handen): Tycker du att det är nåt du skulle vilja göra som höggravid?

Jag: Vet inte. Det kanske vore olämpligt.

Saturday, January 8, 2011

Att "boa"

Vårdguidens nyhetsbrev säger att det är vanligt att preggot ägnar massa tid åt garderobsrensning, städning, pyssel osv. den här veckan. Check på den. Men nu får det vara klart. Jag orkar inte känna mig som kattmamman som arrangerar filt i låda längre. Bildbevis på förberedelserna kommer.

Vårdguiden säger att en ilande känsla i bäckenet är vanlig. Check på den med.

Check på allt de säger utom diarrén tror jag bestämt. Inväntar väl den också då.

Friday, January 7, 2011

Mer galenskaper från den stora babyaffärskedjan

Jag köpte en kudde att ha i cheetahns vagn så att cheetahn inte får platt bakhuvud och blir ful. Jag tog den billigaste som kostade 99 kr. Döm om min förvåning när SAMMA MÄRKE även marknadsför två andra kuddar. En med en extra söm på som då kostar 109 kr. Och ytterligare en annan för 129 kr som sägs innehålla "ett av världens mest avancerade fibermaterial".

Jovisst, jag sover på overpriced tempurkudde själv så jag fattar grejen med olika kuddars betydelse för skönhetssömnen. Men för en nyfödd i en vagn? Å hur är det möjligt att en söm kan kosta en tia? IKEAs billigaste sängkudde för vuxna kostar NIO kronor. NIO.

Sen gick jag hem och sydde om våra gamla vältvättade mjuka lakan till småcheetahlpåsakan och örngott och kände mig nöjd med att åtminstone inte ha spenderat pengar på babykedjans dyra och säkert kemikalieindränkta varianter under varumärket "Rätt start".

Skräp

Utan alltför rigorösa efterforskningar har jag fått känslan att tidningen Mama är skräp. Som typ Veckorevyn fast mammig. Köphysteri och kändisreportage. Urk.

På tal om skräp. Jag hämtade en så kallad babybox gratis häromdan från en av de stora affärskedjorna vars marknadsföring tycks gå ut på att ge en dåligt samvete om kvinna inte köper deras svårt overpriced prylar.

Boxen var full av skräp. Värst är den enorma hårdplastsaken ANGEL CARE som tydligen på ett HYGIENISKT sätt tar hand om blöjor. OM kvinna köper nåt slags svindyr refillplastpåserulle som i sin tur är packad i ett hårdplastskal. Jag skulle få rabatt om jag köpte trepack refill på stående fot där i butiken. Tack men nej tack. Jag lyckades idag få ihop de stora hinkdelarna innan jag mest av allt kände för att stampa sönder plasten. Ingenjörn i familjen ska få äran att försöka få plastpåsegrejen på plats. Jag fattar att lillcheetahbajs och kiss inte kommer lukta hallon. Men jag betvivlar att ANGEL CARE är nåt att ha. Jag kanske återkommer i ärendet.

Massa konstiga reklamerbjudanden på blanka tjocka papper låg i lådan. Vi kastade dem alla direkt. En asful reklamreflex och en så kallad FÖRÄLDRA-tidning med prenumerationserbjudande. Och konstigast av allt en jättestor burk (i hårdplast förstås) med fläckborttagningspulver. Det enda vi egentligen kunde behålla var 4 blöjor, en liten flaska babyolja och prover på amningsinlägg. Jo, vi behöll faktiskt även våtservettproverna men jag tvivlar på att jag kommer använda dem på cheetahn med tanke på att de var parfymerade.

Allt det här låg styckförpackat i kartong och/eller plast. Det är så mycket plast- och kartongshit att krascha, vika å smuggla ner i hushållssoporna att det kommer ta hela året att bli av med om vi inte lastar pulkan full och plogar oss iväg till återvinningen. Eller kan kvinna ringa de olika företagen och be dem hämta sitt skräp?

Ett råd till andra blivande föräldrar som tror att gratis är gott: beställ för all del babyboxen. Packa upp den i affären och ta bara med er hem det som ni faktiskt vill ha.