När du hör det här ljudet - är det dags att vända blad

Jag håller på att utvidga mina praktiska kompetensområden - för att säga det snyggt. För att säga det konkret odlar jag kryddor, försöker mig på ett grönsaksland samt jobbar på att shoppa ett hus. De två första går enligt planen. Det gjorde det sista med. Tills idag och jag entusiastiskt hoppade ner i en krypgrund för att upptäcka den här synen.

Jag har lärt mig att det inte "bara är damm". Att det som ser ut som spindelväv ska undersökas noga. Att virke varken ska vara mjukt eller svart. Speciellt inte bärande balkar under världens sötaste hus på perfekt plats ett stenkast från några av världens i särklass vackraste platser.

Nej. Det blir inget med det där. Blir inget. Inte just det huset. Först kändes det som berg- och dalbanans djupaste dal och massa ledsamhet. Jag vill ju dricka afternoon tea på sötaste glasverandan nånsin. Och mer än det vill jag faktiskt måla, slipa golv, välja grovlek på puts och hitta takbjälkar. Det är nåt speciellt med att göra själv[1] - och nej, jag vill inte gärna sandpappra eller städa å jag fattar att det är asjobbigt å vissa saker vill jag inte alls göra - om än lite i taget, men ändå, att se det där projektet växa fram för att troligen aldrig kännas klart, men ändå bli ens eget.

Jag tror jag är på väg upp mot nån av berg- och dalbanans kullar igen, upp från en gammal ledsen torpargrund. Det blev så självklart och enkelt på nåt vis. Jag vill ha ett hus, men jag vill inte ha röta och potentiell hussvamp. Det hade inte blivit kul att behöva lägga ut ett par hundra tusen på att gjuta en ny grund. Och sturskt villig att lära eller ej - jag tror inte jag hade fixat det med glatt sinne i behåll i kombination med nåt slags nödvändigt lönearbete för att paya diverse räntor, drift på ett hus samt hyra för en lägenhet.

Ibland när kvinna hör det där ljudet är det helt enkelt dags att vända blad. Kvinna ska lära sig allt Baloo kan, aldrig bli beroende av någon annan, kunna själv - OCH vara helt och fullt ödmjuk nog att kunna be om ett par handtag när hon behöver.


[1] För det är nåt liknande det som jag kan ha emot idén om hushållsnära tjänster. Inte att det skulle vara fel eller dåligt att betala nån annan för en tjänst som anses traditionellt kvinnlig. Men att det på nåt vis ändå är givande att sköta sig själv, kunna klara sig och sin vardag på egen hand, ta hand om sin skit och se processen, inte bara resultatet.