Om det här med att skriva om sina barn. Det är ju som förortsbruden skriver att vi kan störa oss på annat också förstås.
Så här tänker jag:
Jag bloggar en del relaterat till cheetahn men är restriktiv med bilder eftersom jag inte vill att de ska hamna i andra sammanhang. Eftersom mycket av det som rör jämställdhet och feminism handlar om barn/familj i min vardag numera. Ungefär som att om jag plötsligt flyttade till Rwanda skulle jag antagligen relatera frågorna till Rwanda. Vad säger ni läsare? Är det för mycket, för lite eller lagom cheetahinfo på bloggen?
Sen har vi en låst blogg för släkten å de närmast sörjande där vi fläskar på med bilder på cheetahn å skriver om henne med oregelbundna mellanrum. Istället för ett sånt där album som mina föräldrar skrev i på 70-talet. Ska väl printa på nåt fint sätt vid tillfälle.
På facebook uppdaterer jag sällan status å lägger ut få bilder. Ibland nåt om cheetahn men uppskattningsvis är min aktivitet där cheetahrelaterad till max 20%.
På instagram gör jag som jag vill. Har låst profil så att jag har koll på vilka som ser.
Jag tror att jag relaterar lite för mkt till cheetahn på jobbet å obsessar cheetahrelaterade saker för mkt. Ska försöka dra ner på det.
JAG stör mig på följande på facebook:
- Sexism å rasism. Förra veckan anmälde jag två pornografiska bilder. Jag vill helst inte ta bort kontakter pga desssa fenomen utan föredrar att markera å argumentera i nån utsträckning.
- Folk som byter profilbild till en bild som visar endast barnen utan att personen själv ens finns med.
- Folk som skriver sina jobbtider varje dag som statusuppdatering.
- Folk som skriver detaljer om sjukdomar.
Ja det är alltså inte "folk" jag stör mig på egentligen utan deras uppdateringar.
Innan jag blev gravid irriterade det mig också mkt med folk som relaterade till sina ungar runt fikabordet på jobbet. Å jag tyckte det var vidrigt att höra om andras förlossningar å ungars sjukdomar å liknande. Nu vill jag gärna höra om detta (men inte i samband med födointag) men det blir tröttsamt med vissa som aldrig tycks ha nåt annat att säga eller intressera sig för nåt annat än sina ungars ridlektioner.
I morse obsessade jag förskola med en kollega. Då var det vi två i mitt rum. Det känns bara bra å fint att ha nån med mer erfarenhet att bolla med.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
Håller med om i princip allt du skriver!
ReplyDeleteTycker också jag är rätt restriktiv med info och bilder på E i bloggen och på FB (är generellt sett rätt inaktiv på FB förutom i barnvagnsgruppen som tar över min tid mer och mer). Känner dock att jag borde rensa bort lite gamla bilder som jag lagt ut, så nu gick jag in och slängde lite från bloggen... :-)
Däremot så tycker jag att det är svårt att värja sig på jobbet. Jag är inte den som börjar prata massa om E eller min graviditet, men folk frågar ju, och dessutom pratar alla väldigt mycket om sina egna barn.
Ja alltså just när folk frågar...då är det svårt ibland att veta om de gör det av artighet eller för att de är genuint intresserade...så pratar jag på å så glömmer jag t o m fråga om vederbörandes egna barn som jag kanske av artighet borde...
Deletejag stör mig väldigt på folk på fb at the moment. inte på de som uppdaterar om barn, för de har jag inte så många som gör. tror jag generellt har ok folk på fb, om jag jämför med tex pvs 800 nånting vänner som ständigt orerar om sin egen förträfflighet, gärna i särskrivningar, bla. har tex ingen som uppdaterar rasistiskt eller pornografiskt.stör mig nog på att det är så tråkigt. det händer inget på fejjan längre. man vill inte lämna ut privatliv längre så då uppdaterar man inte, men surfar och vill veta vad alla andra gör utan att bjuda på ngt själv.varje ggn jag är inne så ökar antalet jag har på hide pga att det endast är drygos kvar som gör ngt?? slut på ganska meningslös kommentar.
ReplyDeleteGör du så att du har hide på andras info eller hide så att de inte ser din?
DeleteOm jag inte var så inaktiv på FB skulle jag börja terra dig med barnsnack :-)
haha ja jag kan också störa mig på när människor har barn eller barnbarn som profilbild på FB, och jobbtider är jag inte speciellt intresserad av att veta heller. haha
ReplyDeleteMen värst tycker jag ändå att det är när människor säger något i stil med åååå va tråkigt, livet suger och sen inte säger något mer, att bara säga A och inte B alltså. Det är som att människorna vill ha uppmärksamhet och vill att folk ska vara nyfikna, men jag tror inte nyfikenheten vara så länge. :P
Ja mkt irriterande. Ofta om en försöker komma med en uppmuntrande kommentar för att bekräfta/visa omtanke eller liknande, så blir det bara mer gnäll tillbaka.
Delete