Tror ni att TV4 eller Mama ringer först och vill göra reportage?

Gick all in å shoppade pyssel och adventspresenter för en mindre förmögenhet igår. Det är dags för den här mamman att bli pysslig och hänga med stora cheetahn lite mer. Det blev rätt lite sånt när jag låg däckad med tandvärk.

Nån 24-dagars paketkalender blir det inte. Jag tänker mig däremot ett paket varje söndag i advent. Varje söndag kommer tomten att ha lämnat en julpåse med paket i bredvid hennes papperskalender tänker jag.

Nu på söndag kommer hon att få måla och dekorera en ljusstake och sätta i ett 24-dagarsljus. Och så får hon en julbok med ett kapitel att läsa om dagen fram till den 24e. Tänkte också att vi ska gå på barngudstjänst i kyrkan på söndag eftermiddag. E har bara varit på barndop och bröllop när hon var bebis så kan vara kul. Och framför allt pedagogiskt att lära sig lite om varför vi firar jul tänker hennes mamma (som förvisso inte är kyrkomedlem eller kristen men ändå tycker att det hör till allmänbildning och tradition att skråla Hosianna).

Andra advent blir det ett paket med glitter, luciakrona och tärnljus inför Lucia. Vitt lussenattlinne finns kvar sedan min barndom. Edith provsov i det förra veckan. Tror att krona kommer göra stor succé. Well, utesluter inte att hon ogillar det och hellre vill vara tomte för den delen...

Söndagen därefter blir det en barnvänlig julkrubba i trä. Nåt slags handmålad fair tradesak från Sri Lanka som jag beställt på nätet och väntar med stor spänning på. Övervägde först att vi skulle tillverka en egen i papp men kände sen att det blir för avancerat. Måste vara nåt som går att leka med och är hållbart om det ska funka. Note to self: skaffa halm.

Sista advent kör vi ett paket med pysselbonanza. Tejp, klistermärken, frigolitgran att måla och dekorera, tomtar att sätta på fönstren. Kanske nåt mer som jag kommer på till dess.

Redan nu i helgen tror jag för övrigt att vi ska skaffa gran och hänga upp stjärnor i fönstren. Eftersom vi åker bort den 19e får vi sätta igång om vi ska hinna ha nån julstämning här hemma. 

Sa jag förresten att jag igår även gjorde ett Ernst Kirschsteigerinspirerat arrangemang i köksfönstret med amaryllisar i glasburk med silverrosett?

Det där som jag inte riktigt visste själv

När jourtandläkaren sa att jag kanske inte borde äta citodon och amma utan att kolla upp det med läkare svarade jag desperat att då pumpar jag och kastar. Bebisen får äta ersättning så länge. Vad som helst bara det slutar göra så här ont. Bara jag får sova ordentligt en stund för första gången på fyra dygn. 

Samtidigt var jag faktiskt lite rädd att okej, tänk om vi gör så och så kanske bebisen inte vill amma igen senare? Tänk om han börjar föredra flaskan då. Ska jag stå och sterilisera flaskor dagarna i ända och inte längre sova hela långa nätterna bredvid bebisen?

Jag ringde amningsmottagningen på Danderyd. Det var stängt. Hänvisade till gynakuten. Därifrån ringde en mycket sympatisk läkare upp mig och sa: amma, ta tabletterna, vänta 4 timmar innan du ammar igen. Håll för säkerhets skull koll på bebisen så den inte blir slö. Det bör inte vara några problem så länge du tar en så låg dos du kan.

Jag önskar att tandläkarna från början hade haft lite koll på det där med smärtstillande och amning. Kanske föreslagit att vi kunde väntat med att operera tanden några månader. Jag visste inte om mig själv att det hade blivit så pass viktigt att amma heller. 

Vändningen

Åtta dagar efter operationen verkar det som att det vände. Jag behöver fortfarande ta smärtstillande men är nere i "lagliga" doser av sånt som går att amma på. Det ilar i käken men inte konstant.

Och nu sitter jag i soffan och ser klassikern Mitt Afrika och äter små små bitar pepparkaksdeg.

Totalt jävla mörker

För där kom kräksjukan också. Tre episoder på tre timmar är Edith uppe i nu. Måtte det vara nåt hon fått i sig och inte smittsamt. Please. Bitte. 

Tre klorinstädningar genomförda. Första tvättmaskinen igång nu. 

Nattsömn schmattsömn.

Mvh

Tyar inte mer

ovärdigt.se

Borde registrera den adressen. Så mycket just nu som skulle passa bra under den rubriken.

Förra veckan tänkte jag att en bild på mig på toaletten med bebis i sele på magen skulle kvalificera sig.

Idag grät jag hos tandakuten med min svullna kind. Inför en ung snygg tandläkare som klappade mig på axeln. Och så hade jag släpat med mig solrosen och bebisen in i undersökningsrummet för att jag inte ville gå själv. Bilden av mig i tandläkarstolen när jag grät så det rann tårar ner i öronen på mig skulle ju platsa.


PS. Tandis var förstående och bedövade för att ge mig en paus från smärtan. Och skrev ut citodon. Och det hjälpte ändå bara delvis.

Jag skulle överväga att byta mot ett lillfinger mindre

Ni vet barnmorskegurun Gudrun Abascal som skrivit böcker om födande och smärta? I en av dem skriver hon att studier visat att den enda smärta som skattas värre än förlossningssmärtan är att amputera ett finger utan bedövning.

Jag tror inte att borttagning av halv liggande visdomstand och kringliggande cysta ingick i den studien. Särskilt inte hos studieobjekt som ammar och därför inte får andra värktabletter än alvedon och ipren.

Tre dygn and counting varje minut tills nästa gång jag får ta tabletterna. Ibland hjälper de, ibland inte.

80 minuter kvar.

Om de inte ger mig nåt starkt på återbesöket kl 16 åker jag förbiPlattan

Såg en dokumentär om romer. En sa att han kämpade.

Och jag tänker: Ingen rom har kämpat så som jag med min tandvärk. Det finns inte en människa i Syrien eller Filippinerna som nånsin haft så ont som jag hade i natt. Jag kunde inte vara stilla och har överdoserat Voltaren och Alvedon rikligt. Med nästan ingen effekt. Sam har vattnigt bajs och jag tror det är fel på min mjölk pga alla mediciner. Och så har jag fått nässelutslag.

Mvh ömklig