Mitt kompetenta barn

Jag lånade boken på biblioteket för ett tag sedan. Hann aldrig läsa ut innan nån annan köat till den. Well, prioriterade kanske inte heller att läsa ut den om sanningen ska fram. För det var lite för krångligt språk. Lite för mycket psykologisk teori (?) för min smak. Och exemplen rörde lite äldre barn än mina så jag fick inte känsla för hur jag skulle tillämpa. Kanske lånar jag den igen på sikt. För jag tror att det finns en massa mer bra.

Tre reflektioner:

1. Det bästa med boken var en påminnelse om att lära barnen uttrycka sina känslor. Att inte fastna i bra, dåligt, duktig och dum. Som vuxna kan vi inspirera genom att fråga hur saker känns, exemplifiera på många sätt och använda andra ord för att berömma än bra och duktig. På så sätt är tanken att barn får ett rikare språk och känsloliv.
2. Även tänkvärt att ha som utgångspunkt att barnet alltid samarbetar även om samarbete inte alltid för barn är det vi som vuxna tänker på. Samarbete med barn kan inte vara att barnet ska göra som vi säger och lyda. I stället anpassar sig barn till situationen och agerar utifrån sina behov i den.
3. Föräldrar är inte en serviceinstans eller auktoritär uppfostransinstans. Vi kan visa våra egna behov för barn, vara lyhörda för deras behov och därigenom bli mer jämbördiga medmänniskor i förlängningen.


Mitt äldsta barn då? Jo se hon känns verkligen som en kompetent samarbetspart i vårt team numera. Tre år, hon har fyllt tre år!

Lilla stora cheetahn, när du var 1,5 år gammal kunde du säga kooj (skor) och baaaa (bada/vatten). Nu är du tre och kan säga nästan allt. Som till exempel fläktfilter, tryffelsalami, S:t Eriksplan och nihao (hej på kinesiska). Du har inte napp, blöja eller sover på dagen längre. Du är nyfiken och ställer många frågor - som vi än så länge oftast kan svara på.

Vad är det för konstiga lampor? Hade du en grön tandborste när du var liten, mamma? Varför är det rök? Är det Zlatan? Ska mormor laga dina strumpor? Får Sam bada med mig?

Att välja själv är viktigt för dig. Ofta märker vi att du i förväg tänkt ut hur du vill att något ska göras. Om vi då gör annorlunda blir du engagerad i att förklara hur du hade tänkt så att vi kan "göra om och göra rätt". Gott om tid är bra att ha för du vill göra saker i ditt eget tempo. Ibland blir du upptagen av en lek och vill inte alls skynda. Ibland har du bråttom och vi hinner inte med.

Du kan också sitta länge och äta smörgås, titta på film, fundera, mysa. Att lyssna när någon läser för dig gillar du och vi har läst ut din första kapitelbok (Jul i stora skogen). Just nu är favoriterna Mamma Mu och kråkan som du både vill läsa och se på film. Du har sinne för detaljer, hur olika material känns, hur saker luktar och funderar på hur färger kan blandas.

Din lillebror följer dig med blicken och tycker om när du leker med honom. Om vi glömmer kommer du upp ur sängen på kvällen och påminner om att du glömt säga godnatt till honom. Du har varit en omtyckt kompis på förskolan där du precis slutat. Vi är särskilt stolta över att favoritpersonalen säger att du visar empati och är hjälpsam. Du fick ha ett kalas med Pippi-servetter, flaggtandpetare och vimplar som avslutning där. Du har börjat på nya stället i en grupp med äldre barn och vi hoppas att du kommer att trivas bra och få nya goda vänner.

Du är tre år och du vill massor. Och ibland vill du ingenting. Vi tar hand om dig. Vi svarar på dina frågor. Vi kramar dig. Vi håller dig i handen. När du säger att du inte kan säger vi att du kan. Det som är viktigt för dig blir viktigt för oss. Vi guidar dig efter bästa förmåga och du lär oss massor av saker som vi inte visste att vi kunde veta innan du kom till oss för tre år sedan.