tre djävulskvinnor begav sig på en resa till främmande land för att vidga sina vyer. och för att studera patriarkatet. bland annat.
det blev aldrig några uppdateringar längs vägen så tänkte försöka sammanfatta lite av vad jag/vi varit med om.
i israel bär människor i allmänhet och män i synnerhet vapen i tämligen större utsträckning än i svennelandet. att människor går klädda i jeans och tisha och har ett vapen som hänger lite löst och ledigt på axeln som en väska hör inte till ovanligheterna. det verkar ju dock inte direkt göra israel till en tryggare plats än sverige. mycket militärer i allmänhet. de har ju även en treårig värnplikt för män och en tvåårig för kvinnor som inte är lika lätt att undgå som i svennelandet..
de ortodoxa judarna är också ett intressant kapitel som bör nämnas. de verkade lite trötta på turister som är ute och går i deras kvarter så där var vi knappt välkomna men vi tog oss en tur, jag tyckte det var rakt igenom genomvidrigt. männen mötte inte våra blickar. vi syndiga slampor, klädda i långa kjolar/byxor och som inte visade axlar om vi ens visade något av våra armar. en liten skitunge krockade med mig då hans pappa sagt till honom att han inte fick titta på mig och när han höll upp en hand markerande för att inte se mig så gick puckot rakt in i mig och tappade sin kippa. jag kunde bara skratta åt eländet. dessa små pojkar med sina lockar som från början lär sig att bokstavstro på en religion kommer förmodligen inte att bidra till jämställdheten i israel i nån större utsträckning. undrar lite varför vi så sällan kopplar ihop judendomen med fundamentalism men så ofta gör det om islam?
annars var det tämligen få rop efter oss i israel, linda och jag blev dock trakasserade av några småpojkar i haifa som tog oss på rumpan och visade upp en porrtidning för oss.
sen bar det av till jordanien som inte hade lika mycket vapen och militärer att erbjuda. däremot desto fler slöjor och då gärna de heltäckande varianterna. men fortfarande fanns där kvinnor som definitivt var mer lättklädda än vi. blickarna från männen blev dock mer uppenbara här än vad de varit i israel. och fler och fler män bar klänning och gick hand i hand.
sen kom vi till egypten där männen visade sig vara i sitt esse. de kallade på oss som om vi var katter vart vi än vände oss och även om jag hela resan har varit noga med att ha kjolar eller byxor som täcker knäna och alltid ha en sjal över axlarna så gick jag runt hela tiden och försäkrade mig om att så var fallet och kände mig hela tiden bevakad. på tunnelbanorna fanns det särskilda vagnar för kvinnor, ett i sig intressant kapitel, som förvisso kändes som en skön tillflykt, men icke att vi var mindre utstirrade där..
så när vi va på väg hem så tänkte jag, fan va skönt det ska bli att komma hem till patriarkatet i svenneland trots allt. men jag hann inte så mycket mer än att komma hem innan jag tröttnade även på det. en av de första nyheterna som nådde mig var om mannen som dömts för att ha sålt sin förståndshandikappade fru till över hundra personer..
ja vad ska kvinna säga? patriarkatet existerar överallt. om än lite annorlunda. jag hoppas på bättring på alla plan. pronto.
och för övrigt va det en väldigt schysst semester med höjdpunkterna jerusalem, döda havet och pyramiderna. men det bästa av allt va kanske ändå det fantastiska sällskapet. utan er hade det inte blivit lika underbart!
och ledmotivet under resan har varit pingponglåten med enrique..
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Det framgick inte att jag för en gångs skull fått den uppmärksamhet jag förtjänar i främmande land, dock för en specifik detalj, nämligen mina blå ögon. Patriarkatet har inte varit sent med att poängtera min ögonfärg (som vore den en överraskning för mig) och det känns som en bra början på den upprättelseprocess som är på sin plats.
ReplyDelete