I kölvattnet av Uggla...

...och när jobbets nyhetsbevakning ger mig tipset Sex efter förlossningen till frukost funderar jag över om män faktiskt hade tagit större ansvar för preventionen om de hade kunnat ana hur barnaalstring kan sätta käppar i hjulet för de så kallade manliga behoven.

Med all sannolikhet inte. Män har ju flytt föräldraansvaret i alla tider och det har ju gått utmärkt - för männen. Det finns ju fler kvinnor, liksom.

När det handlar om en parrelation där mannen är SCHYSST och STANNAR KVAR och leker förälder, då ska kvinnor nästan känna sig tacksamma och glada för det är sannerligen ingen självklarhet. I gengeäld ska hon se till att sexlivet är som i den där första nyförälskelsens skimmer alltid, hela tiden, inget utrymme för förändring. Förändring är alltid av ondo.

Som i förra Ugglatexten:

Jag vill inte göra slut när jag vet att du kan

Konstant kåt, glad och tacksam gäller det att vara. Du hade så platt mage när vi träffades (var kommer mäns hang-up på platta magar ifrån förresten?). Du tog alltid initiativet i början. Varför gör vi alltid likadant? Men det är okej, bli bara som förr, så behöver jag inte dumpa dig och skaffa nån yngre.

Prestationen i det privata blir kvinnans ansvar medan PAPPORNA Uggla, Lundell å co skriver texter om förbrukade bröst - för att inte förglömma HOTTA BRUDAR och DUMMA FLICKOR som Victoria, Bente, Susanna, Lena, you-name-her - och bekräfta varandra:

Din snygga fru förvandlas till en gammal, ful och tjock,
sitt då inte där och känn dig bitter sur och sviken,
nej skaffa dig en barnflicka så har du både och.
(Baby boom, Uggla 1989)