Thursday, December 5, 2013

Det stora debaclet om samsovning

Själv förstår jag inte riktigt varför nån blir upprörd. Storm i ett vattenglas. Mina lätt sorterade tankar:

1. Vi vill väl att det forskas och studeras på det här området, right? Om resultaten sen inte på alla punkter råkar vara exakt de vi önskade - betyder det då att vi ska misstro dem? Precis som att vi bältar våra barn i bilen och inte längre låter spädbarn sova i magläge borde vi kunna ta till oss av forskningen kring riskerna med samsovning. Ja, det är lite krångligare att flytta över sitta-upp-matat barn till en sval sovplats. Ja, föräldern får sova lite mindre/sämre. Men det känner i alla fall jag att det är värt. Vad är alternativet?

2. Förväxla inte råd baserade på forskning med egna erfarenheter/hörsägen/ouppdaterade bvc-tanters tyckande. Ingen vill att teknisk eller medicinsk forskning ska bygga på att några sett att den där bron visst det höll för tung transport eller att patienterna verkade må bra av medicinen. Vi vill ha studier som uppfyller etiska riktlinjer och att de råd som ges baseras på en mängd av de tillgängliga metodiskt bäst genomförda studierna. Att tillämpa samma tänk på "mjukare" områden är inte lika poppis. Särskilt när det blir besvärligt för folk. Då börjar det plötsligt tyckas en massa i stället. Och sägas sånt som "jag tror inte på statistik". Det är en sak att vara källkritisk/granskande. En helt annan att tro/tycka löst.

3. Ta lite eget ansvar, gottfolk. Ta till er informationen och gör sen hur ni vill. Sov hur ni vill. Men säg inte att ni inget visste. Ibland tar en kalkylerade risker. Jag har till exempel åkt bil med cheetahn obältad några gånger när alternativet varit obefintligt/för krångligt. Då har jag tänkt "tänk om nåt händer, jag skulle aldrig förlåta mig själv". På samma sätt har jag sovit med Sam i sängen mellan mig och solrosen några gånger när han inte lyckats komma till ro på nåt annat sätt. Svenska myndigheter är inte gestapo. De vill oss allt om oftast väl och ge oss kunskapsbaserade råd i frågor som denna med samsovning.

Precis som Sagogrynet skriver:

Jag vill som förälder ha information om vad som gäller, inget annat, för att sedan kunna bilda mig en egen uppfattning utifrån den kunskap och de förutsättningar som finns.

4. Det går alltid att ifrågasätta studiers upplägg och metod. Det råkar jag veta att Socialstyrelsen är fullt medvetna om. När jag själv jobbade där var det snarare praxis att dissa än hissa studieresultat, om ni förstår vad jag menar. Det var frustrerande varje gång en kände att NU har vi väl ändå nåt vi vågar säga. Men då skulle det ofta malas, ifrågasättas, expertgranskas och malas igen. Och skrivningarna blir ofta vaga och försiktiga med tydligt poängterande av att "det här är vad vi vet utifrån nuvarande forskning men vi behöver studera området ytterligare". Så är det sannolikt även i detta fall.

5. Hur gör jag då? I natt till exempel. Min bebis somnade strax efter 21 i sin egen säng bredvid min (långsidan borttagen). Vaknade 23.30, liggammade. Rullade tillbaka försiktigt till egen plats och jag rullade åt andra hållet. Proceduren upprepades fyra gånger fram till 07.30 i morse. Bebisen har en förkärlek för att dra sin snuttefilt över ansiktet och borra in sig i den. Jag ser till att flytta den till sidan så att han känner den mot kinden i stället så fort han kommit till ro. Det funkar hur enkelt som helst faktiskt. Vi sover vad jag kallar hela nätter med allt från 2-5 matningar och är i princip aldrig vakna några längre stunder på natten. Jag förstår definitivt om det känns krångligare för den som inte får till ligg-amning men min egen erfarenhet är att det även funkar att sitt-amma, lägga ner med mjuk varm filt och hålla kvar en hand en stund.

8 comments:

  1. Tack för ditt inlägg!
    Jag håller verkligen med dig. Upplever att det är en stor skillnad på hur jag tar till mig den här typen av råd sedan jag själv blev forskare jmf med innan. Numera vet jag att det som gäller idag antagligen inte gäller imorgon. Fastslagna sanningar existerar enbart i de fysiska och matematiska lagarna, i övrig forskning är kunskap ngt som ständigt omvärderas och som man måste förhålla sig till. Många tar en eller några studier som visar resultat i deras linje som "bevis" för sin sanning. Att det finns många fler studier, att just deras studier kanske har för låg kvalitet, tar man inte hänsyn till. Kanske är det även så att man hade "rätt" förra året, men att det sedan dess har kommit nya studier som pekar i en annan riktning. Samtidigt som folk i gemen har svårt att acceptera att de råd man gav för nga år sedan kanske omvärderas mot bakgrund av idag nya rön (ja men studierna visade ju,,), skulle de aldrig acceptera att bli opererade på enligt metoder från 80-talet när det idag finns nya och bättre metoder. Ändå var man säker på 80-talet på att just den metoden var den bästa....som människa och särskilt gällande ens barn vill man få en fastslagen sanning "så här är det!". Gör på detta sättet, så blir det till 100% säkerhet rätt. Tyvärr ser verkligheten inte sådan ut, och om nga år revideras dessa råd igen, till föräldrars stora förskräckelse antagligen.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Precis. Tänker även på råden om barns matintroduktion som ju ständigt utvecklas. Gör en som de aktuella råden står det alltid nån faster å refererar till hur hon gjorde på 70-talet. Å gör en lite som en vill är det paragrafryttare som citerar livsmedelsverkets hemsida!

      Delete
  2. Fast visst är det väl konstigt att de kommer med en ny rekommendation, men inte publicerar bakgrunden i samband med detta? Och att de argument som nämns mot samsovning av Göran Wennergren är sådana som inte händer vid säker samsovning:
    "Man tror att det viktigaste kanske är att barnet hamnar med sitt ansikte mot förälderns rygg, så att huden täcker näsa eller mun så att andningen försvåras. Men det är naturligtvis också lite större risk för att barnet blir för varmt, att det får täcket över sig, eller får täcket över ansiktet."
    Det går ju precis lika bra att låta barnet ha egen liten filt och sova lättklädd/i bara blöjan om man samsover, som om barnet sover i egen säng. Och vid samsovning sover barnet i regel på rygg/sida, vänd mot mamman, som sover vänd mot barnet eller på rygg (åh vad jag önskar att jag mindes källan på det här... McKenna tror jag, men hittar inte igen artikeln). (För egen del, med anekdotisk bevisföring, har jag aldrig vaknat med ryggen mot ungen, bara på rygg eller sida.)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja absolut konstigt. Jag tänker: kanske bedömer SoS inte studierna som superstarka men vill ändå inte få kritik för att INTE göra nåt på området. Men det vore helt klart rimligt med en redovisad genomgång/analys.

      Minns inte säkert om jag vaknat med ryggen mot bebisen men tror faktiskt det. Kanske kan jag i framtiden göra post doc på en studie där jag observerar samsovande mammor med mörkerkamera :-)

      Delete
  3. Som vanligt läser jag ett väl skriver inlägg och inser att jag varit lite för snabb med att döma...

    Det finns dock en sak som jag stör mig på och det är inte råden utan hur de presenterats, att jag läst beskrivningar i andra forum som att "barnen ska inte lämnas ensamma med mamman" men när jag läst mer om råden så verkar det inte hänga ihop...


    Om vi samsover? Ja, men jag har alltid varit noga med att hålla mitt täcke för mig själv, inte låta barnet rulla på mage etc. Jag hade härna gjort som du med sängen, men vi köpte tyvärr fel säng så sidan går inte att ta bort.

    Jag skulle önska lite att det talades mer om vad som är det farliga med samsovningen för som det är nu tycket jag det talas så generellt att jag tror att folk (inkl jag själv) har svårt att förstå diskussionen.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Som jag förstår det finns det ett samband men är samtidigt oklart om det är samsovningen i sig som orsakar psd eller om det finns andra faktorer som inte bedömts/kunnat studeras.

      Ja, skumt uttryckt om att barnet inte skulle vara ensamt med mamman.

      Delete
  4. Jag läste om det här i DN och irriterade mig väldigt mycket på den snusförnuftiga kommenteren om att man faktiskt kan lägga över barnet i sin egen säng efter matning. Som att man inte skulle tänkt på och försökt med det själv...... Det går inte alltid att göra så med alla barn. T vaknar och skriker och då lyfter jag tillbaka honom till vår säng. Det är inte ett alternativ för mig att låta honom ligga och skrika sig till sömns.

    För mig innebär den här informationen enbart ångest för att jag inser alla "fel" jag gör men inte kan/orkar göra nånting åt.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Förstår verkligen att det kan kännas som ångestframkallande information när det känns helt orealistiskt. Ungefär som jag känner när det gäller tandläkarråd. Vill säga: "kom hem och få min unge att äta det som är okej och låta bli juice, glass och russin då".

      Men även om vi samsover och även om min unge får glass sju dar i veckan när hon är sjuk så tycker jag det är bra i grunden att infon ges.

      Delete