2-åringen. Så fin den var. Rolig, busig, hjälpsam, envis å samarbetsvillig. Med stark vilja men glad å resonabel.
Den där som vi fått i utbyte mot tvååringen emot sedan ett par veckor tillbaka? Inte lika säker på den.
Konflikter vi haft idag:
- "Mamma inte äta macka, mamma mätt, mamma sova golvet" när jag vidhöll att jag ville äta frukost innan vi skulle leka.
- En tvångsblöjpåsättning pga. redan kissat ner en omgång kläder idag. Å två tidigare i veckan inklusive att mattan å soffan fått sina kissdoser. Den som inte ens kan tänka sig att testa att sitta på potta/toalett får faktiskt ha blöja resonerar mamman.
- Får man kasta deg på golvet?
- Får man äta hallonsylt med fingrarna direkt ur burken?
- Får man bita å suga på snörena till en solhatt så att de fransar sönder?
- Olika åsikter om regnkläder inne. Särskilt när en person tar på sig tredubbla strumpor å trycker ner fötterna i fel gummistövel så att den ena spricker.
- När vi (läs mamman, för plötsligt var det ju kul att leka med saker när någon satt med i rummet) sorterat alla leksaker på golvet å plockat ner dem i korgar å sen tar en av oss massa saker å kör ut i gåvagnen i köket.
- Lunchen då barnet "förvägrades" att äta på en vit kökshandduk, att kladda mat på sin mamma, att se Teletubbies samt att ha napp i munnen. Barnet vrålade, mamman började med att prata lugnt men fick sen hålla för öronen för att hon fick så ont i huvudet. Å sen plötsligt efter 20 minuters kamp åt barnet glatt upp all mat själv å kröp sen ner i sin säng för att vila middag.
Å då är klockan bara 12.15 å jag gick upp 8.30 eftersom solrosen tog morgonpasset å jag fick sova ut lite. Det återstår fortfarande en hel eftermiddag som kan bjuda på konflikter jag inte trodde fanns.
Har precis ställt mig i kö för att låna
Trotsboken på biblioteket. Hoppas den kommer in snart. Fram tills idag har jag uppriktigt sagt tyckt att det varit lättare än förväntat att vara förälder. Idag ville jag skrika tillbaka, stänga in mig i sovrummet å bara gråta.