Jag blev inbjuden med anledning av en konversation bakom mig i fikakön på Kulturhuset idag.
Typ sexåriga sonen: – Pappa jag vill ha en chokladboll!
Pappan: – Okej, vänta jag ska fråga mamma.
Pappan försvinner iväg runt hörnet och frågar mamman om sonen ska få en chokladboll. Han kommer tillbaka efter ett tag.
– Mamma säger att du får välja en muffins.
– Nej! Jag vill ha en chokladboll!
Pojken låter som att han när som helst ska börja gråta. Pappans ser lidande ut. Han är noga med att påpeka vem som ska beskyllas för det hårda beslutet.
– Nej, mamma säger att du får välja en muffins. Titta, det finns ju flera goda smaker! säger han vädjande.
– Nej, jag vill ha en chokladboll!
Pappan gör gester genom fönsterrutan mot mamman. Pekar på chokladbollen, ser osäker ut och gör frågande tummen upp eller tummen ner. Jag ser inte mammans respons, men gissar att hon svarar tummen ner. Men pojkens gnäll och tjat är mer än pappan klarar av.
– Jaha, okej... Okej du får ta en chokladboll.
– Jag vill ha den med brunt strössel!
– Nej, du får en sån med vitt strössel. Den är för barn.
Pojken blir lika gnällig och nära gråten som tidigare.
– Nej, jag vill ha den med brunt ströhösseel...
– Okej, du får en sån, men sedan får du sluta tjata. (Får han ur sig när pojken har fått precis som han ville från början och inte har någon anledning att tjata längre.)
En man som tagit fel på köriktningen och tror att hans tur är direkt efter mig, när i själva verket det är pappans och sonens tur, beställer en kaffe. Pappan blir plötsligt en man med principer.
– Ja, fast nu tror jag inte att det var din tur ännu. Nu är det vi som ska beställa.
Posts
Herzlich willkommen ska kvinna vara! Och det där med principer. Det är väl i vanlig ordning viktigt när det passar ens syften. Och vem vill inte vara farsan hela dagen istället för stränga pappa? Bättre låta bitchiga mamma ta smällen. Lättare så.
ReplyDeletevälkommen kvinna! och suck va trött kvinna blir på såna här diskussioner..
ReplyDelete