Tuesday, September 25, 2012

(O)vana

Så fort jag möter en barnmorska får jag lust att prata om (läs obsessa) cheetahns förlossning.

Ikväll hamnade jag vid ett middagsbord med inte mindre än tre barnmorskor. Med tanke på att jag aldrig nånsin innan jag själv fick barn ville veta nåt alls om nån annans barnafödande fick jag lägga band på mig själv (numera vill jag höra det mesta från de flesta). Det satt också flera personer vid bordet som nog skulle tycka att det vore extremt ointressant.

Är dessutom mycket osäker på om barnmorskor i allmänhet är så värst intresserade av att diskutera enskilda förlossningar. Själv är jag hyfsat intresserad när folk pratar jobbrelaterat med mig men jag har en känsla av att just vårdpersonal inte vill att folk de möter utanför jobbet ska börja prata om sin halsfluss/bemötandet på vårdcentralen/operationer eller liknande.

Om nån skulle kunna dementera detta å hävda att barnmorskor ÄLSKAR att prata om förlossningar i allmänet å alltid vore jag superlycklig å skulle våga gå loss nästa gång.

2 comments:

  1. Nu är inte jag barnmorska men känner flera, de har tyckt det har varit intressant att höra om min förlossning, men vi har iofs inte pratat vid nån middagstillställning. Kan tänka mig att det också beror på hur länge personen ifråga varit bm, säkert dör intresset med åren... Jag är sjuksköterska och jobbar med pallitiv vård och jag lovar att det kan ge rätt dålig stämning vid bordet om någon börjar prata om sin syster som dog i cancer ung, inte för mig, men för andra runt om...

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja just middagsbordet är kanske inte rätt arena för några sjukdomsdiskussioner egentligen. Å döden är förstås inget muntert alls även om det ju kan finnas behov av att prata om det också. Min chef är också barnmorska å hon verkar tämligen ointresserad (säkert det där att intresset ebbat ut). Annars hade jag säkert ältat massa detaljer på jobbet...

      Delete