Jennys tisdagslista - på en söndag.

Som sagt, det här med tisdagslistor funkar fina fisken på de flesta dagarna, det är enbart en fråga om inställning.

Vad är jag bitter på idag då? Tja, i vanlig ordning är väl den adekvata frågan, vad är jag inte bitter på?

Hur som helst, det jag tänkte bittra över idag är en viss kategori av människor, nämligen mammor, men inte vilka mammor som helst, utan de där mammorna som tror de vet lite mer än vi vanliga dödliga.

Alltså, för att tala klarspråk, det hela började med att karln jag bor ihop med la upp någon länk på facebook om att typ regeringen smygtagit bort kravet på en delad föräldraförsäkring och då började en käck person kommentera, bland annat att ingen skulle lägga sig i hennes privatliv och hur hon och hennes man lägger upp sin föräldraledighet (att de får vara föräldralediga och få ersättning från staten verkar däremot inte vara att lägga sig i deras privatliv). Det hela avslutas med att hon tar bort karln jag bor ihop med på facebook (hihihi) men även skriver att man inte kan uttala sig om föräldraledighet med mera förrän man själv har barn. DETTA HELT PUCKADE RESONEMANG ÄR TYP DET VÄRSTA JAG VET. När jag läste på högskolan och vi diskuterade typ föräldraförsäkringen var detta ett klassiskt inlägg I debatten från flera av "mammorna" på kursen. Det störande är att det alltid är mammor som gör denna typ av inlägg, har aldrig hört en pappa säga sånt (däremot säger de förvisso puckade saker som att det inte ger något att vara föräldraledig), jag jobbar med asylsökande barn och ungdomar, har aldrig hört dem säga att jag inte kan uttala mig om Dublinförordningen för att jag inte har sökt asyl i flera länder... ja ni fattar?

Så i alla fall, att vissa mammor verkar tro att de är superunika och sitter inne med sanningen, jättefint. Ni är jätteunika, precis lika jätteunika som jag och alla andra människor som av någon (förmodligen ofattbar) anledning inte har barn.

Folk alltså. Fy fan va man kan störa ihjäl sig.

Saker jag annars är bitter på:
Att ta körkort visade sig vara en dyrköpt historia, det är jag bitter över ska ni veta, men dryga 10 år efter alla andra har jag i alla fall tagit körkort. Applåder... tack tack. Jag gillar presenter. Av alla de slag. Bara att skicka.

Att flytta, att ta körkort, att flytta med jobbet, att ha jouren på jobbet, att stuka foten dagen innan det privata flyttlasset skulle gå, verkar ha tagit ut sin rätt och undertecknad har fått någon slags töntig magkatarr med någon slags hög puls bitvis. SÅ JÄVLA OVÄRT. Husmorskurer tages tacksamt emot. Gärna sådana som inte exkluderar vin, kaffe, te och juice.

Tack och hej, leverpastej.