Jag berättar om allt för Jenny där på cafeet. Hon får den glada nyheten, den dåliga nyheten, min oro och tårar. Jag säger att jag vill gå till gynakuten på sjukhuset som bara ligger en liten bit bort och att jag vill ringa till solrosen.
Solrosen sitter och äter lunch i en annan stad och säger att han ska se om han kommer med ett tidigare plan.
Fy vad jag blir ledsen av att läsa det här, även om jag vet att du har Cheetan nu så är det inte roligt att ha varit med om något sådant.
ReplyDeleteNej alltså, det där var inget kul. Det vet ju du om nån också. Så himla många vi är som har samma erfarenhet å mina kollegor i olika åldrar berättade om sina varianter där efteråt. Man är väldans ensam med just sin situation men det kändes väldigt fint för mig att veta att jag faktiskt inte egentligen var ensam...
ReplyDelete